Landskap- och naturutredning av Söderkulla området - Sipoo

Sibbo kommun 2002 

Landskap- och naturutredning 

. 

av Söderkulla området 

11.1.2002 

~AAKKDPävAVINFRA 

Maa ja Vesi

JJH/MVOY 11.1.2002 

INNEHALLSFÖRTECKNING 

0 

Säderkulla landskaps- och naturinventerinq 

1 INLEDNING 1 

2 NULÄGE 2 

2.1 TOPOGRAFIN. 2 

2.2 GEOLOGI 2 

2.2.1 Berg- och jordarter 2 

2.2.2 Byggbarheten i området 3 

2.3 GRUNDVATTENOCHSIBBOA 3 

2.3.1 Grundvatten -.- 3 

2.3.2 Sibbo å 3 

2.4 KLI MA T . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4 

2.5 VEGETATION 4 

2.5.1 Förändringar i vegetationen och naturmiljön under den senaste tiden 4 

2.5.2 Nuläget i vegetationen och naturen 4 

2.5.3 Värdefullavegetationsområden 7 

2.6 DJUREN..... ... 30 

2.6.1 Fauna 30 

2.6.2 Fiskbestånd 30 

2.7 LANDSKAP 30 

2.7.1 Allmänna drag i landskapet 30 

2.7.2 Landskapsvärden i Söderkulla 31 

KÄLLFÖRTECKNING 

Sibbo kommun

JJH/MVOY 11.1.2002 

1 INLEDNING 

1 

Söderkulla landskaps- och naturinventerinq 

Basutredningen av miljöni Söderkulla i Sibbo har gjorts för delgeneralplaneringen av området. Utredningsområdet 

ligger vid sydkusten i Sibbo kommun, ca 25 km öster om Helsingfors. Området gränsar i norr tili Gesterby, 

i öster tili Hangelby och i väster tilllmmersby samt i söder tili Finska vikens skärgård. Utredningsområdets totala 

areal är ca 3 600 ha. På basis av denna utredning och tidigare gjorda utredningar utarbetar Jord och Vatten Ab 

delgeneralplanen över Söderkulla området. Syftet med detta arbete är att med hänsyn tili miljön reda ut de 

bästa områdena för byggande samt å andra sidan lägga fram landskapets och kulturhistoriens betydelse och 

Söderkullaområdets identitet. Man har sammanställt materia10m naturen i enhetlig form och klassificerat objekten 

enligt värde. 

I basutredningen (1994) gjordes basanalyser med hänsyn tili naturmiljön, landskapet, den byggda miljön, kulturfaktorerna 

och rekreationsbruket. Museiverket gjorde som ett separat uppdrag en egen utredning av den 

byggda miljön och kulturlandskapet. Utgångsmaterialet har kompletterats med utredningar i terrängen. Material, 

som beskriver nuläget, har gjorts tili grund för miljökonsekvensbedömningen. Basutredningen har vid flera tillfällen 

kompletterats då lagstiftningen har ändrat. I anslutning tili arbetet kontrollerades de naturobjekt som man 

känner tili och de områden man kände sämre tili från förut kartlades. I områden som lämpar sig för rekreation 

och i potentiella utbyggnadsområden lade man vikt vid miljöutredningen och -analysen. Då det gällde övriga 

områden nöjde man sig med en mera översiktlig granskning. I miljöutredningen har man å ena sidan granskat 

nuläget i odlingslandskapet samt å andra sidan helhetskaraktären i den byggda miljön och hur den ansluter tili 

landskapet. En väsentlig del av fältgranskningarna har varit att konstatera den omfattande landskapshelheten 

och speciellt nuläget i det traditionella kulturlandskapet, samt att bedöma den byggda miljöns karaktär och anblicken 

som helhet. I uppgiften har det också ingått att ge åtgärdsförslag där målet har varit att lösa problem i 

landskapet. Man har här lagt särskild vikt vid vegetationens betydelse. På basis av fältinventeringen och materialhelheten 

har man givit rekommendationer om hur objekten skall värdesättas i planen. De ursprungliga naturinventeringarna 

har kompletterats i flera omgångar (1997, 1998 och 1999) bl.a. genom att precisera avgränsningen 

av de värdefulla objekten. En separat inventering över fågelbeståndet (Solonen 2000) har låtit uppgöras 

för planen. 

Målsättningen med landskaps- och naturutredningen har varit att utarbeta sådana åtgärdsrekommendationer för 

olika områden så att man på basis av dem kan definiera sättet hur Söderkullaområdets identitet bör bevaras 

och utvecklas. 

I natur- och miljöutredningen har man konstaterat naturens grunddrag i terrängen. I utredningen har man gått in 

för att särskilt kontrollera befintliga uppgifter och konstatera nya viktiga objekt i terrängen. Förutom vid vegetationen 

har man fäst särskild uppmärksamhet vid de geologiska dragen som isin ursprungliga form ökar vegetationens 

mångfald och värde. Vi har också strävat tili att betona den sk. vanliga naturens betydelse som rekreationsområden 

samt som ekologiska korridorer och områden. Det finns t.ex. i trakten av Hitå och Skräddarby vidsträckta, 

rätt så enhetliga skogsområden som har betydelse som helheter trots att miljövärdena inte nödvändigtvis 

tili alla delar är "skrivna i lagar". 

Bl.a. Metsätähti Oy har tidigare gjort naturutredningar i Söderkulla området. Uppgifter om miljön har också 

samlats in i samband med bl.a. generalplanen för glesbygdsområden i SödraSibbo. I Östra Nylands regionplaneförbunds 

publikation Sammandrag av miljövårdsinventeringar (1988) har man dessutom lagt fram värdefulla 

naturobjekt i området. Vägnätsplanen för Södra Sibbo och Kullo området, som har utarbetats av Plancenter Ltd 

(1993), har dessutom utgjort en värdefull källa med hänsyn tili områden och objekt som skall skyddas samt som 

har betydelse för miljön. Uppgifter om enskilda objekt har man dessutom fått bl.a. från Nylands miljöcentral och 

Finlands miljöcentral. 

Fil.mag. Jari Hietaranta har ansvarat för naturutredningarna och lan~skapsarkitekterna Leena Ihalainen och Yrjö 

Ala-Heikkilä för landskapsutredningarna. Biol. stud. Soile Turkulainen har dessutom deltagit i fältarbetena. Fältbesöken 

har gjorts under åren 1994, 1998,1999 och 2000. 

Arbetet inleddes 1994 med att bekanta sig med existerande material. Terrängbesöken riktades på basen av 

flygfotografier och existerande material. Terrängarbetet genomfördes i juli-augusti 1994. Man försökte rikta terrängbesöken 

tili områden, som dels hade sannolika miljövärden och där det sannolikt skulle komma att anvisas 

ny markanvändning. 

Sibbo kommun

JJH/MVOY 11.1.2002 

2 


Kompletterande terrängbesök gjordes därefter under tidigare nämnda år. Målet med de kompletterade utredningarna 

var att precisera tidigare gjorda utredningar framför allt tili följd av den förändrade miljölagstiftningen. 

Tidpunkten för terrängbesöken framkommer för var och ett objekt i objektbeskrivningen. 

2 NULÄGE 

2.1 Topografin 

Topografin i Söderkulla omgivning bildas av tre huvudfaktorer; kullarna som omger planeringsområdet, låglänt 

odlingslandskap och Sibbo å, som ligger djupt inskuren i landskapet. Dessa drag har rätt så länge varit bestående, 

emedan nybyggnationen idalen har varit ringa och avverkningen av skogskanterna relativt liten. En betydande 

del av byggnadsbeståndet i området härstammar från 1700- och 1800 -talen. Den traditionella nyländska 

gruppbystrukturen kan fortfarande ses ganska tydligt i bebyggelsen. Sibbo ådal med sina bidalar bildar ett enhetligt 

kulturlandskap i kärnan av Sibbo kommun. 

Odlingsmarkerna omges av kullar och de ligger tätt kring Söderkulla. Kullarna höjer sig typiskt 20-30 meter över 

odlingsmarkerna och deras krön som karaktäriseras av berg som ofta når en höjd på 55 meter ovanför havsytan. 

Beroende på de relativt och t.o.m. anmärkningsvärda nivåväxlingarna förekommer det betydande stup 

(bl.a. Falkbergsklobbarna, Byträsket), samt ett stort antal områden med mindre stup. 

Söderkulla centrum har ursprungligen utvecklats på ett rätt så jämt område. Även odlingsområdena i Kallbäck, 

som omger Söderkulla, ligger på flackt område men följer den buktande terrängen. Andra vidsträckta slättland 

är Box, Hangelby samt Immersby-Massby. De övriga odlingsmarkerna är små splittrade områden i bäck- och 

ådalar. Odlingsdalen i Sibbo ådal utgör här ett undantag. 

Vattnet i Sibbo å strömmar rätt så långsamt, vilket vittnar om en anspråkslös gradient. Av samma anledning 

slingrar, d.v.s. meanderar, åfåran svagt. Området längs Sibbo å är låglänt och dess kanter är huvudsakligen i 

odlingsbruk. Endast en smal busk-trädzon eiler en smal gräsremsa skiljer åfåran från åkrarna. Med undantag av 

Sibbo å är de övriga fårorna relativt små. Immersbybäckens å-bäckdalar är värda att nämna. Förutom landskapsvärdet 

har korridoren längs ån stor betydelse då det gäller att minska näringsbelastningarna från åkrarna 

och bevara den frodiga vegetationen längs ån. 

2.2 Geologi 

2.2.1 Berg- och jordarter 

Berggrunden på undersökningsområdet består av djupsten och stenarter som uppstått på ytan. Djupstenen består 

huvudsakligen av granit och ytstenarna av kvarts-fältspatsytad gnejs. Den senare förekommer speciellt 

väster om Sibbo viken i ett område som ligger inom gränsen Linnaträsk - Mörtträsket - Skräddarby - Hitå. På 

den östra sidan om Sibbo å förekommer gnejs i smala ådror. Området Massby - Skräddarby är ett enhetligt 

granitområde, som endast splittras av smala ådror av glimmergnejs. 

Marken i planeringsområdet består tili största delen av lera. Centrumområdet i Söderkulla är nästan helt och 

hållet byggt i lerig terräng. Under de senaste åren har dock bosättningen även spridits tili sluttningarna. De högre 

kullarna, som tydligt framträder i terrängen, består av berg i dagen eiler har ett högst en meter tjockt lager av 

delvis sorterad morän. Ställvis kan lagret också bestå av mera sandig morän. Moränlagrens tjocklek är vanligen 

under en meter. På många ställen kantas hällmarken av en 0-50 meter bred zon av sandmorän som lägre ner i 

sluttningen övergår i lera. Med undantag av drumlinåsen på den västra sidan om Hitåvägen finns det inga 

egentliga moränformationen i området. 

Organogena jordarter förekommer på randområden vid åar och träsk. De tjockaste lagren finns på en vidsträckt 

vassremsa inne i Sibbovikens bukt. Det är fråga om ett jämt ådelta som bildats av material som har transporterats 

med åvattnet. Deltat kan lätt ses från sluttningarna som omger ån. Försumpad skogsmark förekommer i 

topografiska svackor, jordarter och -fraktioner som har dålig vattengenomsläpplighet, varav tät bottenmorän är 

mest betydande. Dikning har reducerat antalet egentliga kärrnaturer och ökat antalet nydikade kärr och torvmossor 

av olika slag. 

Sibbo kommun

JJH/MVOY 11.1.2002 

3 


De stora variationerna i jordarterna har inverkat på placeringen av bosättningen. De bästa områdena med hänsyn 

tili markbeskaffenheten och samtidigt klimatet finns på små arealer här och där i mosaiklandskapets reliefmönster. 

Bosättningen har traditionellt sökt sig tili dessa områden. Den nyare bosättningen har också placerats i 

mindre fördelaktiga områden. Sjöprocenten i planeringsområdet är ca 4 %, då motsvarande för hela landet är ca 

9.5 %. 

Bergområdena, sam tili största delen består av granit, är således de mest synliga dragen sam beskriver berget 

och jordarterna. De massiva bergsområdena är stadig grund för byggande, men topografin föranleder däremot 

problem med kostnader vid byggande. Byggandet har således koncentrerats tili områden nedanför bergen. Den 

leriga terrängen skapar sin egen karaktär sam växtunderlag för organismer, eftersom vissa växtarter endast 

förekommer naturligt på lerområden. Emedan lerområdena är helt i odlingsbruk framträder dessa drag inte helt 

tydligt. 

Ur geologisk synpunkt är ravinerna de vackraste och mest betydande faktorerna. Ravinerna är geologiska formationer 

sam har danats av strömmande vatten. Vattnet har med tiden bildat en egen fåra genom lermarken, 

längs vilken vattnet har runnit tili områden lägre neroBeroende på vattenmängden och det lösa materialet, grovt 

och finkornigt, sam förts med vattnet har nötningen eventuellt t.o.m. skett snabbt. Sam en följd härav har material 

sköljts bort tili områden lägre ner och endast lämnat kvar fåror i den leriga marken. Under seklens lopp har 

fårorna blivit djupare och slutligen tagit sin form. De raviner sam har uppstått är således teeken på en tidigare 

nötningskraft av vatten. 

2.2.2 Byggbarheten i området 

Tili byggbarheten är Söderkulla rätt så tudelat. De bästa byggnadsområdena ligger på bärande mark, d.v.s. i 

praktiken där berggrunden eiler annat bärande jordlager finns på mindre än 4-5 meters djup. Dylika områden 

ligger i hällmarker, m.a.o. på kullar sam framträder tydligt i terrängen eiler i omedelbar närhet av dem. På dessa 

ställen är det svårare att bygga speciellt p.g.a. topografin, sam ställvis är brant. Tätorten, sam ligger i lerområdet, 

har inte byggts alldeles i närheten av ån, vilket å ena sidan är mycket förståeligt eftersom stabiliteten i området 

vid ån är dålig (ställvis gyttjig lera). De tjocka lerlagren är utsatta för ojämna sättningar och glidytor ifall 

områdets skulle byggas. Konstruktioner sam anläggs på större djup kan dessutom ta skada av grundvattennivån 

och dess förändringar. Om man bygger småhus på lerunderlag är det sannolikt olönsamt att göra massutskiftning 

då lerlagret är mer än fem meter tjockt. 

2.3 Grundvatten och Sibbo å 

2.3.1 Grundvatten 

1 planeringsområdet finns det fyra grundvattenområden: Grundvattenområden sam lämpar sig för vattenanskaffning 

är Mörtträsket och Boxby. För vattenanskaffning viktiga grundvattenområden (Klass 1)är Hangelby 

och området vid Sibbo å . Grundvattnet bildas på bergskullarna, varifrån det rinner ned från sluttningarna längs 

vattenledande lager under leran. Under de tjocka lerlagren finns det vattenledande morän- och sandlager, ställvis 

lager av grus. De vattenledande lagrens tjocklek variera vanligen mellan 1-5 meter. Grundvattenområdenas 

läge framgår av inventeringskartan. 

2.3.2 Sibbo å 

Sibbo å är ca 40 km lång. An hör tili Natura 2000 -nätverket och skyddet förverkligas_medstöd av vattenlagen. 

Inom dess gränser finns endast vattenområdet i själva huvudfåran samt i åtta andra anslutande bäckar. Här 

ingår dock inte bäckarna i det övriga planeringsområdet. Havsöring stiger längs ån, vilket har betydelse för fiskbeståndet. 

Under ett tryck av olika användningsformer har Sibbo å utsatts för en kraftig belastning. De är belastningar från 

glesbygden, belastningen från jordbruket är fortfarande betydande. Vattnets kvalitet är tidvis och ställvis rätt så 

dålig och man kan trots en långsam förbättring anse att vattendraget är rätt så belastat. Halten av näringsämnen 

och antalet fekala bakterietyper i ån är hög och det finns rikligt med suspenderade ämnen. Rätt så höga 

kloridhalter och elledningsförmågan vid kontrollpunkter högre upp i ån indikerar också belastning. Belastningen 

har varit ganska stabil ända sedan skiftet av 1980- och 1990-talen framtill 1997. Sedan 1997 har belastningen 

minskat, eftersom avloppsvattnet leds tili avloppsvattenreningsverket i Vik. 

Sibbo kommun

JJH/MVOY 11.1.2002 

2.4 Klimat 

4 


Utredningsområdet hör tili den sk. ek-klimatzonen. Arets medeltemperatur är 4-5 Co. I Sibbo börjar växtperioden 

i medeltal 30.4 och slutar 20.10. Den årliga nederbördsmängden i området är 600-700 mm, varav ca en tredjedel 

faller som snö. Snötäcket är i medeltal 30-40 cm. 

Topografin inverkar lokalt på klimatet. Svala bäckdalar och bergsskogar växlar i området. Kaila och torra nordliga 

luftströmmar tränger in i och går genom de öppna brottdalarna. Sydvästsluttningarna är vanligen varmare, 

eftersom markytan hunnit värmas upp på eftermiddagen. Av samma orsak finns de kallaste områdena i nordostsluttningarna. 

2.5 Vegetation 

2.5.1 Förändringar i vegetationen och naturmiljön under den sen aste tiden 

De största förändringarna i natur- och kulturlandskapet har skett i och med de nya småhusområdena, varvid en 

stor del av det nuvarande centrumområdet som tidigare var åkrar och ängar ändrades tili byggd miljö. I Västerskog 

området kan man t.o.m. iaktta att jordbruksområdena har minskat och skogsområdena motsvarande ökat 

då man jämför med läget idag. Vissa små odlingsområden, t.ex. områden mellan skogsdungar, har småningom 

beskogats och utvecklingen kommer sannolikt också i framtiden att gå i samma riktning. 

För närvarande sker det stora förändringar, huvudsakligen norr om Söderkulla, och också annanstans i omedelbar 

närhet av tätorten. I Eriksnäs området är det också i framtiden att vänta betydande förändringar i skogsarealernas 

omfattning och enhetlighet då det byggs nya egnahemshus. Jordbrukslandskapen har samtidigt också 

delvis förändrats och vyerna smalnat avoAfåran och ådalen är trots det tili stora delar intakta. 

2.5.2 Nuläget i vegetationen och naturen 

Vegetationens drag i området återspeglas av topografin och jordarterna. Bergs- och moränåsarna är vanligen 

rätt så torr moskog (VT-typ), där tali dominerar. Fältskiktet domineras av lingon, blåbär, harsyra, ängskovall och 

kruståtel. På de allra högsta och brantaste ställena blir vegetationen ofta torr moskog (sk. Ijungtyp CT), varvid 

granens andel minskar och det förekommer en och rönn i buskskiktet. Bland risen förekommer bl.a. mjölon, 

kråkbär, Ijung och lingon. Det förekommer också allmänt bl.a. gullris, bergrör, fårsvingel, flockfibblor, kruståtel 

och vårfryle. På de kargaste krönen (bl.a. i Hitå, Norrskogen och Galthagen) består skogen nästan enbart av tali 

och arterna i bottenskiktet består av lavar. I fältskiktet förekommer ställvis vidsträckta Ijungtuvor. 

. 

Fuktig moskog (MT-typ) och lundartad moskog (OmT) förekommer i relativt små, med hänsyn tili klimatet och 

vattenhushållningen fördelaktigare områden och speciellt i kanterna av träsk och tjärn. Den ringa förekomsten 

av krävande skogsoch vegetationstyper beror på åkerröjning och att bosättningen har spridit sig tili mjäla- 

/Iermarkerna i de nedre delarna av sluttningarna. Även skogsvårdsåtgärderna har minskat antalet lundar och 

fuktiga ludartade moskogar. Gammal grandominerad skog förekommer bl.a. i Grundträskets omgivning öster 

om Ormträsket. 

Det finns sparsamt med egentlig skogsvegetation som är i naturtillstånd. Den förekommer i små dungar i de 

allra gynnsammaste områdena på lundartade moar och i frodiga områden längs stränder. Skogarna är huvudsakligen 

i ekonomibruk. Förutom Stormossen förekommer det inte längre några andra omfattande kärrområden 

i naturtillstånd. Ytterligare bl.a. Katrimossen är fortfarande värd att nämnas trots den kraftiga förändringen i kärrets 

ekologi. Kärrområdet har dikats ut och ett parkeringsområde har anlagts i områdets södra del genom utfyllning 

och terrassering. Här och där finns det ännu sumpstränder och små kärr. 

Planeringsområdet kan delas in enligt vegetationen i olika typer av delområden, varav området Tasträsket- 

Mjödträsket-Stormossen-Grundträsket utgör en betydande helhet. På kullarna längre bort finns det några värdefulla 

bergsområden (Falkbergsklobbarna) samt geologiskt värdefulla raviner i närheten av Sibbo å. Sibbo å 

hör tili Natura 2000 -nätverket. I skogsdungarna förekommer ställvis ädelträd. Lönnen är det vanligaste ädelträdet 

men det växer också här och där ekar. 

Sibbo kommun 

""

JJH/MVOY 

11.1.2002 

5 


På basis av kartläggningen av nuläget i vegetationen kan miljön i Söderkulla delas in i tolv områden. Områdena 

har ursprungligen beskrivits i basutredningen från år 1994. Indelningen karaktäriserar ifrågavarande område 

enligt vegetation, geologi och ekologi. Indelningen ger en bra beskrivning av vegetationens utgångsläge. 

Molnträsket - Mjödträsket - Grundträsket - Tasträsket - Stormossen 

Området karaktäriseras av stora träsk- eiler kärrbassänger, som har uppstått i berggrundens brottzon. Vegetationen 

följer ovan beskrivna småskaliga variationer som beror på topografin. I området finns det två skyddsobjekt. 

Molnträsket och Stormossen, Tasträskets och Mjödträskets stränder är delvis bebyggda. 

I 

Inverkan av människans verksamhet ökar i riktning mot Söde~kullaoch Sibbo ådal. Galthagen, Karjamansberget 

och Haruberget är betydande områden med hänsyn tili vegetationens mångfald. Strandområdena vid 

Grundträsket kan anses vara värdefulla områden med hänsyn tili vegetationen. På träskets västra strand finns 

bl.a. en gammal skogsdunge. 

Soldatskogen - Bergkulla - Stenbacka - Borgå motorväg 

Zon med mindre variationer i mindre skala än i ovannämnda område. Vegetationstypen är antingen VT eiler MT. 

Strandbyggnation förekommer i området. I kanten av odlingsområdet i Massby är vegetationen ställvis frodig. 

Falkbergsklobbarna - Lyftenmossen - Borgå motorväg - Massby odlingsområde 

I delområdet finns objekt som omnämns i inventeringen av bergsområden i Nylands Iän (Uudenmaan läänin 

kallioalueinventointi 1993). Enligt vegetationen representerar de huvudsakligen dock vårdad skog vilket är typisk 

för hela området. Arterna är rikligt kulturbetonade. 

Borgå motorväg - Linnanträsk - Stuvunäs 

Inverkan av mänsklig verksamhet på vegetationen framträder tydligt i form av lövträdsdominerad vegetation. I 

Västerskog området finns det dessutom vidsträckta områden som domineras av lövträd. På den sydvästra sidan 

om Linnanträsk finns det ett vidsträckt objekt som konstaterats värdefullt på landskapsnivå i inventeringen av 

bergsområden (Uudenmaan läänin kallioalueinventointi 1993). Det förekommer också en del frodiga områden 

längs bäckar. I vegetationen ökar granens andel på tallens bekostnad. Områden i naturtillstånd förekommer inte 

nämnvärt. 

Linnanträsk - Stenkärret - Eiro 

. 

Vegetationen i omgivningen kring Linnanträsk är mångsidig, men formad av mänsklig verksamhet. Vegetationen 

är huvudsakligen av typen VT. I området Ängsviken - Gumbostrand finns det ingen vegetation i naturtillstånd, 

men områdets kulturmiljö betonas av mångsidiga gårdsinteriörer och vårdområden. Akrarna är små och i kanterna 

av dem kan man hitta rester av lerslättens ursprungliga, frodiga vegetation. 

Eiro - Stenkärret - Kvärnäng - Gyttjeviken 

Stenkärret och Metenstyran avgränsar i norr och i öster samt Eira i väster ett kargt bergsområde, där vegetationen 

huvudsakligen är skog av VT-typ, det förekommer t.o.m. CT-typ. Det har vidtagits rikligt med skogsvårdsåtgärder, 

vilket ökar antalet gräsdominerade arter i fältskiktet. Den nuvarande bosättningen är koncentrerad tili 

områdets södra del, tili strandområdet. Fradigare vegetation förekommer endast i små svackor och på områden 

nedför berg. Den södra delen av Metenstyra är ett lundartat område som är värt att nämna. 

Skräddarby - Norrskogen - Hitå - Vainudden 

Mycket kargt skogsområde som i norr gränsar tili Borgå motorväg, i väster tili Hitåvägen och i öster tili Sibboviken. 

Den naturliga vegetationen domineras huvudsakligen av tali, rätt så torr tallskog av VT-typ. Skogsvårdsåtgärder 

har allmänt vidtagits. I kanterna av området finns det glesbebyggelse, men skogsområdena är obeboddaoOmrådet 

är bl.a. nattskärrans livsområde. Växlingen i topografin är stor, varför det även på små områden 

kan förekomma mycket olika typer av vegetationsarter. 

Sibbo kommun 

l

JJH/MVOY 11.1 .2002 

Eriksnäs 

6 


Vacker udde med mångsidig kulturvegetation. Grandominerad barrskog bildar den naturliga vegetationen. Kargare 

områden domineras av talI. Vatten- och strandvegetationen i Bastuviken är frodig. Kraftiga skogsavverkningar 

i det omgivande bergsområdet har dock försvagat Bastuvikens värde. 

Området kring Eriksnäs: Dyvarp - Nåranklobben - Kvarnkärr - Kyttlandet 

Delområde där nuvarande mänsklig verksamhet är ringa jämfört med Eriksnäs och områdena på dess norra 

sida. }/egetationen är mycket mångsidig; från lövträdsdominerad blandskog av MT-typ tili torra moskogar av CTtyp. 

Det finns lite bosättning. Nåranklobben är ett beaktansvärt geologiskt bergsområde. Det omfattande och 

enhetliga skogsområdet i det tätt bebyggda kustområdet är i och för sig värdefullt. 

Borgå motorväg- Sibboviken - Råsäng - Bulsängen 

Landskapsmässigt omväxlande åkerområde, där det förekommer åsar med skog och bebyggelse. vegetationen 

är huvudsakligen blandskog som formats av mänsklig verksamhet. 

Kallbäck 

Området avgränsas av Nya Borgåvägen och av Sibbo å. På området förekommer rikligt med mänsklig verksamhet, 

vilket lett tili att vegetationen nästan totalt har försvunnit. Den nuvarande vegetationen utgörs av lövträd 

eiler små dungar med blandskog. Fältskiktets arter har särskilt kraftigt förändrats i kulturgynnande riktning. Träden 

har betydelse som skydd. 

Sibboviken 

Sibboviken bildar en värdefull helhet med hänsyn tili kulturlandskapet. I området förekommer flera objekt som är 

intressanta tack vare sina arter, t.ex. Söderkulla gård, Glamars, deltaområdet i Sibboviken och Sibbesborg. 

Sibbo kommun 

'l

JJH/MVOY 

2.5.3 Värdefulla vegetationsområden 

11.1.2002 

7 


En kort framställning av noggrannare undersökta och granskade objekt finns i följande tabell. En noggrannare 

beskrivning finns av nästan alla mest betydande objekt. Det finns sammanlagt tre tabeller. I den första tabellen 

finns de objekt, som tili största delen planerats som SL-områden. I den andra tabellen finns områden med speciella 

skyddsvärden. I den tredje tabellen har redovisats för naturskyddsobjekt eiler små områden med skyddsvärden. 

I den sista tabellen finns områdeshelheter eiler delområden med miljövärden. 

TABELL 1. Områden, som huvudsakligen är SL-områden. 

Nri Nrpå 

Pian miljöutkas- 

kartan 

tet 

namn 

3 3 Stormossen 

4 4 Molnträsket- 

Mjödträsket 

7 7 Lyftenbergen- 

Lyften kyrkan 

8 8 Byträsk- 

Dalbacka 

9 9 Lunden 

Immersby 

Sibbo kommun 

skyddsobjekt 

eiler 

skyddsmotivering 

Natura 2000område 

Natura 2000områdeNaturskyddsområde. 

Med stöd av 

naturvårdslagen 

fredat naturminnesmärke 

Värdefullt 

lundobjekt av 

landskapsintresse,naturvårdslagen, 

naturtyp 

enligt naturvårdslagens 

29 § 2 

rl punkten. 

i Naturtyp enligtnaturvårdslagens 

29 § 2 

punkten. 

beskrivning 

Högmosse i nästan naturligt tillstånd, 

ingår i skyddsprogram för 

myrar. 

Beaktansvärd fågelfauna. 

Bergig skog mellan två träsk, 

samt Molnträsket med sina branta 

stränder. Kargt, lätt ekologiskt 

sårbart bergsområde, olika arter 

av lavar samt bl.a. kruståtel, fetblad, 

intressanta formationer från 

istiden. Fungerar som färdled och 

ekologisk förbindelse. Består huvudsakligen 

av områden som ligger 

minst 40 meter över havsytan. 

Med stöd av naturvårdslagen fredat 

betydande naturhistoriskt objekt 

av landskapsintresse (grottkomplex). 


Gammal frodigt skog, stor förekomst 

med hasselbuskar. 

Hassellund 

l 

källa 

Nylands miljöcentral 

Solonen 2000 

Nylands miljöcentral,Metsätähti 

1999 

Maa ja Vesi Oy 

1994, 

Oy Metsätähti 

1991, Solonen 

2000 


1999, 

Nylands miljöcentral;kartering 

av naturtyper 

1999 

Nylands miljö- I SL 

central; kartering 

av naturtyper 

2000 

Rekommenderad 

skydds 

nivå 

SL 

SL 

SL 

och MY 

SL 

och sl

JJH/MVOY 11 .1 .2002 

TABELL 2. Områden med speciella skyddsvärden 

8 


Nri Nrpå namn skyddsob- beskrivning källa Rekompian 

miljö- jekt eiler menutkas- 

kartan skyddsmoti- derad 

tet vering skydd 

snivå 

51 ! 50 Bölsfjärden, Naturmiljö, Betydande område med hänsyn tili Maa ja Vesi Oy sl 

östra stran- mångfald vegetation och ekologi (represen- 1998 

den tativ, mångsidig skog, bäckområde, 

äng, strandområde o.s.v.) 

52 51 Bölsfjärden, Naturmiljö Krönet av bergsområden (ekolo- Maa ja Vesi Oy sl 

östra stran- giskt mycket känslig rätt så torr 1998 

den tallmo) eiler brant erosionskänslig 

sluttning. 

54 52 Bölsfjärden, Naturmiljö Betydande område med hänsyn tili Maa ja Vesi Oy sl 

östra stran- vegetation och ekologi (represen- 1998 

den tativ, mångsidig skog, bäckområde, 

änq, strandområde o.s.v.) 

79 53 Lunden i Maj- Naturmiljö, Lundartad mo, delvis torr lund- Metsätähti 1991 sl 

vik mångfald, sluttning och delvis klibbalsbe- Maa ja Vesi Oy 

objekt enligt stånd och fuktig äng. Smörbollar 1994 och 2000 

skogslagens förekommer i området. Mitt i områ- 

10 § 3 punk- det ett område med berg i dagen 

ten. samt en bäckfåra sam har dikats Solonen 2000 

rako 

Beaktansvärt fåqelfauna. 

80 54 Fall-Lunden Naturmiljö, Liten, frodig och tili sin vegetation Metsätähti 1991 sl 

bäcklund, mångsidig lund, arter t.ex. oivan, Maa ja Vesi Oy 

särskilt viktig lind, hägg, brakved, ormbär, hum- 1994 

livsmiljö enligt leblomster, harsyra, skogsstjärna. 

skogslagens 

10 § 3 punkten 

90 56 Lundområde i Utredning av Frodigt lundartat område. Mångsi- Maa ja Vesi Oy: sl och 

Glamars1 naturobjekt diga arter. Rikligt med gamla löv-. 1994, 1998 SL2 

och bergsin- träd, vacker bäcksvacka. Solonen 2000 

ventering, Beaktansvärd fågelfauna. 

eventuellt 

naturtyp enligt 

natuvårdslagen, 

särskilt 

viktig livsmiljö 

enligt 

skogslagens 

10 § 3 punkten. 

91 57 Grundträsket Utredning av Strandområden med värdefull ve- Maa ja Vesi Oy sl och 

lEn del av området eventuelllivsmiljä enligt naturvårdslagens 29 § (ädelträdslund), avgränsad på kartan 56 a. 

Sibbo kommun 

naturobjekt getation; på den nordvästra stranden 

gammalt skögsområde med 

liggande och murkna träd. Tjäderns 

spelområde på träskets 

nordvästra sida. 

1994 och justering 

1999 

MY 

LI-

JJH/MVOY 

Sibbo kommun 

11 .1 .2002 

.~ 

9 






snivå 

97 58 Linnanträsk Utredning av 

naturobjekt 

eiler bergsin- 

Tjärn med fattigkärr- och bergsstränder 

med värdefull ödemarkskaraktär. 

På den västra sidan om 


1994, Delgeneral- 

planen för Södra 

sl 

, ventering tjärnen finns ett vidsträckt och Sibbo: Maa ja Vesi 

landskapsmässigt vackert bergsområde, 

landskapsintresse. 


justeringar 1998, 

2000 

Solonen 2000 

98 59 Ekdungen vid 

Sibbesborg 

Skyddsområde 

eiler -objekt 

enligt regionplanerna, 

fornminnesla- 

Ekskog, samt fredat fornminnesområde, 

trots att ekbestånden ursprungligen 

torde vara planterade 

skall den hållas som naturlig ekskog. 


1994, Metsätähti 

1991 

Solonen 2000 

sl 

gen, särskilt 

viktig livsmiljö 

enligt 

skogslagens 



102 60 Skogsdunge 

vid Joensuu 

Naturmiljö, 

ädelträd, särskilt 

viktig 

livsmiljö enligt 

Skogsdunge där det växer rikligt 

med ekar och andra ädelträd. 

Ekarna har planterats. Delas som 

helhet på flera olika växtplatser. 

Metsätähti 1991, 


1994 

Solonen 2000 

sl 

skogslagens 

10 § 3 och 7 


punkten 

103 61 Sibboviken Skyddsområ- Värdefull helhet med hänsyn tili Östra Nylands re- sl 

och Norrsko- de enligt regi- kulturlandskapet. I området före- gionplan 1989 

gen onplanen, kommer många intressanta objekt 

särskilt viktig med hänsyn tili kulturarter. 

livsmiljö enligt Bäckomgivning i enlighet med 

skogslagens skogslagens10 §. 

10-1 punkten 

. 

81 62 Sluttningsområdet 

i Fallbacken 

Bäck med 

omglvning 

särskilt viktig 

livsmiljö enligt 

skogslagens 


Lundområde med riklig mylla, rikligt 

med lindar, även andra krävande 

arter. 


1994 

sl 

64 64 Byträsk 

bäcklund 

Viktigt naturobjekt 

Frodig bäckomgivning, den södra 

stranden används som betesmark. 

Östra Nylands regionplaneförbund 

1988 

sl 

65 65 Eirolunden Viktigt natur- Lund, som börjar i en bäcklund och Östra Nylands re- sl 

objekt fortsätter norrut längs en ängskant gionplaneförbund 

som bergfotslund. Mångsidigt art- 

1988, Solonen 

bestånd. 2000 

Beaktansvärd fåQelfauna. 

67 67 Hitå, bäcklund Viktigt natur- Mycket frodig bergfots-bäcklund. Östra Nylands re- sl och 

objekt Beaktansvärd fågelfauna. gionplaneförbund MY 

1988, Metsätähti 

Oy 1991, 

Solonen 2000

JJH/MVOY 

Sibbo kommun 

11 .1 .2002 

Eli 

10 






snivå 

68 68 Konäsudden Viktigt natur- Mycket vacker udde, vegetationen Östra Nylands re- sl 

objekt huvudsakligen torr eiler rätt så torr 

tallmo. Branta strandberg som 

omqes av berqåsar. 

gionplaneförbund 

1988 

109 69 Deltaområdet Vidsträckt Fågelfauna, vårdbiotop. Maa ja Vesi Oy, sl 

vid Sibbo å område med inventenng av 

vassruggar i vårdbiotoper i Nymynningen 

tili 

Sibbo å 

land 2000, Solonen 

2000 

106 70 Falkbergsk- Inventering av Värdefullt bergsområde av riksin- Nylands miljöcen- sl 

lobbarna med berg tresse. tral, Metsätähti 

omgivnmg 

1991. 

106 71 Falkbergsk- Naturmiljö Nedre delen av bergsområden, Maa ja Vesi 1998, sl 

lobbarna, frodig vegetation; delvis lundartad. Metsätähti Oy 

västra slutt- Där finns ett stort antal storslagna 1991, 

ningen berg och bergsväggar, nere vid Deigeneralpian för 

foten lundar. Vegetationen vid ob- glesbygdsområden 

jektet är dock inte särskilt värdefull. i Södra Sibbo 

1979 

Beaktansvärd fåqelfauna. Solonen 2000 

105, 73 Byträsk- Regional in- Värdefullt bergsområde av riksin- Nylands miljöcen- sl och 

107 Immersby ventering av tresse, väl bevarad skogshelhet tral 2000, SL 

skogsområ- berg och i samt värdefullt lundområde av Metsätähti 1991 

deshelhet områdets nor- riksintresse i den norra delen. Vär- Maa ja Vesi Oy 

ra del eventu- defull även tack vare fågelfaunan. 1994, 1999, 

eli natur- Solonen 2000 

vårdslagen 

(område 9: 

Immersby 

lund) . 

108 74 Konungskär- Särskilt viktig Vackert meanderande bäckdal. Tät Metsätähti 1991, sl 

rets bäcklund livsmiljö enligt undervegetation. Rätt så värdefull Maa ja Vesi Oy 

skogslagens helhet. 1994 

10 &1 punkt Beaktansvärd fåqelfauna. Solonen 2000 

110 75 Sibbo å Natura 2000, I ån finns en ursprunglig örings- Natura 2000, om- sl 

skyddet för- stam som förökar sig på naturlig rådesavgränsning 

verkligas med väg. Endast vattenområdet hör tili 1999 

stöd av vat- Natura 2000. 

tenlaaen 

111 76 Ormträsket Skyddsområ- Vidsträckt ödemarksträsk. Frodig Maa ja Vesi Oy SI och 

de eiler objekt äldre granskog, runt träsket ett 1994, 1999 MY 

enligt region- område som är betydande tack Östra Nylands replanerna 

vare fågelfaunan. gionplan 1979, 

Solonen 2000 

112 112 Immersby, Betydelse för Med hänsyn tili fågelfaunan repre- Solonen 2000 sl 

Skinnarakog- fågelfaunan sentativt gammalt skogsområde. 

Skinnarberget-Jakobsberaet

JJH/MVOY 

Sibbo kommun 

11.1.2002 

11 






snivå 

113 113 Söderkulla, Betydelse för Mångsidigt och med hänsyn tili Solonen 2000 sl 

Grundträsk- 

Karjamansfågelfaunan 

fågelfaunan representativt skogsoch 

träskstrandområde 

, berget

JJH/MVOY 11.1.2002 

TABELL 3. Naturskyddsobjekt eiler små områden med skyddsvärden. 

Nri Nrpå 

pIan miljöutkas- 

kartan 

202 201 

203 

211 

213 

214 

216 

217 

218 

219 

220 

221 

222 

202 

66 

207 

208 

209 

210 

211 

212 

213 

214 

215 

Sibbo kommun 

namn 

Västerskog 

Falkberg 

Kvärnängensflyttblock 

Hitå silverlännar 

Hitå hängbjärk 

Nåranklobben 

Bjärkbackstupet 

Hästhagstallen 

Hästhagsgranen 

Säderkullagranen 

Säderkulla, 

bäcklund 

vid dammen 

Tasträskstenen 

skyddsobjekt 

eiler skyddsmotivering 

Geologiskt och 

geomorfologiskt 

värdefullt 

objekt 

Geologiskt och 

geomorfologiskt 

värdefullt 

objekt 

naturminnesmärke 

Värdefullt naturobjekt 







Permanent 

dammkonstruktion 

med 

näromgivning 


beskrivning 

Diabasgång 

Kvartskristaller 

En grupp av rätt så stora och 

dekorativa flyttblock. TraditioneIl 

vegetation. 

Fyra ståtliga silverlännar. 

Lännen längst i norr torde 

vara den stärsta i Sibbo. 

Ensidigt bäjd hängbjärk med 

speciell form. 

Flyttblock. 

Ståtligt bergstup. 

Häg talI. 

Gran 

Vacker gårdsgran med två 

toppar. 

Massiv damm som har 

byggts av huggen sten. Den 

viktigaste deleri'med hänsyn 

tili vegetationen ligger i 

bäckens nedre lopp, objektet 

är slitet. 

Flyttblock. 

. "-,, .l 

12 


Källa 

Berggrunden i 

Nyland, 

skydds- och 

undervisningsobjekt 

1993 

Berggrunden i 

Nyland, 

skydds- och 

undervisningsobjekt 

1993 

Östra Nylands 

regionplanefärbund 

1988 



1988 



1988 



1988 



1988 

.Östra Nylands 


1988 



1988 



1988 



1988 



1988 

Rekommenderad 

skyddsniva 

slobjekt 

slobjekt 

slobjekt 

slobjekt 

slobjekt 

slobjekt 

slobjekt 

slobjekt 

slobjekt 

slobjekt 

slobjekt 

slobjekt

JJH/MVOY 

Sibbo kommun 

11 .1 .2002 

13 


Nri Nrpå namn skyddsobjekt beskrivning Källa RekompIan 

miljö- eiler skydds- menderad 

utkas- kartan motivering skyddsnivå 

223 216 Andelskas- Värdefullt na- Flyttblock Östra Nylands slsan 

turobjekt regionplane- objekt 

förbund 1988 

227 217 Molnträsk- Värdefullt na- Lundartad vegetation. Östra Nylands sllunden 

turobjekt regionplane- objekt 

förbund 1988 

228 218 Söderkulla Hotade orga- Sminkrot. Hotgrad St/E Nylands miljö- slnismer 

i Sibbo Hotade arter. central objekt 

229 219 Gumbo- Hotade orga- Sminkrot. Hotgrad St/E Nylands miljö- slstrand 

nismer i Sibbo Hotade arter. central objekt 

230 220 Eriksnäs Hotade orga- Skogsalm. Hotgrad St/St Nylands miljö- slnismer 

i Sibbo Hotade arter central objekt 

231 221 Gumbo- Hotade orga- Sanddraba. Hotgrad StN Nylands miljö- slstrand 

nismer i Sibbo Hotade arter central objekt 

232 222 Djurstenen Viktig enhetlig Stort flyttblock, glaciär sten- Maa ja Vesi slbergsrygg 

blocksgrotta Oy objekt 

233 223 Tasby gård Naturmiljö Frodiga ängsarter i närheten Maa JaVesi slav 

gammal åker. Oy 1998 objekt 

224 224 Byträsket, Naturmiljö Frodig bäckomgivning med Maa ja Vesi slbäck 

mångsidiga arter. Oy objekt 

- 225 Majvik Naturmiljö På frodig äng smörbollar. Maa ja Vesi sl- 

Oy 2000 objekt 

- 226 Box Naturmiljö Skogslindar Maa ja Vesi sl- 

Oy 2000 objekt 

.

JJH/MVOY 11.1.2002 

TABELL 4. Områdeshelheter eiler delområde med miljövärden 

Sibbo kommun 

loI 

14 


Nri 

planutkas- 

Nrpå 

miljökartan 

Namn skyddsobjekt 

eiler 

skyddsmobeskrivning 

källa rekom- 

menderad 

skyddsnivå 

tet tiverina 

301 301 Nyåkers, 

lundslutt- 

Landskapsmässigt 

vik- 

Lund i kanten av öppet område 

eiler åker och vidsträckta öpp- 

Maa ja Vesi 

Oy 1994, 1998 

/s 

ning och 

åker 

tigt område, 

sluttning: rätt 

så torr lundveoetation. 

na åkrar i norr. Typiska arter 

för lundar, inte särskilt bety- 

dande. 

302 302 Söder Naturens och Randskog vid öppet område Maa ja Vesi /s 

Bertas landskapets eiler åker som gränsar tili Oy 1994, 1998 

mångfald. Hemängsbergets bergsområde, 

arterna relativt vanliga, en 

aninq lundartat. 

303 303 Söder 

Bertas 

Landskapsmässigt 

vik- 

Randskog vid öppet område 

eiler åker, mångsidiga arter, 

Maa ja Vesi 

Oy 1994, 1998 

/s 

tigt område 

bl.a. lönn. 

305 304 Lönnkulla 

och miliö. 

Landskaps- Vidsträckt öppen åker. Flera Maa ja Vesi /s 

mässigt vik- åsar med bosättning. Asarna Oy 1998 

tigt område har landskapsmässig och 

och miljö. ekologisk betydelse, kulturarter. 

311 305 Lönnkulla Landskaps- Enhetligt skogsområde med Maa ja Vesi /s 

mässigt vik- huvudsakligen karg skog som Oy 1994,1998 

tigt område 

är i ekonomibruk. 

och miliö. 

312 306 Bergåsa Landskaps- Randskog vid öppet område Maa ja Vesi /s 

mässigt vik- eiler åker, öppen åker. Rätt så Oy 1994, 1998 

tigt område. vidsträckt, mångsidiga arter, 

kulturpåverkad. 

314 307 Solbacka Landskaps- Randskog vid öppet område Maa ja Vesi /s 

mässigt vik- eiler åker i öster och väster. I Oy 1998 

tiqt område mitten vidsträckt öppen åker. . 

315 308 Nyäng Landskaps- Randskog vid öppet område Maa ja Vesi /s 

mässigt vik- eiler åker i söder. I norr vid- Oy 1998 

tiot område sträckt öppen åker. 

316 309 Vägaträsk Naturmiljö Med hänsyn tili områdets ve- Maa ja Vesi /s 

getation och ekologi betydan- Oy 

de (representativt, mångsidig 

gammal skog, bäckområde, 

äng, strandområde samt vattenområde). 

325 317 Hemängs- Naturmiljö, Zon av bergmoränåsar på Maa ja Vesi /s 

berget geologi Hemängsberget och Falk- Oy 

bergsklobbarna. Geologiskt 

helhet med vackta drag. Mellan 

de karga bergen frodigare 

vegetation, med rätt så mångsidig, 

men annars vanlig vegetation 

för ekonomiskogar. 

Geologiskt beaktansvärd.

JJH/MVOY 11 .1 .2002 

Sibbo kommun 

. c_" '1 

15 


Nri Nrpå Namn skyddsob- beskrivning källa rekomplan- 

miljö- jekt eiler menderad 

utkas- kartan skyddsmo- skyddsnivå 

tet tivering 

326 318 Falk- Naturmiljö Krönet på bergsområde Maa ja Vesi /s 

bergsklob- (ekologiskt mycket känslig rätt Oy 1994, 1998 

barna så torr tallmo) eiler brant erosionskänslig 

sluttning. 

Beaktansvärd fågelfauna på 

en del av området. Solonen 2000 

- 319 Mörtträsket Naturmiljö, Litet lundartad område inklämt Maa ja Vesi /s 

grundvatten- bland bosättningen. Bullret Oy 1994, 1998 

område från motorvägen hörs tydligt. 

321 321 Majvik Naturmiljö I söder områden vid foten av Maa ja Vesi /s 

lundslutt- bergsområdet. Området är Oy 1998 

ning 

lundartad mo, värdefullaste 

arterna lind och olvon, inte 

särskilt värdefull helhet, rekreationsbruk. 

322 322 Skogsområdena 

i 

Naturmiljö Krönet på bergsområde 

(ekologiskt mycket känslig rätt 

Maa ja Vesi 

Oy 1998 

/s 

Majvik så torr tallmo) eiler brant erosionskänslig 

sluttning. Bildar 

tillsammans med lunden i Majvik 

en fast helhet. 


323 323 Majvik Naturmiljö Krönet på bergsområde Maa ja Vesi /s 

(ekologiskt mycket känslig rätt 

så torr tallmo) eiler brant ero- 

Oy 1994, 1998 

sionskänslig sluttning. 


- 324 Stenkärret Naturmiljö Objekt som skiljer sig från den Maa ja Vesi /s och MY 

övriga miljön. Utgör en del av 

obebyggt område mellan motorvägen 

och Rågholmsfjärden. 

Oy 1994, 

2000. 

- 325 Hitå Naturmiljö Torrt och ganska kargt, vid- ,Maa ja Vesi /s och MY 

sträckt obebyggt område med 

ekonomiskoq. 

Oy 1994 

- 326 Kyttlandet Naturmiljö Helhet som är beaktansvärd 

tack vare veqetationen. 

Maa ja Vesi 

Ov 1994 

/s 

- 327 Välterkärr Naturmiljö Bergskrön som omges av 

kärrsvackor mitt i Söderkulla 

tätort. Behov av att styra friluftsliv. 

Maa ja Vesi 

Oy 1994 

/s 

- 328 Holmgård Naturmiljö Ekonomiskogsvegetation, Maa ja Vesi /s 

sluttningen mot norr är beaktansvärd. 

Oy 1998 

327 329 Söderkulla, 

bäckom- 

Naturmiljö, 

område 

Vegetationens värde är baserat 

på förekomsten av ek och 

Maa ja Vesi 

Oy 1998 

/s 

givning vid 

dammen 

längs bäcken hasselbuskar. Vegetationen är 

sliten. 

- 330 Katrimossen 

Naturmiljö Ett av de få kärrområdena i 

planeringsområdet. Kärrets 

Maa ja Vesi 

Oy 1994, 1999 

/s och 

naturliga förhållanden har dock 

minskat. Beaktansvärd fågelfauna. 

Solonen 2000 MY

JJH/MVOY 

Sibbo kommun 

11 .1 .2002 

r "'-" ., 

16 


Nri Nrpå Namn skyddsob- beskrivning källa rekomplan- 

miljö- jekt eiler menderad 

utkas- kartan skyddsmo- skyddsnivå 

tet tivering 

331 331 Ormträsket Naturmiljö Värdefullgammal gran- bland- Maa ja Vesi /s och 

skog. Oy 1998 

Beaktansvärd fåqelfauna. Solonen 2000 MY 

332 332 Tasträsket Naturmiljö Beaktansvärd helhet med hän- Maa ja Vesi /5 

syn tili vegetation och fågel- Oy 1994, 1998 

t 

fauna. Arterna är bl.a. liljekonvalj, 

degbär, skogspipa. På 

bäckens östra strand finns en 

skoqshaqe. 

329 333 Bastuviken Naturmiljö, Vidsträckt frodigt område med Östra Nylands /s 

regionplan vassruggar, betydelse för få- regionplan 

gelfaunan. Skogsavverkningar 1979, Maaja 

har gjorts nästan tili stranden. Vesi Oy 1994, 

Solonen 2000 

334 334 Byträsk- 

Oalbacka 

Naturmiljö Skyddsområde för lund. Maa ja Vesi 

Oy 

/s 

330 335 Grönkulla Naturmiljö Frodig lövträdsdominerad Maa ja Vesi /s 

bäckstrand omgiven av bo- Oy 

sättning, arter bl.a. skelört. 

333 336 Kyttlandet Fågelområde Med hänsyn tili fågelfaunan 

mångsidigt och representativt 

våtmarks- och omväxlande 

skoqsområde. 

Sibbo kommun 

2000, Solonen 

2000 

/s 

335 337 Björkbacka, 

Lundarna i 

Majvik- 

Fallbäcken 

Fågelområde Beaktansvärt fågelbestånd. Solonen 2000 /s

JJH/MVOY 

11.1.2002 

17 


Det finns noggrannare inventeringar och granskade uppgifter om följande objekt. Efter objektets nummer tidpunkten 

för besöket vid objektet. 

KARTBLAD: 2043 10 

OMRADE: Molnträsket-Mjödträsket 

NUMMER: 4, (vecka 201998 vecka 321998) 

KLASSIFICERING: naturvårdslagen (1956 och 1969), Natura 2000. 

BESKRIVNING: Inklusive vattenområden ett ca 94 ha stort naturskyddsområde, sam ligger mellan två sjöar. I 

området finns rätt så karga moskogar, små ödemarksområden och bergskogar. Skyddsområdet används delvis 

mycket kraftigt för rekreation och är delvis slitet. Det är sannolikt att rekreationstrycket ökar också i framtiden. 

Olika typer av formationer från istiden. 

ÄTGÄRDSFÖRSLAG: Bevaras sam naturskyddsområde. Användningen bör styras bättre än i dag. (SL) 


OMRADE: Stormossens naturskyddsområde 

NUMMER: 3, (vecka 201998) 

KLASSIFICERING: naturvårdslagen (1969), Natura2000, program för skydd av myrar 

BESKRIVNING: Objektet är en ca 30 ha star högmosse sam nästan är i naturtillstånd. Mitten av området är rismosse 

(fuscum tallmyr och fuscum-mosse). Växtarterna kan anses vara normala för karga kärr. 

ÄTGÄRDSFÖRSLAG: Den nuvarande gränsdragningen bevarar kärret i naturtillstånd. Behov av att bättre styra 

av användningen än i dag. (SL) 


OMRADE: Grundträsket 

NUMMER: 57 

KLASSIFICERING: Bör bevaras i nuvarande tillstånd. Det nordvästra skogsområdet är gammal skog sam troligen 

p.g.a. liten areal inte finns med i program för skydd v gamla skogar. Skogen omges av ekonomiskogar. 

BESKRIVNING: Grundträsket är ett mycket grunt litet träsk med ödemarksstämning. Botten består av gyttja och 

dy. Stränderna runt träsket består av fattigkärr och lågstarrmosse, vattnet är mörkt. Träsket håller sakta på att 

växa igen. Stränderna är ännu nästan obebodda: på den norra stranden finns en åretruntbostad. Träsket är 

nästan i naturtillstånd och omgivningen är fridfull. Träsket med näromgivning bör lämnas utanför bebyggelse. 

Småhusbosättning hotar träsket speciellt söderifrån. Träsket lämpar sig inte särskilt bra för rekreation. Vegetationen 

runt träsket består huvudsakligen av färsk granmo, ställvis mycket grova träd. På träskets nordvästra 

strand finns en relativt liten men med hänsyn tili trädbestånden ett nästan urskogsbetonat område, där det finns 

rikligt med murkna höga stubbar och trädstammar på marken. Växtarterna är också mångsidiga. 

I 

ÄTGÄRDSFÖRSLAG: Området urskogsbetonade karaktär bör bevaras. 


OMRADE: Joensuu skogsdunge 

NUMMER: 60 

KLASSIFICERING: Område där det växer ädelträd. Särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagens 10§ 3 och 7 

punkter, lund och berg i dagen. Antalet ekar >20 st./ha, men arterna är annars anspråkslösa. 

BESKRIVNING: Området ligger mellan Joensuu gård och Borgåvägen och är ca 4 ha. I skogsdungen växer rikligt 

med ekar. Sam helhet är området indelat i olika typer enligt växtplats: lundartade moskogar t.o.m. berg i dagen. 

Objektets värde baserar sig på riklig förekomst av ek. Efter rönn är ek den vanligaste trädarten. Lönn förekommer 

rikligt i branta sluttningar, högre upp i blandskog. Arterna i fältskiktet är rätt så anspråkslösa (sl) 

Arter: gran, tali, ek, rönn, lönn, björk, asp, en, brakved, degbär, hägg, hallan, druvfläder och skogstry. 

ÄTGÄRDSFÖRSLAG: Bör lämnas obebyggda. Eken kan vara naturligt bestånd och därför värdefullt objekt och 

bör bevaras sam objekt där det växer rikligt med ädelträd. Trivseln för ek och lönn bör förbättras i området. 

Skogsdungarna har också betydelse för landskapet. Planbeteckning (sl) räcker tili för att trygga att området bevaras. 

Sibbo kommun 

c n

JJH/MVOY 11 .1 .2002 

18 



OMRADE: Majvik lund 

NUMMER: 53 (321) 

KLASSIFICERING: Frodig lundsluttning, område med berg i dagen och bäcksänka. Bäcken har rensats men 

arterna i dess omgivning har dock bevarats mångsidiga. Frodigt lundområde; särskilt viktig livsmiljö enligt 

skogslagens 10 § 3 punkten. 

BESKRIVNING: Objektet ligger söder om Borgåvägen i närheten av Majvikvägens anslutning. Området är huvudsakligen 

lundartad mo, delvis rätt så torr lundsluttning, arterna är rätt så vanliga speciellt då det gäller träden. 

Klibbal förekommer inom strandzonen. 

I 

Dominerande arter i den torra lundsluttningen är tali och asp, bland dem växer det gran och björk samt en lind. 

Sly iakttogs inte i området. Skogen är ung och vårdad som ekonomiskog. Lind, olvon och skogstry är värdefulla 

arter i buskskiktet. Degbär förekommer rikligt i områdets norra del. Av arterna i fältskiktet bör nämnas blåsippa 

och vårärt. Området i mitten med berg i dagen är nästan kalt, martallar som avses i skogslagen. Av de arter 

som här påträffas bör nämnas käringkål och tjärblomster. 

Arter; tali, asp, gran, björk, sälg, lind, olvon, skogstry, degbär, gråal, lönn rönn, en, ormbär, liljekonvalj, vårärt, 

blåsippa, smörbollar, tibast, harsyra, blåbär, stenhallon, örnbräken, skogsviol, hässlebrodd, slokgräs, smultron, 

lungört, buskstjärnblomma, skogspipa och kirskål. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Bör lämnas obebyggt, trots att arterna, kanske med undantag av lind, är ganska vanliga 

men frodiga. Värdefullt objekt av lokalt intresse. Skogen är av relativt jämn ålder. Bäckfåran har dikats rakare 

och kan således inte anses vara i naturtillstånd. Som helhet bör dock objektet anses som en särskild livsmiljö i 

enlighet med skogslagen och området bör lämnas obebyggt (sl). 


OMRADE: Fallbäckens lundsluttning 

NUMMER: 62 

KLASSIFICERING: Lund (bäcken är särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagens 10 § 1 punkten) 

BESKRIVNING: Lundsluttningen ligger invid Björkhaga bostadsområde, i den västra sluttningen längs Fallbäcken 

norr om Borgåvägen. Lundens areal är ca 1,5 ha. Lundsluttningen, som stiger uppåt från bäcken, har rikligt 

med mylla. Sluttningen slutar nere vid den meanderande bäcken, som på geologiska grunder också tagits med 

inom områdets gränser. I dalen kan man iaktta ett stort antal gamla och uttorkade fornfåror. Bäckens västra 

strand är i jordbruksanvändning. 

Kronskiktet i lunden bildas av asp längs bäcken, men då man rör sig högre upp i sluttningen ökar andra trädarter. 

En del av asparna är anmärkningsvärt storväxta. Övriga trädarter är sälg och glasbjörk samt gråal. Bussskiktet 

är mångsidigt. Lind, som förekommer rikligt, hör tili de värdefullaste arterna i'buskskiktet. Även fältskiktet 

är artrikt och där påträffas också rätt så krävande arter som t.ex. trolldruva, underviol och blåsippa. Vid bäckens 

kant växer speciellt strutbräken. 

Arterna: asp, gran, lind, olvon, skogstry, degbär, hägg, lönn, rönn, druvfläder, trolldruva, underviol, skogslyst, 

blåsippa, liljekonvalj, humleblomster, majbräken, strutbräken, harsyra, skogssallat, slokgräs, vitsippa och hässlebrodd. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Område där det tydligt växer ädelträd, dock inte ädelträdsområde enligt naturvårdslagen: 

lundartade och mångsidiga arter (strutbräken, trolldruva, lind, lönn) och bör lämnas obebyggt. Som geologiskt 

objekt bör även bäcken lämnas i naturtillstånd. (sl) 

KARTBLAD: 204307 

OMRADE: Bäcklund i Fall-Lunden 

NUMMER:54 

KLASSIFICERING: Objektet är litet tili arealen, vegetationen är mångsidig, särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagens 

10 § 3 punkt: lundfläck. 

BESKRIVNING: Objektet ligger i Björkhaga vid Immersbyvägen och dess areal är mycket liten. Det ligger vid 

Fallbäcken på en plats där bäcken rinner under Immersbyvägen. Objektet avgränsas effektivt av Immersbyvägen, 

bosättningen och åkern samt av en brant sluttning. Dess skyddsvärde är rätt så litet, men p.g.a. den Iilla 

arealen finns det å andra sidan behov av skydd. Vegetationen är rätt så värdefull eftersom man i fältskiktet på- 

Sibbo kommun 

. .-"'.1

JJH/MVOY 

11.1.2002 

19 


träffar bl.a., olvon och lind samt lundstjärnblomma, ormbär och blåsippa. Gran är dominerande trädart. Bäckkanten 

längs åkern har också anslutits tiliområdet. 

Arterna: gran, gråal, lind, degbär, olvon, brakved, hägg, lönn, hallon, ormbär, blåsippa, harsyra, hässlebrodd, 

slokgräs, majbräken, smultron, mellanranunkel, lundstjärnblomma och vitsippa. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Bör i pianen anvisas som sl -område, för att trygga att det Iilla området hålls intakt. 


OMRADE: Lundsluttning och åker i Nyåkers 

NUMMER:301 (vecka 291998) 

KLASSIFICERING: Frodig undervegetation i sluttningen och landskapsmässigt vacker åker. 

BESKRIVNING: Typisk vegetation för rätt så torr lundsluttning. Objektet ligger längs vägen mellan Björkhaga 

och Immersby på den södra sidan om motorvägen, en halv kilometer före motorvägsunderfarten. Den torra 

sluttningen vetter mot väster och slutar vid en äng. Vegetationen är typisk; olvon och lönn förekommer närmast i 

buskskiktet. Trädskiktet bildas närmast av gran och talI. Förutom ovannämnda finns det i undervegetationen 

brakved, rönn, lönn och gråal. I buskskiktet finns dessutom bl.a. degbär. Övriga arter som ytterligare må nämnas 

är slokgräs och ormbär. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Inget särskilt betydande objekt. MU/s-beteckningen tryggar att objektet hålls intakt. 


OMRADE: Bäckkant i Konungskärr 

NUMMER: 74 (vecka 291998) 

KLASSIFICERING: Lund, bäckkant, som är särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagens 10 § 1 punkten och fuktig 

lundmark. 

BESKRIVNING: Objektet ligger längs Fallbäcken i Degermossa mellan motorvägen och Dagverksberget. Objektet 

är ca en halv kilometer långt och 200 meter brett vid bäcken. 

Området med lundartad vegetation ligger i en vidsträckt dal där det ställvis finns ris och bröte. Bäcken har eroderat 

sig en krokig fåra med branta kanter genom den leriga jorden. Med tiden har bäcken ändrat sin fåra och i 

dalen har det uppstått avsnörda sjöar som är geomorfologiskt intressanta. Gran är dominerande trädart. Som 

blandträd förekommer asp, glasbjörk, hägg, lönn och gråal. Egentliga ädelträd påträffades inte vid fältbesöket. 

Vegetationen är frodig och mångsidig. Många slag av lundväxter påträffas; strutbräken, olvon, trolldruva och 

ormbär. I fältskiktet i dalens botten är hallon-älggräs-nässla rådande arter, vilket vittnar om riklig tillgång tili kväve 

och fosfor. I närheten av berget förekommer det rikligt med hägg. 

Arterna: gran, glasbjörk, asp, hägg, gråal, lönn, brakved, olvon, degbär, ormbär~ flenört, liljekonvalj, humleblomster, 

ekorrbär, ekbräken, majbräken, lungört, blåsippa, träjon och skogslyst. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Objektet är ett bäckområde med stor areal, som så småningom håller på att bli granbevuxet. 

Inga särskilt betydande arter. Bör p.g.a. storleken lämnas obebyggt. MU/sl-beteckningen eiler motsvarande 

tryggar att objektet hålls intakt. 


OMRADE: Ekdunge vid Sibbesborg 


KLASSIFICERING: Fornminneslagen, skogslagens 10 § 3 punkten: torr lund. 

BESKRIVNING: Ekdungens areal är ca 2 ha. Området ligger söder om Borgåvägen i Sibbo ådal sydväst om 

Söderkulla tätort. Sibbesborg har fredats med stöd av fornminneslagen. Den södra delen av åsen är ett bergsområde 

som ligger ca 115 meter över havsytan och på den norra sidan finns gammal planterad ekskog. I ekskogens 

undervegetation har det med tiden vuxit upp lundarter. Påbergskrönet finns det en rätt så torr äng där 

det växer olika gräsarter. Tallarna på bergets krön är förvridna och är kännetecken för objekt enligt skogslagen. 

Objektet är också landskapsmässigt betydande. Av bergområdets arter kan nämnas: mannablod, hundfloka, 

häckvicker, solöga och skogstry. 

Ekområdet är ca 50 m brett och där växer ca 40-50 stycken 15-20 m höga träd. Förutom ek förekommer det 

bl.a. lönn, asp, rönn, hägg, gråal och degbär. Av fältskiktets arter kan nämnas liljekonvalj, smultron, harsyra, 

humleblomster, stenhallon, skogsnäva, slokgräs, vitsippa och lundgröe. Förutom ek är arterna rätt så vanliga. 

Sibbo kommun 

LL

JJH/MVOY 11 .1 .2002 

20 


ATGÄRDSFÖRSLAG: Fornminneslagen skyddar sannolikt också vegetationen, men på basis av den rikliga förekomsten 

av ekar bör området anvisas med sl-beteckning. Trots att det inte gäller ekskog som har uppstått 

naturligt kunde även SL-beteckning vara möjlig. 


OMRAoE: Lundområde i Glamars 

NUMMER: 56 (vecka 29 1998, vecka 23 2000) och 56a 

KLASSIFICERING: Sluttning (skogslagen 10 § 3 punkten) samt arter i bäckomgivning (skogslagens 10 § 1 

punkten). I bäckens och vägens omgivning finns ett mindre område, som eventuellt är en naturtyp enligt naturvårdslagens 

29 § 1 punkten (ädelträdslund). 

t 

BESKRIVNING: Lundområdet i Glamars ligger mellan Sibbo å och Söderkulla tätort. Det frodiga vegetationsområdet 

i Glamars är en rätt så torr lundsluttning i västra kanten av en kulle och en bäcklund vid en meanderande 

bäck som rinner ut från Molnträsket. Områdets areal är ca 4 ha. Objektet gränsar i norr tilllandsvägen, i öster tili 

bergen i Glamars, i väster tili Söderkulla gård och i söder tili åkrar. Man har också tagit med ett bergsområde i 

objektet, för vilket skyddsnivå enligt skogslagen torde vara tillräckligt. 

Kullen i Glamars är också en betydande knutpunkt i landskapet, varifrån det öppnar sig vackra vyer. På kullens 

många krön finns berg i dagen och där växer många ekplantor. Gran är dominerande trädart i sluttningen. Som 

blandträd förekommer dessutom björk, rönn, asp och gråa!. En del av björkarna är över 30 m höga. Speciellt 

p.g.a. askträden är buskskiktet intressant. Asken är krävande då det gäller växtplatsen och den är sällsynt 

utanför den sydvästra skärgården och Aland. Dessutom påträffas ställvis brakved, skogstry och vinbär. Undervegetationen 

är rätt så artrik och den mest iögonenfallande faktorn är ett enhetligt bestånd av harsyra. 

Av arterna i undervegetationen kan nämnas: Harsyra, hässlebrodd, humleblomster, ekorrbär, liljekonvalj, majbräken, 

tibast, smultron, gullris, skogsviol, stenhallon, stensöta, vitsippa, ormbär, skogspipa, slokgräs, skogsnäva 

och trolldruva. 

Områdena vid bäcken är frodiga och har huvudsakligen samma typ av undervegetation. Blåsippa, olvon och 

strutbräken förekommer kanske en aning mera längs bäcken än i sluttningen. Bäckens kanter är också frodiga 

och har huvudsakligen samma undervegetation. Hasselbusken är allmän. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Området bör som helhet betraktas som ett betydande naturobjekt och i planen bör det 

anvisas med sl-beteckning. Även SL-beteckning bör övervägas för att trygga förekomsten av ask och hassel i 

kärnområdet (56 a). 


OMRAoE: Bäcklunden vid dammen i Söderkulla 


KLASSIFICERING: Gammal permanent dammkonstruktion med omgivning. 

BESKRIVNING: Dammen ligger nordväst om Söderkulla tätort och reglerar en bäck som rinner ur från Molnträsket 

tili Sibbo å. Den vanligaste trädarten i området är gran. Bäckområdet har delvis förlorat sitt värde, eftersom 

trafiken tili Molnträsket går via området. Den värdefullaste delen av objektet ligger i bäckens nedre lopp på 

vardera sidan om dammen. Objektets värde baserar sig på förekomsten av ek och hasse!. 

Arterna: gran, lönn, asp, gråal, klibbal, hassel, ek, rönn, träjon, majbräken, humleblomster, harsyra, blåsippa, 

hässlebrodd, älggräs och nordbräken. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Bör i planen anvisas med MU /sl-beteckning_ellermotsvarande, vilket är tillräckligt för att 

trygga att området bevaras. 


OMRAoE: Byträsket -Immersby skogsområdeshelhet 

NUMMER: 73 (vecka 201998, vecka 241999) 

KLASSIFICERING: naturvårdslagen, regional inventering av berg 

BESKRIVNING: Hela området bildar en omfattande enhetlig helhet. Dess areal är ca 3 km2 Området är sönderskuret 

och dess åkrar, små sjöar, bäckar och bergsområden torra eiler rätt så torra moskogar bildar en rätt 

så mångsidig och mycket väl bevarad helhet. I skogen finns ofta exceptionellt värdefulla lövträd: gamla sälgträd, 

aspar, lindar och lönnar, vilket skapar skogens mångfald och livsbetingelser för en riklig insektfauna. Murkna 

träd, omkull fallna träd samt murkna höga trädstubbar är vanliga. Förekomsten av hassel på ett vidsträckt om- 

Sibbo kommun 

I ~-~ .[

JJH/MVOY 

11.1.2002 

21 


råde och ofta i mycket olika biotoper ger området sitt särdrag. Man har gjort omfattande skogsavverkningar i 

området. Bergfotslundarna och lundsluttningarna mot åkrarna samt deras artrika vegetation utgör i norr de värdefullaste 

specialobjekten i området. Skogen i de lundartade delarna består vanligen av asp, björk, gran och 

hägg. Buskskiktet är rikligt och har många arter. Hasseln bildar ett enhetligt kronskikt. Av fältskiktets arter kan 

nämnas: lungört, skogsbingel, springkorn och myskört. Längs vägen som leder tili Fiskträsket finns det en landskapsmässigt 

ståtlig bergfotslund, där det växer rikligt med skogslind och lönn. 

I områdets storslagna bäckdalar växer det ofta gammal blandskog. Här är träden ställvis ännu gamla; som t.ex. 

sälg och aspo Det förekommer t.o.m. sälgdominerade skogsbestånd. De har stor betydelse som livsmiljö för in- 

sekter' Vegetationen längs bäckarna är av samma typ som i lundsluttningarna, men man påträffar där också 

många växter från fuktiga lundar, exempelvis svalört. Alldeles i närheten av bäcken växer det rikligt med stora 

ormbunkar. 

På bergen, som ligger nära åkrar eiler bosättning, finns det en intressant bergsvegetation, där förekommer det 

bl.a. tjärblomster, styvmorsviol, getrams, käringkål och gul fetknopp. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Största delen av området bör anvisas med beteckningen sl, undantag utgör lundområdet 

i Immersby (områdets norra del) som bör anvisas med SL-beteckning. 


OMRADE: HasselIunden vid Byträsket (Lunden i Dahlbacka) 


KLASSIFICERING: Hassellund enligt naturvårdslagens 29 § 2 punkten. Naturtypens avgränsning har gjorts. 

BESKRIVNING: I Byträskets hassellund påträffas bl.a. olvon, nattviol, flenört och hassel. Hasseln är dominerande 

art i buskskiktet och den har bidragit tili uppkomsten av brunjord vid objektet, vilket är sällsynt för förhållandena 

i Finland (framför allt på fastlandet). 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Bör skyddas som objekt enligt naturvårdslagen. Bör anvisas med SL- och slbeteckningar. 


OMRADE: Falkbergsklobbarna med omgivning 

NUMMER: 70 (vecka 20 1998) 

KLASSIFICERING: Regional inventering av berg. 

BESKRIVNING: Bergsområdet ligger öster om Vägaträsk på den norra sidan om Borgå motorväg. I området 

finns det ett stort antal storslagna bergstup och områden för frodig vegetation (område 71) vid bergens fot. Som 

helhet är bergsvegetationen relativt vanlig. Öster om stupen finns det å andra sidan ställvis ännu mellan bergsområdena 

intressanta små områden med frodigare vegetation, fastän man inte kan I tala om lundar eiler bäcksvackor. 

Skogarna används huvudsakligen som ekonomiskogar. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Det inventerade bergsobjektet bör lämnas obebyggt. Området bör anvisas med beteckningen 

sl. 

KARTBLAD 2043 10 

OMRADE Falkbergsklobbarna, västra sluttningen och Vägaträsk 

NUMMER:71: (vecka 20,1998) 

KLASSIFICERING: Lundsluttning 

BESKRIVNING: Söder om träsket i norr finns det ett lundartat område, som småningom ändrar tili torrare lund 

av blåbärstyp. Vidare söderut finns det i närheten av vägen en fuktig sänka av mindre areal. Totalt sett en 

mycket mångsidig helhet, där det inom ett litet område finns flera olika naturtyper. Områdets värde är att det är 

obebyggt. Lämpar sig väl för rekreation. 

Arterna: I de torrare bergsområdena tali, gran, en, rönn, kruståtel, Ijung, mannablod, styvmorsviol och gul fetknopp. 

I de fuktiga områdena förekommer bl.a. gran, asp, sälg, gråal, brakved, träjon, skogsstjärna, trolldruva, 

blåsippa, vitsippa, vårärt, skogsviol, humleblomster, kalvleka, vitmåra, tjärblomster, ekorrbär, stensöta, degbär, 

vinbär, olvon och skogsnäva. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: De mest storslagna stupen bör anvisas med sl-beteckning i planen. 

Sibbo kommun 

. .-~ .t

JJH/MVOY 

11 .1 .2002 

22 



OMRADE: Lyftenbergen - Lyftenkyrkan 


KLASSIFICERING: naturvårdslagen (geologi) 

BESKRIVNING: Lyftenbergen är en bergskulle väster om Massby och intill kullen finns Lyftenkyrkan som är ett 

grottkomplex som uppstått av många stora stenblock. En del av stenblocken är t.o.m. upptill 30 m3stora. Området 

är ett populärt utflyktsmål. 

Vegetationen i bergsområdet är vanlig knapp bergsvegetation. Skogen är låg och gles. Den vanligaste trädarten 

är tali', dessutom förekommer det bl.a. en, asp och rönn. Ljung är dominerande art i fältskiktet. Grottan ligger 

söder om bergsområdet gömd i grandominerad färsk moskog. 

ATGÄRDSFORSLAG: Området bör anvisas i planen som SL -område beträffande grottkomplexet och som MYområde 

vidsträcktare. Grottkomplexet är sällsynt inom kustzonen i Nyland. Ypperligt undervisningsobjekt. 


OMRADE: Linnanträsk 

NUMMER: 58 (vecka 20 1998, vecka 23 2000) 

KLASSIFICERING: Beaktansvärt område. 

BESKRIVNING: Linnanträsk ligger mellan byarna Västerskog och Gumbostrand söder om Borgåvägen. Stränderna 

vid träsket är fattigkärr och berg. På träskets norra och sydöstra strand finns bosättning. Den östra stranden 

är fattigkärr och västra stranden bergskulle. Bergsområdet söder om träsket är värdefullt område med landskapsintresse. 

Skogarna som omger träsket är huvudsakligen fuktig granmo med fältskikt som har för området typiska arter. 

På träskets strand växer det en aning aspar bland granarna. På den västra sidan om träsket finns det ett omfattande 

och ur landskapssynpunkt vackert bergsområde. 

Linnanträsks värde består närmast av en viss typ av ödemarkskänsla som speciellt fattigkärret på den östra sidan 

åstadkommer. Skogen på den västra sidan är ett populärt friluftsområde. 

ATGÄRDSFORSLAG: Tilläggsutbyggnad på stränderna runt träsket bör inte tillåtas. Området bör anvisas med 

sl-beteckning. 


OMRADE: Eirolunden 

NUMMER: 65 (vecka 29 1998) 

KLASSIFICERING: särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagens 10 § 3 punkten, fuktig lundfläck. 

BESKRIVNING: Eirolunden längs Gumbostrandvägen och Hitåvägen består både av en bäcklund och bergfotslund. 

Lunden är ca 500 m lång och ca 50-80 m bred. Bergfotslunden ligger i åkerkanten. Lunden är rätt så 

smal och ca 150 m bred. Objektet är ställvis tätt och svårforcerat. Mest betydande arter är lönn, skogstry och 

vårärt. Det finns också krävande arter i den talldominerade moskogen. Ställvis påträffas lönn och vårärt. Områdets 

stora areal höjer dess värde. 

Arterna: tali, björk, asp, sälg, en, lönn, skogstry, degbär, gråal, hägg, blåsippa, vårärt, vitsippa, ormbär, fingerstarr, 

hässlebrodd, harsyra och kirskål. 

Lunden längs bäcken är en gammal äng som med tiden har ändrat tili lund då lundväxter har spridit sig tili ängen. 

Jordmånen är relativ mjuk och rik på mylla. Av arterna kan nämnas: sälg, gråal, tibast, druvfläder, hägg, 

harsyra, hallon, nässla, vitsippa, kirskål, lundstjärnblomma, revranunkel, lungört och blåsippa. 

ATGÄRDSFORSLAG: Vegetationen är rätt så vanlig. Området bör anvisas med sl-beteckning i planen. 

Sibbo kommun 

'---":-::1 I l

JJH/MVOY 11 .1 .2002 

23 



OMRADE: Bäcklund i Hitålunden 

NUMMER: 67 (vecka 291998, vecka 23 2000) 

KLASSIFICERING: Särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagens 10 § 1 och 3 punkten: bäckkantsområde och 

lundfläck. 

BESKRIVNING: Bäcklunden ligger på Hitåudden vid vägen mellan Gumbostrand och Hitå gård. Objektets storlek 

är ca 200 m i bäckens riktning, men fortsätter som klibbalskärr nere vid havsstranden. Bäcken har små forsar 

och strömmar i en djup och brant svacka. Den omgivande skogen är relativt grov, troligen också gammal. 

Dominerande arter vid bäcken är asp och gran. I området nära havet förekommer det också klibbal samt sannolikt 

också blandform av gråal och klibbal. Arterna i buskskiktet är bl.a. rönn, skogstry och degbär. Arterna i fältskikt~t 

är lungört, vårärt, lundstjärnblomma, underviol, stor nunneört, slokgräs, storgröe, trolldruva, ormbär, 

hässlebrodd, blåsippa, hultbräken och majbräken. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Objektet har mångsidig vegetation, t.ex. nunneört. Även bäcken för sig är värd att nämna. 

Området bör anvisas med sl-beteckning i planen. 


OMRADE: Sibbo ådal 

NUMMER: 75 

KLASSIFICERING: Natura 2000 -område (förverkligas med stöd av vattenlagen) 

BESKRIVNING: Sibbo å har i årtusenden skurit en djup dal i den leriga jordmån. An rinner ställvis t.o.m. 15 m 

lägre ner än de omgivande åkrarna. Sibbo ådal är geologiskt värdefull exempelvis tack vare uppkomsten av den 

meanderande åfåran som har gröpt ur den leriga jorden. Dalsluttningarna är ställvis rätt så branta, i Söderkulla 

området dock mindre branta. Ställvis i sluttningarna kan man iaktta fenomen med vattendrypande mark eiler 

teeken på direkta jordras. Sibbo å hotas av ökad eutrofiering, eftersom det med regnvattnet rinner gödsel- och 

näringsämnen från odlingarna genom strandängen och skyddszonen ut i ån. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Sibbo å bör fredas som betydande landskaps- och vattenområde. 


OMRADE: Bastuviken 

NUMMER: 333 (vecka 20 1998, vecka 24 1999) 

KLASSIFICERING: Omfattande område med vassruggar öster om Eriksnäs gårds område. Betecknats som 

skyddsobjekt i Östra Nylands regionplan. 

BESKRIVNING: Landskapsmässigt sett betydande helhet. Skogshyggen finns dock i de närliggande sluttningarna. 

Området ansluter fast tili Konäsudden och Eriksnäs gamla gårdsmiljö. Bastuviken är en av de få obebyggda 

havsstränderna i Sibbo. På området finns det några små strandängar samt vackra bergsområden. 

Strandängen har drag av klibbalskärr. Inne i den östra viken växer det ståtliga askar. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Bastuviken området bör lämnas obebyggt. I planen bör områdena anvisas med 15beteckning. 


OMRADE: Ormträsket 

NUMMER:76 (vecka 201998, vecka 241999) 

KLASSIFICERING: Ödemarks träsk. 

BESKRIVNING: Ormträsket är ett ödemarksträsk mitt i ett omfattande område som präglas av bergsryggar. 

Strandområdena består av stora områden med sumpkärr och fattigkärr. Framförallt på den norra och östra 

stranden är skogen fuktig granmo. Träden är ställvis grova. Arterna i fält- och buskskiktet är typiska för gamla 

granskogar och är få med undantag av området som ligger i strandens omedelbara närhet. Skogsavverkningar 

har gjorts i träskets södra ända. 

Arterna: Gran, asp, tali, rönn, glasbjörk, liljekonvalj, harsyra, blåsippa, vitsippa, kruståtel, mannablod, slokgräs, 

skogstry, majbräken, skogsnäva, hundstarr, humleblomster, daggört, missne, tuvull och säv. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Träsket med strandområden bör skyddas mot byggande. Träsket har inte stor betydelse 

som rekreationsobjekt. Skogarna runt omkring bildar en omfattade båge av MT-områden, vilket utgör en ekologiskt 

betydande skogshelhet runt träsket, speciellt den gamla granskogen på östra sidan är värd att spara och 

den bildar tillsammans med träsket en värdefull helhet. Minst MU/sl-beteckning eiler motsvarande. 

Sibbo kommun 

lJ.i

JJH/MVOY 11.1.2002 

24 



OMRADE: Lunden i Immersby (har ovan beskrivits mera ingående) 

NUMMER 73 (vecka 291998, vecka 241999) 

KLASSIFICERING: Hassellund enligt naturvårdslagens 29 § 2 punkten. Naturtypens avgränsning har gjorts. 

BESKRIVNING: Det betydande lundområdet, som är av riksintresse, ligger mellan Immersby och Paljoki norr 

om Byträsket. I detta område är lundvegatationen och den lundartade vegetationen mest mångsidig. Trädskiktet 

består vanligen av asp, björk, gran och ställvis t.o.m. av hägg. På vidsträckta områden domineras buskskiktet 

av hassel. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Lundsluttningarna och bergfotslundarna i Immersby är betydande objekt av landskapsintresse. 

Atminstone de mest värdefulla områdena bör lämnas utanför skogshushållning. SL-objekt. 


OMRADE: Konäsudden 

NUMMER: 68, i området ingår också sl-punkt 206 (permanent förhistorisk fornlämning), (vecka 20 1998, vecka 

24 1999) 

KLASSIFICERING: Landskapsområde 

BESKRIVNING: Ur landskapssynpunkt mycket vacker udde på den västra sidan av Bastuviken. Vegetationen 

består huvudsakligen av torr eiler rätt så torr tallmo. Tallen utgör huvudträdslaget i trädskiktet. Buskskiktet är 

relativt knappt och fältskiktet bildas huvudsakligen av Ijung, blåbär och lingon. Bergsryggen gränsar både i öster 

och väster tili branta bergstup, som speciellt i väster tillsammans med en liten innervik i Mustalax bildar en 

vacker helhet. I vikens botten är vegetationen också frodigare , ställvis fuktig äng. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Stränderna är obebyggda. Objektet bildar tillsammans med Bastuviken nästan det enda, 

mera omfattande obebyggda strandområdet i planen. Tallskogen på krönen består av karga talldungar, som 

ställvis har avverkats kraftigt. Den ekologiskt mycket viktiga udden med branta sluttningar bör lämnas obebyggd. 


OMRADE: Området vid mynningen tili Sibbo å 


KLASSIFICERING: Vidsträckt vassvik vid mynningen tili Sibbo å . 

BESKRIVNING: Deltaområdet i Sibboviken är en kraftigt vassbevuxen grund havsvik. Eutrofieringen har börjat 

redan på 1960-talet och huvudorsaken har varit belastningen från Sibbo å. Bottenfaunans situation i hela Sibboviken 

är kraftigt störd, allra tydligast i vikens innersta del. Vattnet byts långsamt i Sibbovikens innersta del. 

Deltaområdet är geomorfologiskt betydande, trots att den närliggande motorvägen har minskat områdets 

skyddsvärde. An ingår i Natura 2000 området. Deltaområdet bör isin helhet ingå i ifrågavarande området eftersom 

delta/åmynningen är en väsentlig del av den helhet ån hör tili och den har uppslått som ett resultat av verksamheten 

vid ån. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Deltaområdet i mynningen tili Sibbo å bör försiktigt sättas i stånd. 


OMRADE: Kvarnängens flyttblock 


KLASSIFICERING: Naturminnesmärke, geomorfologi. 

BESKRIVNING: Större formation av rätt så stora och dekorativa flyttblock i relativt karg miljö av Ijung-Iavtyp. 

Vegetationen är rätt så vanlig, men bergsvegetationens tålighet mot slitage är ganska svag. Skogen är relativt 

låg och gles. Det vanligaste trädslaget är tali, övriga är en, asp och rönn. Flyttblocken är mycket framträdande; 

landskapsmässig betydelse. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Flyttblocken med omgivning skulle kunna skyddas som geomorfologiskt värdefullt område. 

Vistelsen i området bör styras. Området blir en ypperlig besöksplats. 

Sibbo kommun 

I "-":Ii

JJH/MVOY 

11 .1 .2002 

25 



OMRADE: Bölsfjärden 

NUMMERT : 50 och 52 (vecka 20 1998) 

KLASSIFICERING: Ängssluttning och nedre delen av en sluttning. 

BESKRIVNING (50): Frodig gammal åker söder om bosättningen. Akern håller på att förvandlas tili äng. Arterna 

på ängen är relativt vanliga för fuktig äng. Ur landskapssynpunkt mycket betydande helhet. 

Arterna: tuvtåtel, duntrav, strandlysing, sumpmåra, ängssyra, revranunkel, daggkåpa, veketåg, skogslyst, gull- 

ris, styvmorsviol och teveronika. 

BESKRIVNING (52): Sluttningsområde i närheten av bosättning. Sluttningen vetter mot ovannämnda äng. Representativ 

vegetation, trots att sluttning är förhållandevis vanlig och liknande vegetation påträffas rätt så ofta i 

planeringsområdet. Objektet har rätt så glest träd- och buskskikt. 

Arterna: Gran, asp, björk, lönn, rönn, degbär, blåsippa, ekorrbär, skogsstjärna, örnbräke, smultron, vitsippa och 

skogsviol. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Ängsområdet bör lämnas obebyggt. Trots att området med hänsyn tili arterna kan anses 

vara rätt så vanligt, bildar det ett vackert ängsområde som öppnar sig mot Bölsfjärden. Även den skogbevuxna 

sluttningen bör lämnas obebyggd. Områdets lokala värde baserar sig på två olika vegetationssystem som ligger 

nära varandra och på deras växelverkan. 


OMRADE: Bölsfjärden 


KLASSIFICERING: Bergsområde och kulturhistoriskt värdefull byggnad (253). 

BESKRIVNING: Ur landskapssynpunkt mycket representativt område på Bölsfjärdens östra kant. Bildar tiIIsammans 

med objekten 50 och 52, som beskrivits tidigare, en omfattande och mångsidig miljöhelhet. Enligt vegetationen 

vanligt objekt, men betydande landskapsvärde. Vegetationen består huvudsakligen av rätt så torr tallmo 

med gles skog. 

ATGÄRDSFÖRSLAG. Bergsområdet som ligger vid stranden bör lämnas obebyggt. sl-beteckning är tillräcklig 

för atttryggaskyddsvärdena. 


OMRADE: Sibboviken och Norrskogen 

NUMMER : 61 (vecka 20 1998) 

KLASSIFICERING: Skyddsområde i regionplanen, särskilt viktig livsmiljö enligt s~ogslagens 10 § 1 punkten: 

bäckmiljö. 

BESKRIVNING: Värdefull helhet med hänsyn tili dess kulturlandskap och branta stup. Enskilda objekt som har 

fredats med stöd av naturvårdslagen (267 och 207). Tack vare de branta stupen har strandområdena vid Sibboviken 

hållits rätt så fria och bildar speciellt tillsammans med Norrskogen ett omfattande obebyggt område, som 

tack vare sin storlek har ekologisk betydelse. Trots att området (Norrskogen och Sibboviken) huvudsakligen har 

fullvuxen ekonomiskog, plantbestånd och ungt skötselbestånd, finns det ställvis inslag av frodigare vegetation. 

Bäckområdet i Kleven (objekt 200) är ett område med frodigare vegetation. Huvudträdslaget är gran, som dominerar 

kronskiktet. Asp och björk förekommer i mindre mängd samt små och yngre gråalar, lönnar och rönnar. I 

buskskiktet förekommer bl.a. olvon, degbär, blåsippa, vitsippa, slokgräs, liljekonvalj och blodrot. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Byggande på stränderna vid Sibboviken bör undvikas, speciellt i Norrskogens område. 

Norrskogen är ett omfattande obebyggt skogsområde som tillsammans med den södra områdeshelheten (nr 

325) bildar en ekologiskt viktigt sammanhängande skogsetapp me,lIanSibboviken och den smala Bäckdalen i 

Kvärnägen, sl-beteckning. 

Sibbo kommun 

I ,,-~ IL

JJH/MVOY 

11.1 .2002 

26 



OMRADE: Söder Bertas 

NUMMER : 302 (vecka 20 1998) 

KLASSIFICERING: Naturens mångfald. 

BESKRIVNING: Ur landskapssynpunkt vacker sluttning i Immersbybäckens bäckdal. Ställvis rätt så frodig sluttningsvegetation, 

dock förhållandevis för åkerkant vanliga arter: degbär, en, gråal, gran, rönn, kruståtel, getrams, 

smultron, skogsviol, stensöta, liten blåklocka, skogslyst och vitsippa. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Området är betydande med hänsyn tili naturens mångfald och kulturlandskapet. Området 

bör aAvisas med MU/s-beteckning eiler motsvarande. 


OMRADE: Söder Bertas 

NUMMER : 303 (vecka 20 1998) 

KLASSIFICERING: Naturens och landskapets mångfald. 

BESKRIVNING: Brant sluttningsområde av samma typ som väster om objekt 302. Vegetationen är dock ganska 

karg, rät så torr mo. Inte särskilt frodigt, arterna ganska vanliga. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Med hänsyn tili kulturlandskapet bör området anses vara betydande element som avgränsar 

åkerområdet. Området bör anvisas med MU/s-beteckning. 


OMRADE: Lönnkulla 

NUMMER : 304 (vecka 29 1998) 

KLASSIFICERING: Landskap. 

BESKRIVNING: Med hänsyn tili kulturlandskapet mycket vacker ådalshelhet, där gårdscentrumen, som ligger 

på morän- och sandkullarna, utgör vacker omväxling och fungerar som en fixpunkt i landskapet. Vegetationen 

består huvudsakligen av vanliga kultur- och halvkulturella arter. Vegetationen på gårdsplanerna kan vara mycket 

mångsidig, men det finns inte noggrannare uppgifter om arterna. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Byggandet bör styras så att de traditionella och öppna dragen i landskapet hålls intakta. 

Det är också önskvärt att odlingarna bevaras. MU/s-beteckning är tillräcklig. 


OMRADE: Lönnkulla 


KLASSIFICERING: Enhetligt obebyggt skogsområde. 

BESKRIVNING: Kargt talldominerat område som huvudsakligen används som ekonomiskog. Området kunde 

vara mera omfattande än i dag. Den omfattande helheten, som bildas av bergsryggarna och -sluttningarna söder 

om Byträsket, bör också lämnas obebyggd. Inte så mycket för dragen i vegetationen och geomorfologin, 

som för att området tillsammans med områdena 72 och 73 bildar ett omfattande ödemarksområde som sträcker 

sig ända tili Fiskträsket. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Inget sannolikt byggnadstryck. Man bör sträva tili att även i framtiden hålla området obebyggt. 

MU/s-beteckning är tillräcklig för att trygga att området bevaras. 


OMRADE: Bergåsa 



BESKRIVNING: Randskog, med karg sluttningsskog, som gränsqr tili öppen åker (Sibbo ådal). Objekt som 

framträder mycket tydligt i landskapsbilden. Vegetationen är huvudsakligen talldominerad, framför allt i sluttningens 

övre del, nere i sluttningen mera frodig. Arterna är vanliga för åkerkant. I sluttningen förekommer ställvis 

berg i dagen. Krönområdet har vackert mosstäcke och där växer enar och tallar. 

Arterna: Tali, asp, en, rönn, kruståtel och tjärblomster. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Av landskapsskäl bör området lämnas obebyggda. Den branta sluttningen utgör också 

ett hinder för byggande. MU/s-beteckning eiler motsvarandeJryggar att området bevaras. 

Sibbo kommun 

r--'I'-" I i

JJH/MVOY 

11.1.2002 

27 



OMRADE: Solbacka, Nyäng 

NUMMER : 307, 308 (vecka 22 1998) 


BESKRIVNING: Vidsträckta odlingsmarker i planeringsområdets nordöstra del. Områdena har landskapsmässig 

betydelse. Den gamla bosättningen ligger vackert på morän- och sandkullarna och odlingsmarkerna är fria. Vegetationen 

inom randzonerna är förhållandevis vanlig fuktig granmo. Granen bildar kronskiktet, övriga arter är 

bl.a. asp, björk, en, degbär, skogsstjärna, kruståtel, vinbär, liljekonvalj, smultron och ängskovall. 

ATGÄRDSFÖRSLAG:Nybyggnationen bör placeras så att öppen åker även i framtiden hålls fri från bebyggelse. 

Speciell uppmärksamhet bör fästas vid nybyggnationens utseende och att den är lämplig isin omgivning. 

Även åkerområdet i Seffenkärr bör bevaras öppen för odlingsbruk. MU/s-beteckningeiler motsvarande_är tillräckligför 

atttryggaområdetsvärden. 


OMRADE: Vägaträsk 


KLASSIFICERING: Landskap och vattennatur. 

BESKRIVNING: Vägaträsk är mycket frodigt och igenvuxet Isin nuvarande form har träsket varken värde för 

vattenfågelfaunan eiler för rekreation. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Möjligheterna att sätta i stånd träskbassängen, tex. med lätt muddring, bör undersökas. 

Efter iståndsättning skulle träsket bilda en omfattande och mångsidig miljöhelhet tillsammans med Falkbergsklobbarna. 

Det skulle bl.a. vara möjligt att göra utflykter dit och ströva där. Området bör anvisas med MU/s- eiler 

motsvarande beteckning. 


OMRADE: Falkbergsklobbarna 


KLASSIFICERING: Geologi, landskap. 

BESKRIVNING: Område där det finns två geologiskt intressanta objekt: Falkbergs kvartskristaller samt stort 

flyttblock och glacial stenblocksgrotta. Skogsavverkningar har genomförts, men även betydelse för fågelfaunan 

bl.a. tjäder, berguv, bivråk, spillkråka och nattskärra (se också nummer 70 och 71). 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Ovannämnda objekt lämpar sig väl tex. som undervisningsobjekt och för att anslutas 

exempelvis med en stig tili de övriga objekten på Falkbergsklobbarna. 


OMRADE: Hemängsberget 

NUMMER : 317 (vecka 29 1998) 

KLASSIFICERING: Landskap, naturmiljö 

BESKRIVNING: Typiskt vidsträckt och kargt bergsområde på Falkbergsklobbarna söder om Borgå motorväg. 

Objektet har rikligt med storslagna berg, berg i dagen och bergväggar. Beträffande vegetationen är objektet 

dock inte speciellt värdefullt, eftersom arterna huvudsakligen är ekonomiskog. Kronskiktet bildas huvudsakligen 

av tali och bergskrönen är torra, då det på de mera låglänta områdena också växer gran, asp och andra lövträd. 

I de nedre delarna av sluttningarna, bl.a. i Västerbacka, finns det frodigare sluttningsarter: gran, lönn, asp, björk, 

gråal, hägg, harsyra, blåsippa, vitsippa och älggräs. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Det vidsträckta området lämpar sig väl exempelvis för rekreationsbruk. Eftersom området 

är inklämt mellan bosättningen och motorvägen är det ett mycket isolerat område. I framtiden bör man se tili att 

det inte delas in i mindre delar. MU/s-beteckning är tillräcklig för at1trygga områdets natur- och landskapsvärden. 

Sibbo kommun 

. r-" L~

JJH/MVOY 

11.1.2002 

28 



OMRADE: Mörtträsket 


KLASSIFICERING: Grundvattenområde. 

BESKRIVNING: Litet träsk som ligger inom motorvägens bullerområde och där det också i någon mån finns 

fritidsbosättning. Huvudsakligen rätt så vanligt objekt, men i träskets nordöstra del finns det i omedelbar närhet 

av bosättningen ett område som är värt att nämna. Skogen är lövträdsdominerad med asp och klibbal, delvis 

grova. Verkar snårig, men den har en omfattande potential om den får utvecklas i fred. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Skall hållas intakt MU/s- beteckning eiler motsvarandeJryggar att området bevaras. 

KARTBLAD:2043 10 

OMRADE: Skogsområden i Majvik 

NUMMER: 322, 323 (vecka 29 1998) 

KLASSIFICERING: Skogsområde. 

BESKRIVNING: Krönområden på berg där det förekommer berg i dagen och ett tunt moräntäcke. Krönen är 

ekologiskt mycket känsliga. Vegetationen är inte speciellt betydande, eftersom arterna är få och mycket vanliga 

för torra bergsryggar. Skogen är låg och ställvis gles, men blir genast frodigare i sluttningarna. Objekten bildar 

en viktig del av en rätt så omfattande miljöhelhet öster om Bölsfjärden. I helheten ingår bl.a. bäcklundar, ängar 

och bergsområden. Området utgör en bevarad korridor tili Hemängsbergets bergsområde. Zonens livskraft och 

enhetlighet bör därför tryggas. Noggrannare kartläggning av arterna har inte gjorts. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Kärnområdena bör lämnas obebyggda. Det behövs dock inte några strängare bestämmelser, 

eftersom vegetationen är vanlig (se också nr 53). 


OMRADE: Stenkärret med omgivning 


KLASSIFICERING: Naturens mångfald, bergsområden. 

BESKRIVNING: Område med bergsryggar och svackor i den västra delen av ett omfattande bergsområde. På 

marken finns det rikligt med stenblock och stenar som tyder på en kraftig erosion under havsskedet efter istiden. 

Skogen är vanligen i hela området huvudsakligen låg och gles tallskog. Övriga trädslag är en, asp och rönn. I 

fältskiktet växer vanligen rikligt med Ijung. Trots att vegetationen är vanlig ekonomiskogsbetonad bergs- och 

movegetation, har området tex. sitt värde för rekreation. Det är också sannolikt att det på sluttningarna, som 

gränsar tili åkerområdet i Stenkärret och i Matenssyra, finns frodig sluttningsvegetation, men inventeringsuppgifterna 

är tili dessa delar bristfälliga. Stenkärret är en del av ett mera omfattande område med bergsryggar 

inom ett område som gränsar tili motorvägen, Rågholmsfjärden samt tili Sibboviken.'Väl bevarad helhet 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Normala skogsvårdsåtgärder är möjliga, inget hinder att bygga, MY-beteckning. 


OMRADE: Hitå skogsområdeshelhet 



BESKRIVNING: Vidsträckt obebyggt ekonomiskogsområde, som tillsammans med Norrskogen bildar ett enhetligt 

skogsområde mellan Sibboviken och åkrarna i Kvärnäng-Lillsyra. Skogsområdena är obebyggda och de är 

därför en ypperlig livsmiljö för bl.a. hjortdjur och andra arter som kräver lugn som exempelvis nattskärra, orre 

och tjäder. Man har inte gjort noggrannare inventeringar av området, men arterna är i huvuddrag de samma 

som på de ovan beskrivna bergsryggarna. Det har ställvis gjorts skogsavverkningar i rätt så omfattande helheter. 

Det ovan beskrivna området bildar kärnområdet i "naturområdet i Södra Sibbo". Det gränsar å andra sidan i 

öster tili Sibboviken, tili stranden i söder, Västerskog i väster och i norr tili motorvägen. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Omfattande byggande av tätortstyp bör styras tili andra ställen, exempelvis genom att 

förtäta bosättningen i Västerskog eiler längs vägarna i Ängsviken i Gumbostrand. MU/s-beteckning tryggar att 

området bevaras. 

Sibbo kommun 

. "-~ II

JJH/MVOY 11.1.2002 

29 



OMRADE: Kyttland 


KLASSIFICERING: Mångsidig vegetation. 

BESKRIVNING: Områdeshelhet som bildas av frodig vegetation och som gränsar tili sluttningsområdet i Kallbäck. 

Sluttningen har ännu bevarats som gran- och talldominerad lundartad mo. Buskskiktet är ställvis rätt så 

frodigt: 

Rönn\ lönn, björk, brakved, degbär, vinbär, hallon och man iakttog dessutom några ekplantor (hararna hade 

dock skadat dem illa). I fältskiktet växer rikligt med kruståtel, harsyra, vitsippa, ekorrbär samt några skogsnävor. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Trots att arterna är rätt så anspråkslösa bör randområdet, som gränsar vackert tili åkern, 

lämnas obebyggt. Objektet har dessutom betydelse för landskapsbilden. MU/s-beteckning eiler motsvarande. 


OMRADE: Välterkärr (vecka 32 1994) 

NUMMER: 327 

KLASSIFICERING: Bergigt skogsområde. 

BESKRIVNING: Landskapsmässigt vackert bergsområde strax norr om Söderkulla tätort. Vegetationen är huvudsakligen 

gles martallskog. Fältskiktet består nästan enbart av Ijung och lingon. Skogsavverkningar har gjorts 

bl.a. i nordvästsluttningen. Området är omtyckt rekreationsställe. Fältskiktet är ställvis mycket slitet. Som en kuriositet 

kan man på bergsområdet nämna de grunda kärrpölarna som är mycket karga; de får i praktiken sitt 

vatten endast vid nederbörd. Rikligt med vitmossa. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Området bör utvecklas för rekreationsbehov, vilket betyder att bl.a. vistelsen skall styras. 

MU/s- eiler motsvarande, eiler VR-beteckning. 


OMRADE: Holmgård 

NUMMER : 328 (vecka 20 1998) 


BESKRIVNING: Rätt så vidsträckt skogsområde i planområdets norra del öster om Stormossen. Skogsområdet 

består huvudsakligen av fuktig granmo, där vissa av kronskiktets granar är verkligt grova. Förutom gran förekommer 

det ställvis asp, tali, björk, hägg och gråal. Granen bildar ställvis nästan enhetliga bestånd. Fält- och 

buskskiktet är då mycket knappt. I den södra delen är tali dominerande trädslag och på marken finns det mycket 

stenar och stenblock. 

Arterna: gran, asp, tali, hägg, gråal, björk, brakved, Ijung, tibast, linnea, blåbär, k~uståtel, ängskovall, bergrör, 

piprör, björkpyrola, örnbräken, gullris och ekorrbär. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Bör lämnas obebyggt, speciellt de delar som gränsar tili åker. Vegetationen är dock förhållandevis 

vanlig, varför det inte behövs strängare skydd än Mu/s eiler motsvarande. 


OMRADE: Katrinmossen 

NUMERO: 330 (vecka 291998, vecka 241999 

KLASSIFICERING: Kärrområde, lokalt intresse. Särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagens 10 § 4 punkten: 

skogsholme med fastmarksskog 

BESKRIVNING: Ett av de få kärren i planeringsområdet. Kärrområdets naturtillstånd har dock minskat framförallt 

i områdets södra del, där kärret har fyllts ut med överskottsmassor och dikats. 

ATGÄRDSFÖRSLAG: Kärrets situation får inte längre försämras och åtgärder borde vidtas för att förbättra dess 

naturtillstånd. Kärret hotas också av bosättningen på en närliggande strand. I mitten av kärret finns det en i 

skogsholme med fastmarksskog i enlighet med skogslagens 10 § 4 punkt. MU/s-beteckning eiler motsvarande 

torde räcka tili för att trygga kärrområdet. MY-beteckning för det område som är betydande med hänsyn tili fågelfaunan. 

Sibbo kommun 

Ll

JJH/MVOY 

2.6 Djuren 

2.6.1 Fauna 

11 .1 .2002 

30 


De presenterade uppgifterna baserar sig på uppgifter från hela Sibbo, eftersom noggrannare fakta om faunan 

inom planeringsområdet inte finns tillhanda. Över fågelfaunan har uppgjorts en separat utredning (Solonen 

2000), som finns som bilaga. Fågelfaunan behandlas isin helhet i den separata utredningen. 

Enligt uppgifter som lämnats av Sibbo Viltvårdsdistrikt rör det sig måttligt med hjortar i Sibbo. Utbredningen av 

hjort är i praktiken begränsad tili Sibbo området. Enligt vilträkningar har antalet hjortar (30-50 st.) ökat en aning i 

Sibbo såsom också på andra ställen i närområdet. Stammen är kraftig från Helsingforsregionen ända tili områdena 

i väster. Antalet älgar (106-127 st.) var vid vilträkningen ca hälften större än antalet hjortar. Räkningarna 

utförs en gång om året i mars just före kalvningen. 

2.6.2 Fiskbestånd 

Enligt en undersökning från år 1992 (Nikiforow 1992) var vattnets kvalitet i Sibbo å dålig. Uppgiften baserar sig 

på indikationer från provfiske om hur fisken rör sig i olika delar av ån. Provfisket utfördes från slutet av juli tili 

medlet av november. En utredning om vattnets kvalitet i Sibbo å har gjorts 1997: Sibbo å (Föreningen vattenoch 

luftvård för Östra Nyland och Borgå å 1997). Vattenkvaliteten i huvudfåran i Sibbo å har klassificerats som 

dåligt i miljöförvaltningens kvalitetsklassificering av vattendrag från åren 1994-1997. Kvaliteten i sidofårorna är 

huvudsakligen försvarlig. 

Uppgifterna om fiskbeståndet berör Sibbo å söder om dammen i Broböle, varifrån det i praktiken är fri passage 

även tili områdena vid åmynningen i undersökningsområdet. Fiskbeståndet på det ifrågavarande avsnittet i ån 

var följande: Gädda, regnbågsforell, mört, braxen, björkna, id, färna, faren, löja, abborre, girs, lake, grönling, 

bäcknejonöga och kräfta. Den hotade öringstammen, som förekommer i nedre loppet av Sibbo å ställer sina 

gena särkrav då det gäller skydd. Fiskbeståndet i Sibboviken består av: öring, sik, nors, gädda, mört, braxen, 

björkna, sarv, id sutare, löja, girs, abborre, gös, strömming, lake, torsk, flundra och ål. 

2.7 Landskap 

2.7.1 Allmänna drag i landskapet 

Planeringsområdet i Söderkulla hör tili det södra strandmarksområdet enligt ett betänkande av miljöministeriets 

kommitte för landskapsområden. Typiskt för planeringsområdet är låglänt mark som~isin Iilla skala varierar stort. 

Området är fornhavsbotten, vilket framgår tydligt av landskapsstrukturen. De relativa höjdskillnaderna varierar 

från 30 m tili 60 m. Området hör tili den sydborealiska vegetationszonen, som växtgeografiskt är den fördelaktigaste 

delen av Södra Finland. I vegetationen kan man tydligt urskilja sköljda krön- och sluttningsområden, frodiga 

övergångszoner i sluttningarna samt låglandets bördiga slätter. 

Stommen i landskapet är Sibbo ådal, som sträcker sig från norr söderut, och lerslätterna i anslutning tili dalen. 

Mellan dem växlar buktande skogbevuxna morän- och bergskullar och -backar. I landskapet ingår också brottdalar 

som bryter landskapet i nord-sydlig riktning (Massby, Kvärnäng, Dyvarp). Området har rikligt med kulturhistoriska 

drag. 

De historiska dragen i bosättningen är de gamla lägenheterna och de många byggnadshistoriskt betydande 

objekten. Bosättningen har sedan gammalt koncentrerats tili åkerkanter, skogsåsar och längs vägar. Byggnaderna 

har traditionsenligt placerats på kullarna och randåsarna i närheten av åkerslätterna, i randzonen mellan 

skog och åker, där också största delen av vägarna har bildats. 

Sibbo kommun 

. ._".~

JJH/MVOY 11.1 .2002 

2.7.2 Landskapsvärden i Säderkulla 

31 


Kraftresurserna i Söderkulla är koncentrerade tili områdets mångsidiga kulturarv och kulturlandskapshelheten 

som bevarats enhetlig i ådalen. Söderkulla omges av buktande odlingsdalar, vackra gårdscentrum och en ådal 

som dominerar hela landskapet. Utvecklingen och betoningen av Söderkullas identitet bör koncentreras just tili 

att bevara och högakta landskapet och kulturhistorien. 

Den värdefulla byggda miljön, som är av nationellt intresse, är Sibbovikens kulturlandskap (specificerade objekt: 

Sibbesborg, Söderkulla gård, Kallbäck by, Joensuu gård, Eriksnäs gård). Sibbo ådal är en värdefulllandskapshelhet 

av landskapsintresse. 

Värdefullt för landskapsbilden i Söderkulla är å ena sidan att åker/ängslandskap bevaras öppet samt å andra 

sidan den byggda miljöns helhetskaraktär och dess anslutning tili det omgivande bergslandskapet (bl.a. Välterkärr, 

Galthagen, dalen i Immersby). 

Problematiska drag med hänsyn tili kulturlandskapsbilden håller på utvecklas i Kallbäck och Västerby, där gränserna 

för landskapsrummet är oklara. Man kan här tydligt iaktta drag av spridd bebyggelse och lindring naturlig 

beskogning. Tydligare gränser bör dras upp mellan öppet rum och gammalt byggnadsbestånd. 

Söderkulla områdets gränser tili nybyggnationen är rätt så Iyckade med hänsyn tilllandskapsbilden. Då byggnationen 

har brett ut sig har man undvikit Sibbo ådal. Landskapsområdet har noggrannare beskrivits i rapporten 

från år 1994. 

Det qamla byqqnadsbeståndet 

Byggnadsbeståndet är närmast koncentrerat tili områden längs huvudvägar, vid skogens randzoner och kusten. 

Det består huvudsakligen av egnahemshus, lantbrukens driftscentrum och fritidsbosättning. 

Öster om ådalen ligger Söderkulla tätort med sina små flervåningshus samt rad- och egnahemshus. Tätorten 

har under de senaste åren vuxit kraftigt. I centrum finns det service som t.ex. apotek, post, butiker, banker och 

skola. Industri finns det inom skogens randzon i Massby och längs riksvägen i Kallbäck. 

Gårdarna i Söderkulla, Eriksnäs, Joensuu och Hitå sätter gammal kulturlandskapsprägel på delområdena. Fritidsbosättningen 

har närmast koncentrerats tili Gumbostrand området vid Finska viken samt tili Mjödträskets 

och Tasträskets stränder. 

Massby är en av de fjorton medeltida moderbyarna i Sibbo och parallellt med Gesterby en av de äldsta byarna i 

ådalen. Ar 1543 fanns det 16 gårdar och år 1700 fanns 10: Jeppas, Staffas, Ivars, Pellas, Blåfields, Glasas och 

Heikjeppas (Nybondas) på bytomten på den östra stranden i Massby och Glamars på östra sidan om området 

bildade Stor-Massby. Söderkulla gård fanns på sin nuvarande plats. Kavals, Styrmans och Kuus bildade Lill- 

Massby på åns västra strand. Danielsbacka låg separat från de övriga gårdarna i byn. Samtliga gårdar i Massby 

var år 1866 oskiftade. Den medeltida bytomten i Stor-Massby har avfolkats och bildar tillsammans med platsen 

för det fd. tegelbruket en permanent fornlämning från historisk tid. Dammarna i Söderkulla (296) bildar en permanent 

fornlämning från historisk tid. Officiellt har det inte dragits gränser för fornlämningarna. 

Följande objekt som ligger längs landsvägens gamla vägsträckning från Söderkulla gård längs Sibbo å (Hansasvägen) 

är en del av den kulturhistoriskt värdefulla herrgårdsmiljön i Söderkulla: Hansasvägen (297), Vita 

villan (265), Berget (307), Smidisstugan (264), Villa Hagen (298), Villa Norge (298), Hansas (299), Bergströms 

stugan (308). 

Kallbäck by har hört tili samma skifteslag som Massby medeltida moderby. Ar 1543 fanns det tre gårdar i byn. 

Ar 1700 låg gårdarna på sina nuvarande platser på den östra sidan om Sibbo å, Rusas och Skraflas bredvid 

varandra, och Eutas rusthåll ett litet stycke ifrån. Eutas delades år 1760 i två delar, annars var gårdarna i byarna 

oskiftade fram tili år 1866. Stomlägenheterna i byarna bildar som helhet tillsammans med odlingsslätten, som 

härstammar från medeltiden, ett odlingslandskap. 

Immersby hörde tili samma skifteslag som Hindsby medeltida moderby. Ar 1543 fanns det 11 gårdar i Immersby. 

Ar 1700 fanns det i byn nio gårdar varav Bertas, Grisas (Sandbacka), Kuras, Lassjontas och Mågs bildade 

Storbyn öster om Immersbybäcken. Högbacka, Nybondas och Valborgs bildades väster om Immersbybäcken 

Sibbo kommun 

1 .-" 11

JJH/MVOY 

11.1.2002 

32 


och norr om Byträskbäcken Lillbyn. Mellan dem låg Broas på sin nuvarande plats. Fram tili år 1866 hade fyra av 

gårdarna i byn dleats: Bertas (Bys-Bertas och Säder-Bertas), Grisas (Sandbacka och Lännkulla) år 1780 samt 

Lassjontas år 1800 (Lassjontas och Övre Lassjontas) och Nybondas år 1800. De nya gårdarna sam hade skiftats 

år 1780 och 1800 låg i kanterna av odlingsdalen och på kullarna i mitten av dalen. Objekten i färteckningen 

bildar sam helhet ett odlingslandskap sam härstammar från Immersby under medeltiden: Bys-Bertas (260), 

Sandbacka (285), Valborgs (286), Nybondas (287), Lännkulla (289), Säder-Bertas (290), Sälgkulla (258). 

Det finns inte tillgång tili uppgifter om bosättningshistorien i Gumbostrand. Byggnaderna är tili sitt ursprungliga 

användningsändamål huvudsakligen fritidsbostäder och de har utvidgats, en del i flera etapper. 

Plane'ringsområdet omfattar endast en del av markerna i Box medeltida moderby. Den äldsta bosättningen i byn 

ligger utanfär planområdets gränser. Boxbacka (251) och Nybengts (252) är delar från stomlägenheter sam 

skiftats år 1780. Kvarnbacka (277) är det enda torpet i Box. Torpet, sam härstammar från 1700-talet, låg på sin 

nuvarande plats i närheten av kvarnen. 

TABELL 5. Värdefulla objekt (i planen sr-beteckning) sam i tidigare inventeringar konstaterats i byggnadsbeståndet. 

Nummeri 

nummer 

på milnamn 

skyddsområde eiler 

skyddsmotivering 

beskrivning källa skydds- 

nivå 

planutkasjökartan 

250 250 Boxbacka Kulturhistoriska 

skyddsobjekt och om- 

Bostadsbyggnad från 

1800-talet. 


regionplanefär- 

sr 

Sibbo kommun 

råden 

. ~-~ .t 

bund 1988 

251 251 Boxbacka Kulturhistoriska Byggnad sam repre- Östra Nylands sr 

skyddsobjekt och områden 

senterar allmoge 

byggnadsstil från 

slutet av 1800-talet. 


bund 1988 

252 252 Nybengts Kulturhistoriska 

skyddsobjekt och om- 

Bostadsbyggnad från 

sekelskiftet. 



sr 

råden 

bund 1988 

303 253 Majvik Kulturhistoriska Sommarstuga från år Östra Nylands sr 

skyddsobjekt och om- 1908, färdigställd regionplanefärråden 

1912; utvidgad på bund 1988 

1920-talet. 

258 254 Sälgkulla Kulturhistoriska Bostadsbyggnad vars Östra Nylands sr 

skyddsobjekt och om- äldsta del är från regionplanefärråden 

bärjan av 1800-talet. bund 1988 

259 255 Kuras Kulturhistoriska Bostadsbyggnad från Östra Nylands sr 

skyddsobjekt och om- slutet av 1800-talet. regionplanefärråden 

bund 1988 

260 256 Bys- Ber- Kulturhistoriska Bostadsbyggnad sam Östra Nylands sr 

tas skyddsobjekt och om- sägs ha byggts år regionplanefärråden 

1735. bund 1988 

261 257 Massby- Kulturhistoriska Bostadsbyggnad från Östra Nylands sr 

backa skyddsobjekt och om- medlet av 1800-talet. regionplanefärråden 

bund 1988 

262 258 Kuus Kulturhistoriska Bostadsbyggnader Östra Nylands sr 

skyddsobjekt och om- från bärjan och slutet regionplanefärråden 

av 1800-talet. bund 1988 

263 259 Massby Kulturhistoriska Skolbyggnad från år Östra Nylands sr 

skola skyddsobjekt och om- 1896. regionplanefärråden 

bund 1988 

264 260 Smidistu- Kulturhistoriska Lägenhet sam tidiga- Östra Nylands sr 

gan skyddsobjekt och om- re härt tili Säderkulla regionplanefärråden 

qård. bund 1988

JJH/MVOY 11 .1 .2002 

33 


Num- nummer namn skyddsområde eiler beskrivning källa skyddsmeri 

på mil- skyddsmotivering nivå 

plan- jökartan 

utkas- 

265 261 Vita villan Kulturhistoriska Bostadshus av stå- Östra Nylands sr 

skyddsobjekt och om- ende timmer från regionplaneförråden 

slutet av 1700-talet. bund 1988 

266 262 Eutas Kulturhistoriska Huvudbyggnad i ny- Östra Nylands sr 

skyddsobjekt och om- renässans stil vid f.d. regionplaneför- 

, råden rusthåll från slutet av bund 1988 

1800-talet. 

267 263 Skraflas Kulturhistoriska Representativa bod- Östra Nylands sr 

skyddsobjekt och om- byggnader från 1700- regionplaneförråden 

och 1840-talen på en bund 1988 

lägenhet som ligger i 

omedelbar närhet av 

Sibbesborg. 

268 264 Ruxas torp Kulturhistoriska Bostadsbyggnad från Östra Nylands sr 

skyddsobjekt och om- slutet av 1800-talet. regionplaneförråden 

bund 1988 

269 265 Joensuu Kulturhistoriska Huvudbyggnad i Östra Nylands sr 

gård skyddsobjekt och om- gustaviansk stil från regionplaneförråden 

medlet av 1700-talet. bund 1988 

270 266 Sibbes- Kulturhistoriska Borgberg från äldre Östra Nylands sr 

borg skyddsobjekt och om- medeltiden vid myn- regionplaneförråden 

ningen av Sibbo å. bund 1988 

Sibbesborg, en medeltida 

borg har legat 

i den bergiga ändan 

av holmen. Sibbesborg 

är med stöd av 

fornminneslagen 

skyddad fornlämning 

från historisk tid. 

271 267 Hitå gård Kulturhistoriska Förstörd 10/76. Hitå Östra Nylands sr 

skyddsobjekt och om- gård nämns i Sibbo regionplaneförråden 

kommuns inventering bund 1988 

av kulturhistoriska 

objekt 1982. Gården 

har grundats på 

1580-talet. 

272 268 Västra Kulturhistoriska Bostadsbyggnad från Östra Nylands sr 

Lindnäs skyddsobjekt och om- medlet av 1800-talet. regionplaneförråden 

bund 1988 

273 269 Eriksnäs Kulturhistoriska Huvudbyggnad i Östra Nylands sr 

gård skyddsobjekt och om- gustaviansk stil regionplaneförråden 

byggd år 1810. Fly- bund 1988 

gelbyggnaderna är 

från 1700-talet, parken 

och trädgården 

från medlet av 1700talet. 

Gåfden har 

grundats under de 

sista åren av 1500talet. 

Utvecklingsbilden för Söderkulla deigeneralpian omfattar dessutom följande objekt (Enbom, Sten. Kulturhistoriska 

objekt i Södra Sibbo 1998 i anslutning tili utvecklingsbilden för Söderkulla deigeneralpian). 

Sibbo kommun 

lE-", "t

JJH/MVOY 11.1.2002 

TABELL 6. Permanenta fornlämningar. 

Sibbo kommun 

. E-~. l 

34 


num- num- namn skyddsområde eiler beskrivning källa skydd 

meri mer skyddsmotivering snivå 

plan- på 

utkas- miljö- 

1 - Sibbes- Permanenta färhistoris- Klass 1:Borgbacke Östra Nylands SM 

borg ka fornlämningar från äldre medeltiden. regionplanefärbund 

1988 

401 , 203 Bak- Permanenta färhistoris- Klass II: Stenåldersbo- Östra Nylands sm 

Storäng ka fornlämningar sättning. Fornlämning regionplanefärvars 

värde inte kan bund 1988 

redas ut utan närmare 

undersäkninqar. 

402 204 Kärre Permanenta färhistoris- Klass II: Stenåldersbo- Östra Nylands sm 

ka fornlämningar sättning. Fornlämning regionplanefärvars 

värde inte kan bund 1988 

redas ut utan närmare 

undersäkninqar. 

403 205 Sten- Permanenta färhistoris- Klass 1:Sex stenkum- Östra Nylands sm 

skyber- ka fornlämningar mel. Nationellt min- regionplanefärget 

nesmärke. bund 1988 

404 206 Eriksnäs Permanenta färhistoris- Klass II: Stenkummel. Östra Nylands sm 

ka fornlämningar Fornlämning vars vär- regionplanefärde 

inte kan redas ut bund 1988 

utan närmare undersäkninqar. 

406 227 Rähäll Permanenta färhistoris- Klass 1:Gravkummel Östra Nylands sm 

ka fornlämningar från bronstiden. Ter- regionplanefärräng: 

1sädra kanten av bund 1988 

ett bergsområde, utsikt 

äverhavet. 

407 Storärs- Permanenta färhistoris- Klass 1:Gravkummel Museiverket sm 

bottnet ka fornlämninqar från bronstiden 1999 

408 Massby Permanenta färhistoris- Medeltida byområde Museiverket sm 

ka fornlämninqar 2001

JJH/MVOY 

11.1.2002 

TABELL 7. Kulturhistoriska objekt i Södra Sibbo (sr-beteckning i planen). 

Sibbo kommun 

I :~-" Ii 

35 


num- num- Namn skyddsområde beskrivning källa skydds 

meri mer eiler skyddsmoti- nivå 

plan- på vering 

utkas- miljötet 

kartan 

274 - Söder- Kulturhistoriska Huvudbyggnad från år Kulturhistoriska sr 

kulla gård skyddsobjekt och 1907. Sädesmagasin objekt i Södra 

områden från medlet av 1800-t., Sibbo 1998 

F.d. förvaltarens bostad 

från slutet av 

1800-t. Söderkulla 

frälsesäteri grundades 

1557. I kommunens 

äqo. 

275 - Gumbo- Kulturhistoriska Skolbyggnad från år Kulturhistoriska sr 

strand skyddsobjekt och 1919. objekt i Södra 

skola områden Sibbo 1998 

276 - Björkber- Kulturhistoriska Torp från slutet av Kulturhistoriska sr 

ga skyddsobjekt och 1800-talet. objekt i Södra 

områden Sibbo 1998 

277 - Kvarn- Kulturhistoriska Torp, byggt på 1860- Enbom, Sten sr 

backa skyddsobjekt och 70-talet. 

områden 

278 - Aspnäs Kulturhistoriska Bostadsbyggnad från Kulturhistoriska sr 

skyddsobjekt och medlet av 1800-talet, objekt i Södra 

områden senare utvidqat. Sibbo 1998 

279 - Gumbo- Kulturhistoriska Depå byggd år 1969 Kulturhistoriska sr 

strand skyddsobjekt och enligt samma mått objekt i Södra 

FBK områden som den tidigare från Sibbo 1998 

år 1939. 

280 - "Sund- Kulturhistoriska Byggd vid sekelskiftet, Kulturhistoriska sr 

ströms skyddsobjekt och fungerade som skola objekt i Södra 

butik" områden 1913-20. Butik -1996. Sibbo 1998 

281 - Villa Kulturhistoriska Villa med klassicistiska Kulturhistoriska sr 

skyddsobjekt och drag från 1920-t. Bastu objekt i Södra 

områden vid väqkanten. Sibbo 1998 

282 - Bastu Kulturhistoriska Bastubyggnad från Kulturhistoriska sr 

skyddsobjekt och 1800-t. Vainuddsvä- objekt i Södra 

områden qen. Sibbo 1998 

283 - "Höns- Kulturhistoriska Byggdår 1929. K. Kulturhistoriska sr 

huset" skyddsobjekt och Hartwalls fabrik år objekt i Södra 

områden 1942. Sibbo 1998 

284 - Villa Kulturhistoriska Numera bostad. Byggd Kulturhistoriska sr 

Hartwall skyddsobjekt och år 1927 ursprungligen objekt i Södra 

områden också använd som Sibbo 1998 

hönshus. 

285 - Sand- Kulturhistoriska Huvudbyggnaden Kulturhistoriska sr 

backa skyddsobjekt och uppförd år 1882. objekt i Södra 


286 - Valborgs Kulturhistoriska Huvudbyggriad från Kulturhistoriska sr 

skyddsobjekt och medlet av 1800-t., objekt i Södra 

områden ändrad, sidobyggnad Sibbo 1998 

och gamla ekonomibY:lQnader. 

287 - Nybondas Kulturhistoriska Huvudbyggnad upp- Kulturhistoriska sr 

skyddsobjekt och förd år 1920. objekt i Södra 

områden Sibbo 1998

JJH/MVOY 

Sibbo kommun 

11 .1 .2002 

I ~_:.J I i 

36 


nummerinummer 

Namn skyddsområde 

eiler skyddsmotibeskrivning 

källa skydds 

nivå 

planutkaspåmiljö- 

vering 

tet 

288 

kartan 

- Immersby 

FBK 

Kulturhistoriska 

skyddsobjekt och 

områden 

Depån byggd på 1950t., 

klubblokalen 1965. 

Grundförbättrad år 

1998. 


objekt i Södra 

Sibbo 1998 

sr 

289 

I 

- Lönnkulla Kulturhistoriska 


områden 

Huvudbyggnad uppförd 

år 1884. 



Sibbo 1998 

sr 

290 - Söder- 

Bertas 



områden 

Huvudbyggnad och två 

10ftfrån 1700-talet. 



Sibbo 1998 

sr 

291 - Kallbäck 

FBK 



områden 

Depå, byggd år 1952, 

klubblokalen 

"Flamman" på 1960talet. 



Sibbo 1998 

sr 

292 - Vaakkola Kulturhistoriska Huvudbyggnad från Kulturhistoriska sr 


områden 

1950-t., ladugården 

och de övriga ekonomibyggnaderna 

bildar 

en helhet. 


Sibbo 1998 

293 - Ingman Kulturhistoriska Mejeri, byggt år 1962. Kulturhistoriska sr 

skyddsobjekt och objekt i Södra 


294 - 

Bergkulla Kulturhistoriska Bostadsbyggnad från Kulturhistoriska sr 


områden 

år 1898. Ingman inleddemejeriverksamheten 

år 1929. 


Sibbo 1998 

295 - Kavals Kulturhistoriska Huvudbyggnad från år Kulturhistoriska sr 


områden 

1908. Tili gårdsinteriören 

hör en gammal 

sidobyggnad och 

gamla ekonomibyggnader. 


Sibbo 1998 

296 - Dammar- Kulturhistoriska Med dammarna regle- Kujturhistoriska sr 

na i Söderkulla 


områden 

rades vattentillförseln 

från träsken bl.a. tili 

kvarnen, sågen, 

smedjan, verkstaden 

och laduqården. 


Sibbo 1998 

297 - Hansas- Kulturhistoriska Den gamla bygdevä- Kulturhistoriska sr 

vägen skyddsobjekt och 

områden 

gen och bosättningen 

bildar en enhetlig kulturmiljö. 


Sibbo 1998 

298 - Villa Ha- Kulturhistoriska Byggd i slutet av 1800- Kulturhistoriska sr 

gen skyddsobjekt och t. ursprungligen för objekt i Södra 

områden tjänstefolket på Söder- Sibbo 1998 

kulla qård. 

299 - Hansas Kulturhistoriska Ungdomsföreningslo- Kulturhistoriska sr 

skyddsobjekt och kaI. Byggd år 1908, objekt i Södra 

områden senare utvidgad och Sibbo 1998 

grundförbättrad. 

300 - Kurscent- Kulturhistoriska Frälsningsarmens Kulturhistoriska sr 

rum skyddsobjekt och ungdoms- och kurs- objekt i Södra 

områden centrum i Särkijärvi. Sibbo 1998

JJH/MVOY 

Vver 

11.1.2002 

37 


nummerinummer 

Namn skyddsområde 

eiler skyddsmotibeskrivning 

källa skydds 

nivå 

planutkastet 

301 

på 

miljö- 

kartan 

- Päivölä 

vering 



områden 

Vårdhem. Huvudbyggnad 

från 1930-tale1. 



Sibbo 1998 

sr 

302 - 

Majvik Kulturhistoriska Huvudbyggnaden på Kulturhistoriska sr 

, skyddsobjekt och 

områden 

lägenheten har uppförts 

år 1918, senare 

utvidqad. 


Sibbo 1998 

303 - Villa Majvik 



områden 

Sommarvilla från år 

1908, utvidgad på 

1920-tale1. 



Sibbo 1998 

sr 

304 - "Alis" Kulturhistoriska Bostadsbyggnad från Kulturhistoriska sr 


områden 

början av 1900-talet, 

utvidqad på 1950-1. 


Sibbo 1998 

305 - Villa Kulturhistoriska Grundläggaren tili EI- Kulturhistoriska sr 

Rosvik skyddsobjekt och 

områden 

affär Strömberg byggde 

villan på 1910-tale1. 


Sibbo 1998 

306 - Villa Kulturhistoriska Byggnad i dansk stil Kulturhistoriska sr 

Gumbo skyddsobjekt och 

områden 

från år 1919, utvidgad 

på 1930-tale1. 


Sibbo 1998 

307 - "Berget" Kulturhistoriska Statkarlsstuga från Kulturhistoriska sr 


områden 

1800-1.Stugan har 

hört tili Söderkulla 


Sibbo 1998 

gård. 

308 - 

"Bergströms 

stuqa" 



områden 

Stuga vid Hansas. Kulturhistoriska 


Sibbo 1998 

sr 

Längs Sibbo å finns det några utsiktsplatser varifrån man kan blicka över vidsträckta områden i ådalen. Anmärkningsvärt 

långtgående vyer öppnar sig från vägarna ut över åkrarna. Från motorvägsbron öppnar sig långtgående 

vyer över havet och området vid åns mynning. 1fonden skymtar Söderkulla gård. Endast från de högsta 

punkterna på vägarna, som sträcker sig i samma riktning som stranden kan man se ån. 

Betydande utsiktsplatser är bl.a. Sibbesborgs kullen och Söderkulla gårds område, varifrån vyer öppnar sig 

långt ut över Sibboviken. Vackra omväxlande vyer öppnar sig från Hitåvägen ända tili Gumbostrand område1. 

Bygdevägen mellan Söderkulla och Kallbäck är också eUvackert avsniUpå vägen genom landskape1. 

Vackra havsvyer öppnar sig från de södra stränderna i Eriksnäs och från stränderna i Gumbostrand. 

Störande vyer sam inverkar på landskapsbilden inom planeringsområdet riktar sig närmast tilllngmans industriområde. 

För byggnader och kraftlinjer i området har man varit tvungen aU avverka skogens randzon, vilket kan 

ses på långt håll ända från området öster om ån. Kraftlinjerna har dragits genom planeringsområdet utan aU 

söndra större enhetliga landskapshelheter. Landskapsskadorna vid grustäktsområdena och avstjälpningsplatserna 

är ringa. 

Positivt för området är den allmänna snyggheten, lägenheterna är väl sköUa och de förekommer nästan inte alls 

sk. skrotlager. 

Sibbo kommun 

1 1:-:, 11

JJH/MVOY 11.1.2002 

KÄLLFÖRTECKNING 

38 


Britschgi, R & Gustafsson J. (red.) (1996). Suomen luokitellut pohjavesialueet. Finlands miljöcentral. 387 s. Helsingfors. 

Enbom, Sten. Kulturhistoriska objekt i Södra Sibbo (1998). I anslutning tili utvecklingsbilden för Söderkulla delgeneralpian, 

Eteläisen Sipoon kulttuurihistoriallisia kohteita 1998 liittyen Söderkullan osayleiskaavan kehityskuvaan. 

Föreningen i vattenoch luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. (1997). Sipoonjoki. 

Grundkarta 1:20 000 (2043 08 Kervo). Lantmäteristyrelsens topografiska byrå. Kartstomme flygbildskarta, fotografering 

1954. Kartläggning (1:10 000) 1956, kompletteringskartläggning 1969. Helsingfors universitets geografiska 

institut. 

Grundkarta 1:20 000 (2043 08 Kervo). Lantmäteristyrelsens topografiska byrå. Kartstomme flygbildskarta, fotografering 

1954. Kartläggning 1956. Lantmäteristyrelsens litografiska anstalt. Helsingfors 1958. 

Grundkarta 1:20 000 (2043 11 Nickby). Lantmäteristyrelsens topografiska byrå. Kartstomme flygbildskarta, fotografering 

1947. Kartläggning (1:10 000) 1948-49, kompletteringskartläggning 1969. Helsingfors universitets 

geografiska institut. 

Grundkarta 1:20 000 (2043 11 Nickby). Lantmäteristyrelsens topografiska byrå. Flygfotografering 1947, kartläggning 

1948-49. Lantmäteristyrelsens litografiska anstalt. Helsingfors universitets geografiska institut. 

Iisakkila, L. (1980). Perustietoa maisemaan vaikuttavista luonnontekijöistä, Otapaino, Esbo 

Jord- och skogsbruksministeriet (1981). Valtakunnallinen soidensuojelun perusohjelma. Jord- och skogsbruksministeriet. 

162 s. Helsingfors. 

Jord- och skogsbruksministeriet (1982). Valtakunnallinen lintuvesien suojeluohjelma. Jord- och skogsbruksministeriet 


Jord- och skogsbruksministeriet och. Miljöministeriet (1989). Valtakunnallinen lehtojensuojeluohjelma; kartor. 

Miljöministeriets miljövårdsavdelning, serie C/44/1989. Helsingfors. 

Kananoja, A. & Grönholm, S. (1993). Uudenmaan kallioperän suojelu- ja opetus~ohteita. Tutkimusraportti 3. 

Ympäristöministeriö. Alueidenkäytön osasto. 

Lavinto, A. & Salonen, T. (1994). Uhanalaisten lintulajien esiintyminen Sipoossa. Helsingin seudun lintutieteellinen 

yhdistys Tringa. 15 s. + 6 bilaga 

Lempinen, P. (under arbete). "Sipoonjoen Brobölen kalatien seurantatutkimus". Nylands miljöcentral, separat 

uppgift. 1 s. Helsingfors. 

Miljöministeriet (1984). Valtakunnallinen harjujensuojeluohjelma. Miljö- och naturvårdsavdelningens publikation 

06. Miljöministeriet. Helsingfors. 

Miljöministeriet (1989). Luonnonsuojelulain nojalla rauhoitetut luonnonsuojelualueet ja luonnonmuistomerkit. 

Miljöministeriet, miljövårdsavdelningen, serie B/19/1989. Helsingfors. 

Miljöministeriet (1991). Rantojensuojeluohjelman alueet. Utredning 97. Miljöministeriet, miljövårdsavdelningen. 

Helsingfors. 

Miljöministeriet (1992). Vanhojen metsien suojelu valtion mailla Etelä-Suomessa. Miljövårdsavdelningen, arbetsgruppens 

betänkande 70 /1992. 59s. + 169 kartsidor. Helsingfors. 

Miljöministeriet (1993). Arvokkaat maisema-alueet; maisema-aluetyöryhmän mietintö II. Miljöministeriet, miljövårdsavdelningen. 


Sibbo kommun 

. ..-:-" Il

JJH/MVOY 

11 .1 .2002 

39 


Museiverket & Miljöministeriet (1993). Rakennettu kulttuuriympäristö. Valtakunnallisesti merkittävät kulttuurihistorialliset 

ympäristöt. Museiverkets byggnadshistoriska avdelnings publikationer 16. Helsingfors. 278 s. 

Nylands regionplaneförbund (1988).Selvitys Uudenmaan maakunnallisista ulkoilureiteistä, Nylands regionplaneförbunds 

publikationer 11. 

Punkari M., Raunio A. , Viita H. & Yrjölä M. (1993). Uudenmaan läänin luonnon- ja maisemasuojelun kannalta 

arvokkaiden kallioalueiden tutkimus; tutkimusraportti 1992. Vesi- ja Ympäristöhallituksen monistesarja nro 473. 

Luonnonvarojen kartoituskeskus. Helsingfors. 28 s. 

Pykälä, J. & Bonn, 1. (2000): Uudenmaan perinnemaisemat - Ängar, hagmarker och skogsbeten i Nyland. 

Suomenympäristökeskusja Uudenmaanympäristökeskus.Alueellisetympäristöjulkaisut178.Helsinki.367s. 

Räike, A. (1994). Valtakunnallinen pienvesi-inventointi: alustavat tulokset. Miljöministeriets duplikatserie. 98 s. 

Helsingfors. 

Sibbo kommun & Jord och Vatten Ab (1986), Landskapsutredning över Sibbo ådal, del 1,basutredningar, del II 

utvecklingsförslag och planskisser. 

Sibbo kommun & Jord och Vatten Ab (1994), Miljöavdelningen, Basutredning och utvärdering av miljön i Söderkulla. 

Sibbo kommun (1982), Byggnadskultur, inventering, kulturkommitten Eila Perkkiö, P 12:83 

Sibbo kommun (1993), Landskaps- och naturutredning över Mellersta och Norra Sibbo 

Sibbo kommun (1994), planläggning och byggnadsförbud 1.1.1994, P1:94 

Sibbo kommun, Generalpian för glesbygdsområdena i Sibbo, revidering av delgeneralplanerna för Södra Sibbo, 

Mellersta Sibbo och Norra Sibbo, P3:93, P4:94 

Sibbo kommun, Undersökning av fiskbeståndet i Sibbo å och Sibboviken 1992, miljövårdsnämnderna1:1993 

Sockenkarta 1:20000 (kartblad 669/256 Kervo d.v.s. 204308). Lantmäteriverket 1932. Universitetets geografiska 

institut. 

Sockenkarta 1:20 000 (kartblad 669/257-258 Nickby d.v.s. 2043 11). Lantmäteriverket 1932. Universitetets geografiska 

institut. ~ 

Solonen, T. (2000). Sipoon Söderkullan osayleiskaava-alueen linnustoselvitys. Luontotutkimus Solonen Oy. 

Helsinki. 

Topografisk karta 1:20 000 (204308) mätningar 1947, flygfotografering 1938. Lantmäteristyrelsens tryckeri. 

Utredning av naturobjekt i Södra Sibbo och Hindsby (1991). Sibbo kommun. Miljövårdsnämnden, publikation 

1:1992, Ympäristötutkimus Oy Metsätähti. 

Vägverket (1994). Uudenmaan yleisten teiden tila, Tiemaisema, Nylands vägdistrikt. 

Vägverket (1994). Uudenmaan yleisten teiden tila, Kulttuurihistoriallisten alueiden tiemiljöö, Nylands vägdistrikt. 

Vägverket (1995). Uudenmaan yleisten teiden ympäristön tila, Luonto, Nylands vägdistrikt. 

Östra Nylands regionplan (1979). Rekreations-, skydds- samt vissa skogsbruksområden, etapp 1. 

Östra Nylands regionplaneförbund (1984). Helhetsplan. Markanvändning 2010 

Östra Nylands regionplaneförbund (1988). Sammandrag av miljöinventeringar, Östra Nylands regionplaneförbund 

publikation 7 

Sibbo kommun 

. ,-:r.1

JJH/MVOY 11.1.2002 

40 


Östra Nylands regionplaneförbund (1990). Inventering av kulturlandskap 1989, Östra Nylands regionplaneförbund 

1990, publikation 11 

Källor som använts tör utr_edninqen av byqqnadskulturen: 

Tryckta källor och litteratur: 

Alanen, T. & Kepsu, S. (1989). Konungens kartverk från Finland 1776-1805. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran 

toimituksia 505. Tammerfors 1989. 

Kuvaja, C. & Rantanen, A. (1994). Sibbo sockens historia. Fram tili år 1868. Sand 1. Jyväskylä 1994. 

Kuvaja, C. & Rantanen, A. (1994). Sibbo sockens historia. Fram tili år 1868. Sand 2. Jyväskylä 1994. 

Miljöministeriet (1993). Arvokkaat maisema-alueet. Maisema-aluetyöryhmän mietintö II. Mietintätyö 66/1992. 

Miljöministeriet (1993). Maisemanhoito. Maisema-aluetyöryhmän mietintö 1.Miljöministeriet. Helsingfors 1993. 

Miljöministeriet, Miljövårdsavdelningen. Helsingfors 1993. 

Museiverket & Miljöministeriet (1993). Rakennettu kulttuuriympäristö. Valtakunnallisesti merkittävät rakennetut 

ympäristöt. Museiverkets byggnadshistoriska avdelnings publikationer 16. Museiverket, Miljöministeriet. Helsingfors 

1993. 

Nyberg, P. & Akerholm, S. (1950). Sibbo sockens historia II. 1700-1868. Helsingfors 1950. 

Nyberg, P. (1931). Sibbo sockens historia 1.Intill början av 1700-talet. Helsingfors 1931. 

Övriga källor: 

Finlands miljöcentral (2000). Suomen lajien uhanalaisuus 2000. Miljöförvaltningens webbsidor www.vyh.fi 

Statsrådets beslut 20.8 1998, godkännande av Finlands förslag tili Europeiska Unionens Natura 2000-nätverk. 

Material som berör Sibbo. 

Sibbo kommun (1982). Syggnadskultur. Inventering. Kulturhistoriska kommitten. P 12:83. 

Perkkiö, E. Duplikat. ' 

Sibbo. Rakennuskannan inventointi 1982. Kort. Museiverket, byggnadshistoriska avdelningens arkiv. 

Suhonen, V-P. (1997). Itä-Uudenmaan keskiaikaiset linnat. Pro gradu -forskning. Helsingfors universitet, arkeologiska 

institutet. Duplikat. 1997. 

Muntliga källor: 

Forskare Marianna Niukkanen, Museiverket, byggnadshistoriska avdelningen, enheten för byggnadskultur 

(permanenta fornlämningar från historisk tid 14.1.1999). 

Forskare Antti Veltheim, Museiverket, byggnadshistoriska avdelningen, enheten för byggnadskultur (planbestämelser 

14.1.1999). 

Sibbo kommun 

:-:> I l

10'"\ 

SIPOON KUNTA 

SÖDERKULLAN 

OSAYLEISKAAVA 

Maisema-ja 

luontoselvitys 

MK 1:40 000 

14.02.2001 

- SuunnltteluraJal 

Planerlng80mrådets gräne 

Ekologisestijaital geologisesti, 

valtakunnallisestitai seudullisesti 

merklltäväaluetaikohde, ' 

luonnonsuojelulainmukainen 

tai Nalura2000-ohjelmaan 

kuuluvakohdetai alue.Toteuttaminen 

luonnonsuojelulaInperusteella. 

[[] ~~=åde 

1 

el-alue 

ei -område 

n'e-alue 

U 'e -område 

1m 

Ekologisestijaltal geologisesti, 

seudullisestitai paikallisestimerkittävä 

kohdetai alue,metsälaintai vesilain 

mukainen,tai muullatavoinarvokas 

aluetai kohde,SipoonjoenNalura-2000 

verkostoonkuuluvaalue. 

Ekologisestija /tai geologlsesti 

merklltävätai jokseenkinmerkittävä 

aluetai kohde,joka luonnontilansa,kokonsa, 

virkIstyskäyttöarvojensatai maisemallisten 

tekljöldensäansiostaon huomionarvoinen 

LIsäksikaavakartallaon es~ettyalueita, 

joilla onympäristöllisiäarvojaja jotka 

on merkittykaavaluonnokseenMY-alueiksi. 

ar -kohde . Kulttuurihistoriallisesti merkittävä rakennus 

ar -kohde 

. al -obJekt Luonto- tai ympäristöarvolliaan 

al -obJekt merklltäväpienlalainenkohde 

mPohjavesialue (1-111) 

W Grundvattenområde (1-111) 

SIBBO KOMMUN 

SÖDERKULLA . 

DELGENERALPLAN 

Landskap- och 

naturutredning 

Skala 1:40 000 

Ekologlskt och/eller geologiskt, 

nationellt eiler reglonall betydande 

läge eiler område, läge eiler område 

som är skyddat I nalurskyddslagen 

eiler Mr tili Nalura 2000-programme!. 

Förverkligas I enllghet med naturskyddslag' 

Ekologlskt och/eller geologlskt reglonall 

eiler lokall betydande lä9" eiler område, 

läge eiler område som I skogslagen, 

vattenrätte! eiler på andra grunder ken 

anses vara värdefulll, eli område IOOgs 

Sibbo å som tillhör nätverke! Natura 2000. 

Ekologlskt och/eller geologiskt betydande 

eiler relativt betydande läge eiler område 

som är anmärknlngvärt på grund av 

områdels nefurtillstOOd, areal, landskap eiler 

värde som rekreationsområde 

Ylterilgare värdetulla naturområden och 

områden som i planschemat utmärkls som 

MY -områden har presenterals på kartan 

Kullurhisloriskt betydande byggnad 

Område av I~en areal med 

be1ydande natur- och miljövärden 

.JAAKKO POYAV INFAA 

Maaja Vesi 

1

Lähteet: 

1. Valtakunnallisesti arvokkaat maisema-alueet 

(Ympäristöministeriö, ympäristönsuojeluosasto, mietintö 66/1992) 

2. Valtakunnallisesti arvokkaat kulttuurihistorialliset ympäristöt 

(Museovirasto, rakennushistorianosasto, julkaisu 16, 1993) 

3. Valtakunnallisesti merkittävät esihistorialliset suojelualuekokonaisuudet 

(Sisäasiainministeriö, kaavoitus- ja rakennusosasto, tiedotuksia 3/1983) 

4. Maisem~n muisti-valtakunnallisesti merkittävät muinaisjäännökset I . ,,' / 

BILAGA/lIITE 

Riksomfattande inventeringar 

Valtakunnalliset inventoinnit 

, 

" 

, 

, 

~ " 

(MuseoVIrasto, 2001) I :'(f); > '>" I 

" , 

, 

" 

,, , 

Kohteet. : ," ,; (".. .;;)-4 \ , 

" 

/ ~j 

" r '~Y i, ~ 

:. :' c, -\\ ), 

~!'" "'1--1'-"- 

" 

'", 

~~~1:/~ 

' 7 " 

' "ii 

, 

", , 

, 

' " 

", 

,,' '4 ' " , f< ' . : 

>'v~1::>.! 

1. AI,ue~lI~ei valtakunnallisesti arvokkaita maisema-~Iueita. ~iVA~:'d;t.,,~~ 

,.";r~ 

, 

, 

" 

" 

, , 

,, 

SIpoonjoenkulttuunmalsema on maakunnalllsestlarvokas Ir, ~)}---", / "Y'\"j«1 ; 

c?,,;c' . 

maisema-alue, lähteessä ei rajausta. r , ' , ., ,'/' J .~.t!

Landskap- och naturutredning av Söderkulla området - Sipoo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?