Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...
Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...
Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
106 <strong>Bedömnings</strong>- <strong>och</strong> <strong>utvärderingsmetoder</strong> <strong>inom</strong> <strong>uppdragsarkeologin</strong><br />
tet. Att ursprunglig rangordning inte gick att återskapa vid laborerandet av<br />
procentsatser/prisavdrag är ett utslag av detta, trots att betygssättning <strong>och</strong><br />
kostnader för respektive anbud inte förändrats. Utöver kvaliteten i anbuden<br />
är alltså val av modell för utvärdering en faktor som påverkar både rangordning<br />
samt val av vinnande anbud.<br />
Modelltesterna visade att det fanns både svagheter <strong>och</strong> styrkor i de testade<br />
matematiska modellerna. En av styrkorna med att i procent värdesätta<br />
kriterier är att det ger ökad tydlighet <strong>och</strong> transparens för anbudsgivaren samt<br />
att det kan underlätta utvärderingen att omsätta en bedömning i en siffra.<br />
Modellerna ger också sken av objektivitet vid utvärderingstillfället samt<br />
skapar en tydlighet i hur man graderar anbudens olika delar. Likaså visar det<br />
tydligt på hur länsstyrelsen slutligen rangordnar anbuden inbördes, något<br />
som inte framkommer vid exempelvis användandet av den argumenterande<br />
modellen. Problemet med de matematiska modellerna ligger främst i hur<br />
att på bästa sätt kunna ange en korrekt värdesättning av kriterierna inför ett<br />
anbud samt till viss del i hur betygssättningen av kriterierna görs.<br />
Det som skiljer kvalitetsvärderingsmodellerna från poängvägningsmodellen<br />
är att slutlig poängsättning inte påverkas av annat anbuds lägsta<br />
pris, oavsett om detta är relevant eller inte för val av vinnande anbud. Vid<br />
användandet av procentuellt avdrag, vilket redovisas i Test 2, görs avdraget<br />
emot det egna priset som står i direkt koppling till anbudets värderade<br />
kvalitet <strong>och</strong> i Test 3 redovisas ett på förhand fastställt avdrag för angivna<br />
kvalitetskriterier. För båda dessa varianter av kvalitetsvärderingsmodellen ger<br />
en ”rätt” anpassad viktning av den eller de kriterier man väljer att värdera,<br />
en tydlighet gentemot undersökaren i vad länsstyrelsen kommer att lägga<br />
särskild vikt vid, i utvärderingsmomentet. Därmed kan en väl anpassad<br />
undersökningsplan med ”rätt” kvalitet också premieras med hög prisreduktion,<br />
vilket kan motverka betydelsen av ett allt för lågt räknat konkurrerande<br />
anbud. Modellen där avdragen görs emot ett på förhand fastställt pris,<br />
visade sig dock vara mer känslig för annat anbuds lägsta pris, än modellen<br />
där viktningen sker i procent enligt test 2. Även poängvägningsmodellen<br />
är känslig för anbud med låga priser, om de viktade kriterierna bedömts<br />
som tillräckliga (= god kvalitet) vid utvärderingen. Ett sådant anbud har då<br />
påverkan på betyget för alla övriga anbud <strong>och</strong> kan påverka rangordningen<br />
dem emellan, liksom utfallet av vinnande anbud.<br />
Både poängvägningsmodellen <strong>och</strong> de två kvalitetsvärderingsmodellerna<br />
verkar vara ungefär lika känsliga för justeringar av procentsättningen av<br />
kriterier, alternativt det i kronor angivna reduktionsvärdet, vilket tydligt<br />
belysts genom modelltesterna. Betydelsen av en väl avvägd procentsättning<br />
av kriterierna, vid användning av matematisk utvärderingsmodell, ska därmed<br />
betonas starkt!