Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

More documents

Recommendations

Info

106 Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin tet. Att ursprunglig rangordning inte gick att återskapa vid laborerandet av procentsatser/prisavdrag är ett utslag av detta, trots att betygssättning och kostnader för respektive anbud inte förändrats. Utöver kvaliteten i anbuden är alltså val av modell för utvärdering en faktor som påverkar både rangordning samt val av vinnande anbud. Modelltesterna visade att det fanns både svagheter och styrkor i de testade matematiska modellerna. En av styrkorna med att i procent värdesätta kriterier är att det ger ökad tydlighet och transparens för anbudsgivaren samt att det kan underlätta utvärderingen att omsätta en bedömning i en siffra. Modellerna ger också sken av objektivitet vid utvärderingstillfället samt skapar en tydlighet i hur man graderar anbudens olika delar. Likaså visar det tydligt på hur länsstyrelsen slutligen rangordnar anbuden inbördes, något som inte framkommer vid exempelvis användandet av den argumenterande modellen. Problemet med de matematiska modellerna ligger främst i hur att på bästa sätt kunna ange en korrekt värdesättning av kriterierna inför ett anbud samt till viss del i hur betygssättningen av kriterierna görs. Det som skiljer kvalitetsvärderingsmodellerna från poängvägningsmodellen är att slutlig poängsättning inte påverkas av annat anbuds lägsta pris, oavsett om detta är relevant eller inte för val av vinnande anbud. Vid användandet av procentuellt avdrag, vilket redovisas i Test 2, görs avdraget emot det egna priset som står i direkt koppling till anbudets värderade kvalitet och i Test 3 redovisas ett på förhand fastställt avdrag för angivna kvalitetskriterier. För båda dessa varianter av kvalitetsvärderingsmodellen ger en ”rätt” anpassad viktning av den eller de kriterier man väljer att värdera, en tydlighet gentemot undersökaren i vad länsstyrelsen kommer att lägga särskild vikt vid, i utvärderingsmomentet. Därmed kan en väl anpassad undersökningsplan med ”rätt” kvalitet också premieras med hög prisreduktion, vilket kan motverka betydelsen av ett allt för lågt räknat konkurrerande anbud. Modellen där avdragen görs emot ett på förhand fastställt pris, visade sig dock vara mer känslig för annat anbuds lägsta pris, än modellen där viktningen sker i procent enligt test 2. Även poängvägningsmodellen är känslig för anbud med låga priser, om de viktade kriterierna bedömts som tillräckliga (= god kvalitet) vid utvärderingen. Ett sådant anbud har då påverkan på betyget för alla övriga anbud och kan påverka rangordningen dem emellan, liksom utfallet av vinnande anbud. Både poängvägningsmodellen och de två kvalitetsvärderingsmodellerna verkar vara ungefär lika känsliga för justeringar av procentsättningen av kriterier, alternativt det i kronor angivna reduktionsvärdet, vilket tydligt belysts genom modelltesterna. Betydelsen av en väl avvägd procentsättning av kriterierna, vid användning av matematisk utvärderingsmodell, ska därmed betonas starkt!
8. Slutsatser Genomgång och analys av de anbudsförfaranden som gjorts under åren 2008 och 2009 visar på en successiv anpassning till de reviderade föreskrifterna som trädde i kraft den 1 januari 2008. Av de 60 anbudsförfaranden som gjorts under denna period har två modeller för utvärdering varit använda, dels en argumenterande värdering, dels en matematisk modell benämnd poängvägningsmodellen. Några län har prövat båda modellerna men flertalet har av olika anledningar kommit att välja den ena eller andra, vilken man sedan valt att fortsätta med, liksom att utveckla och skapa rutiner kring. Antalet utvärderingar som gjorts med respektive modell är jämnt fördelat, liksom de antal län som använder respektive modell. Vid intervju med handläggare på länsstyrelserna visade det sig också att den absoluta majoriteten tyckte att den modell man använder fungerar relativt bra. En av de svårigheter som framkom, oavsett val av modell, är formuleringen av ambitionsnivå. Detta avspeglas bland annat i olikheter avseende anbudens föreslagna insatser och genomförande samt differenser i kostnaden för undersökningen. Bedömningen av kostnaden har i sig också betonats kunna utgöra problem vid utvärderingen, beroende på vilken modell som används. Värdering av kostnadseffektivitet, kostnadens alltför stora genomslag i utvärderingsmodellen samt undersökningsplaner där låg kostnad försvårat bedömningen av anbudets rimlighet avseende genomförande och kvalitet, har nämnts i detta sammanhang. Även tids- och resursåtgången för handläggning av anbudsförfaranden upplevdes av många länsstyrelser som ett problem, liksom brist på tid för egen kompetensutveckling och kunskapsinhämtning. Tiden för upprättande av anbud har även betonats vara en resurs- och kostnadskrävande insats för undersökarna. Kvalitet i ett anbudsförfarande innefattar många olika moment som rör både länsstyrelsens och undersökarnas förmåga, erfarenhet och kompetens. Detta har påverkan på allt ifrån upprättande av underlagsmaterial såsom rapporter och förfrågningsunderlag till undersökningsplan och utvärdering av denna, liksom genomförande av undersökningen samt tillsyn och uppföljning av uppdraget. Vissa moment i processen är mätbara och andra måste värderas kvalitativt. Avseende länsstyrelsernas handläggning har tidsaspekten vid olika moment utgjort ett mätbart kriterium i analysen, såsom tid för upprättande, liksom utvärdering, av anbud. Likaså har kvaliteten i förfrågningsunderlag och utvärderingsprotokoll till vissa delar studerats utifrån mätbara data samt hur dessa har förändrats över tid och hur de skiljer sig åt beroende på val av modell. Innehållsmässiga kvaliteter och brister har också tydliggjorts utifrån analysen samt utifrån de svar på frågor som inhämtats från både undersökare och länsstyrelse. Ur beställarsynpunkt har vissa moment i handläggningen visat sig vara mer komplicerade att hantera än andra. Exempel på dessa är sättet att ange ambitionsnivå, viktningen av kriterier, kostnad och kostnadseffektivitet samt generell tydlighet i vad länsstyrelsen efterfrågar i anbudet. Även anbudsutvärderingen, liksom skillnader mellan olika länsstyrelsers bedöm-
Page 1:
FOU-RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄM
Page 4 and 5:
Riksantikvarieämbetet Box 5405, SE
Page 6 and 7:
Arkeologiska undersökningar längs
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
8 Bedömnings- och utvärderingsmet
Page 12 and 13:
Arkeologisk undersökning i medelti
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
14 Bedömnings- och utvärderingsme
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59: Arkeologiska undersökningar längs
Page 60 and 61: 58 Bedömnings- och utvärderingsme
Page 68 and 69: Arkeologisk undersökning i medelti
Page 102 and 103: 100 Bedömnings- och utvärderingsm
Page 110 and 111: Arkeologiska undersökningar längs
Page 122: 120 Bedömnings- och utvärderingsm
show all

Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?