Lektion 3
Lektion 3
Lektion 3
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FRANKRIKE
Historia<br />
Bordeaux<br />
• Vinet kom till Bordeaux ca. 50 e.Kr. med romarna<br />
• Ausonius, romersk ståthållare och poet, levde och<br />
verkade enligt legenden i St.-Emilion på 300-talet<br />
• År 1152 gifte sig Henrik II med Eleonor<br />
av Aquitanien. På så sätt kom stora delar<br />
av västra Frankrike att hamna under den<br />
engelska kronan tom år 1453.<br />
• Under 1600-talet utdikades de sanka<br />
markerna norr om staden Bordeaux<br />
och planterades med vinstockar<br />
• 1855<br />
Det går inte att visa bilden för tillfället.
Klimat<br />
Bordeaux<br />
• Typiskt milt atlantklimat, starkt påverkat av<br />
Golfströmmen.<br />
• Frost under växtperioden uppträder ibland på östra<br />
sidan men är relativt ovanlig.<br />
• Många år är nederbörden alltför riklig under<br />
sommar och höst och påverkar då kvaliteten<br />
negativt. Förutom risken för röta, blir druvorna<br />
vattenmättade och smakkoncentrationen därmed<br />
låg.
Geologi<br />
Bordeaux<br />
Skillnaderna i jordmån är en viktig anledning till variationen<br />
av vilka druvsorter som planterats. Olika druvor kräver olika<br />
jordmån.<br />
• Medoc<br />
Glaciärt grus med sand och skiffer från floden och lera i<br />
alven. Mycket platt och lågt område (max höjder om 30<br />
meter över havet).<br />
Bästa jordarna för Cabernet Sauvignon och Petit Verdot.<br />
Grus behåller och reflekterar värme, vilket får dessa druvor<br />
att mogna fullt ut.
Bordeaux<br />
• Graves<br />
Mycket liknar Medoc, men ligger längre från havet<br />
med mindre lera i alv och högre höjder med några<br />
mjuka kullarna<br />
• Sauternes<br />
Mer sandjord än grus och böljande kullar.
Bordeaux<br />
• St Emilion<br />
Sandig kalkstenmark längs norra sidan av Dordogne. Stort<br />
område för generiskt vin som framställts i sandig, dåligt<br />
dränerad lågland, medan de bästa viner kommer från högre<br />
belägna områden.<br />
Litet område av glaciärt grus i närheten av Chateau Figeac<br />
på gränsen till Pomerol.<br />
Kalla jordar är inte bra för mognaden av Cabernet<br />
Sauvignon, därför har Merlot och Cabernet Franc blivit<br />
viktiga druvsorter här
Bordeaux<br />
• Pomerol<br />
På denna appellation består marken av nästan 100%<br />
mycket tät lera i bästa odlingsområdena. Eftersom marken<br />
sluttar svagt från platån dräneras matjorden bort och det<br />
bildas en sämre sandjord.<br />
Många viner är 100% Merlot, vissa<br />
med små mängder av Cabernet<br />
Franc, mycket lite Cabernet Sauvignon.<br />
Det går inte att visa bilden för tillfället.
Ägarstruktur / handel<br />
Bordeaux<br />
• Sammanhållna egendomar, ofta i bolagsform (jfr. med<br />
det ägosplittrade Bourgogne).<br />
• Négociants dominerade förr handeln. I och med att<br />
många slott själva buteljerar sitt vin idag, har<br />
négocianternas betydelse minskat. De fungerar i stället<br />
ofta som mäklare.<br />
• Egendomarna kallas normalt 'chateaux' vare sig det<br />
finns ett slott eller bara enkla byggnader.<br />
• Det finns en del betydelsefulla kooperativ.
Blåa druvor<br />
• Cabernet Sauvignon<br />
Cabernet Franc<br />
Carmenère<br />
Merlot (mest odlad)<br />
Malbec (Cot)<br />
Petit Verdot<br />
Gröna druvor<br />
• Sémillon (mest odlad ↓)<br />
Sauvignon Blanc<br />
Muscadelle<br />
m.fl.<br />
Bordeaux
Vintyper<br />
Bordeaux<br />
• Bordeaux rouge. I allmänhet tillverkad av en blandning av<br />
druvor. Blandningarna varierar var vinet produceras.<br />
• Bordeaux blancs (Restsocker < 4 g/l. Vanlig<br />
blandning ~80-100 % Sauvignon Blanc)<br />
• Bordeaux Supérieur AOC/AOP,<br />
(Både rött och vitt vin)<br />
• Bordeaux Clairet AOC/AOP (maceration<br />
mellan 24 och 48 timmar)<br />
• Bordeaux Rosé AOC/AOP, (maceration<br />
mindre än 24 timmar)
Bordeaux<br />
• Bordeaux Molleux AOC/AOP (Restsocker > 4 g/l.)<br />
• Sött vin. (Typblandning 80% Sémillon och 20%<br />
Sauvignon Blanc)<br />
• Crémant de Bordeaux AOC/AOP (före 1990<br />
Bordeaux Mousseux)
IGP ATLANTIQUE<br />
IGP Atlantique<br />
Omfattar en stor jordbruksregion inklusive Bordeaux,<br />
Charentes och Dordogne.<br />
> 200 producenter<br />
5,2 miljoner flaskor årligen<br />
Är inte bunden av de strängare AOC regler i regionen. Måste<br />
dock bedömmas för att få beteckning IGP Atlantique. Många<br />
producenter använder sig av IGP klassificeringen för att<br />
skapa icke-traditionella blandningar.
Bordeaux:s AOC-områden
Bordeaux:s kvalitéklasser<br />
GRANDS CRUS CLASSÉS 1855 i MÉDOC & SAUTERNES<br />
Denna klassificering, inrättades 1855 på<br />
begäran av kejsare Napoleon III och<br />
gäller röda viner från 60 Médoc<br />
Chateau och ett Chateau från Pessac-<br />
Léognan, rangordnade inom fem nivåer<br />
5 st Premiers Crus<br />
15 st Deuxièmes Crus<br />
14 st Troisièmes Crus<br />
10 st Quatrièmes Crus<br />
18 st Cinquièmes Crus
Bordeaux:s kvalitéklasser<br />
1855 års klassificering består också av söta vita viner från 27<br />
slott i Sauternes och Barsac, rangordnade inom tre klasser:<br />
1 Premier Cru Supérieur<br />
11 Premiers Crus<br />
15 Deuxièmes Crus<br />
Sedan 1855 har denna<br />
klassificering<br />
reviderats en gång, 1973, då<br />
Château Mouton-Rothschild<br />
ändrades från andra till<br />
första Cru.
De fem stora<br />
Vem ska bort?
Bordeaux:s kvalitéklasser<br />
CRUS BOURGEOIS DU MÉDOC<br />
Klassificering som gäller för röda viner i de<br />
åtta appellationerna i Médoc, fastställdes för<br />
första gången 1932.<br />
Användningen av termen "Cru Bourgeois" går<br />
tillbaka till den 1500-talet, då Bordeauxs<br />
borgarklass förvärvade Médoc bästa mark.<br />
Vingårdarna kom därför att kallas "Cru Bourgeois".<br />
Senaste revision av systemet skedde 2010. Klasserna Cru Bourgeois<br />
Supérieur och Cru Bourgeois Exceptionnel togs då bort. Bedöning<br />
sker två år efter skörd.<br />
År 2012 godkändes 260 producenter, vilka tillsammans producerar<br />
mer än 40% av Médoc totala produktion.<br />
Läs mera: www.crus-bourgeois.com/
Bordeaux:s kvalitéklasser<br />
CRUS ARTISANS DU MÉDOC<br />
Klassificering som gäller för viner som produceras av små,<br />
familjeägda egendomar i de åtta Médoc AOC. Har funnits<br />
i över 150 år och officiellt erkänts av Europeiska<br />
unionen 1994.<br />
2006 återskapas klassificeringen och<br />
omfattande nu 44 familjeägda gårdar<br />
(de flesta mindre än sex hektar)<br />
Klassificeringen ska revideras vart<br />
tionde år.
Bordeaux:s kvalitéklasser<br />
GRANDS CRUS CLASSÉS DE SAINT-ÉMILION<br />
Denna klassificering består av röda viner från Saint-Emilion<br />
AOC. Fastställts för första gången 1954 och ska revideras<br />
vart tionde år. Omklassat 1969, 1986, 1996, 2006 och 2012<br />
Enligt 2012 års klassifiering<br />
- 4 Premiers grands crus classés A<br />
- 14 Premiers grands crus classés B<br />
- 63 Grands Crus classés.
Bordeaux:s kvalitéklasser<br />
• Övriga områden saknar officiell klassificering.
Rhône
• Frankrikes näst största<br />
vinregion<br />
• Består av två helt olika delar:<br />
Norra Rhône och södra<br />
Rhône<br />
• Olika jordmån, olika<br />
klimat och olika druvsorter<br />
Rhône<br />
Rhône
Norra Rhône<br />
• Klimat: Inlandsklimat (kalla vintrar och varma somrar)<br />
• Jordmån: Främst granitjordar och sandjordar med kalksten<br />
• Druvor: Endast Syrah för de röda vinerna. Vita görs på<br />
Viognier och en liten del Marsanne och Rousanne<br />
• Norra Rhône består av sju AOP<br />
- Côte Rôtie<br />
- Saint-Joseph<br />
- Cornas<br />
- Hermitage<br />
- Crozes-Hermitage<br />
- St-Péray<br />
- Condrieu
Côte-Rôtie AOC<br />
• Odlingsareal ca 200 ha<br />
• Côte Brune och Côte Blonde<br />
Côte Brune i norr är mörk,<br />
järnrik skiffer och Côte Blonde<br />
har en blek granit och skiffer<br />
jord.<br />
• Druvan är Syrah<br />
• Viognier tillåts att blandas in<br />
med upp till 20 procent<br />
Norra Rhône
Condrieu AOC<br />
• 100% Viognier<br />
• Gnejs och granit<br />
• Odlingsareal 105 ha<br />
Norra Rhône<br />
• Sju kommuner varav de fyra<br />
längst söderut får göra rött vin<br />
under Saint-Joseph AOC
Château Grillet AOC<br />
• En enda vingård<br />
• Odlingsareal 9,4 hektar<br />
• Granit<br />
• 100% Viognier<br />
Norra Rhône
Hermitage AOC<br />
• Odlingsareal ca 120 hektar.<br />
• Jordmån består av granit och<br />
alluviala avlagringar<br />
Norra Rhône<br />
• Rött vin från Syrah, och små<br />
mängder av vitt vin produceras även<br />
från Roussane och Marsanne.<br />
Tillåtet att blanda i 15% av de vita<br />
druvorna till rött vin.<br />
• ”Vin de paille” (vin från torkade<br />
druvor) tillverkas i mindre mfattning.
Crozes Hermitage AOC<br />
• Odlingsareal ca1 300 hektar<br />
Norra Rhône<br />
• Marken består av granit, alluviala<br />
avlagringar och lera.<br />
• Rött vin från Syrah, och små<br />
mängder av vitt vin produceras<br />
även från Roussane och Marsanne.<br />
Tillåtet att blanda i 15% av de vita<br />
druvorna till rött vin.
Cornas AOC<br />
• Odlingsareal 111 hektar<br />
• Jordmån mestadels granit<br />
• 100 % Syrah<br />
Norra Rhône<br />
• Till skillnad från andra distrikt i<br />
norra Rhône är ingen tillsats av<br />
vita druvor är tillåtna i de röda<br />
vinerna.<br />
• Inga vita viner.
Saint Joseph AOC<br />
• Odlingsareal ca 920 hektar<br />
Norra Rhône<br />
• Jordmån mestadels skiffer och<br />
gnejs<br />
• Rött vin från Syrah, och små<br />
mängder av vitt vin produceras<br />
även från Roussane och<br />
Marsanne. Tillåtet att blanda i<br />
10% av de vita druvorna till rött<br />
vin.
Saint-Péray AOC<br />
• Odlingsareal ca 50 hektar<br />
Norra Rhône<br />
• Jordmån mestadels granit och kalksten<br />
• Druvor Marsanne och Roussanne (90%)<br />
• Saint-Péray Mousseux AOC, 70%<br />
• Saint-Péray AOC, 30%
Druva<br />
Marsanne<br />
Roussanne<br />
Syrah<br />
Viognier<br />
AOP område<br />
Condrieu<br />
och<br />
Château-<br />
Grillet<br />
100%<br />
Norra Rhône<br />
Cornas Côte-Rôtie Hermitage,<br />
Crozes-Hermitage<br />
100%<br />
min 80%<br />
max 20%<br />
Röd Vit Röd Vit<br />
max 15%<br />
max 15%<br />
min 85%<br />
0-100%<br />
0-100%<br />
max 10%<br />
max 10%<br />
min 90%<br />
St Joseph St Péray<br />
0-100%<br />
0-100%<br />
0-100%<br />
0-100%
CLAIRETTE DE DIE<br />
CLAIRETTE DE DIE AOC<br />
Produceras i ett område som ligger mellan norra<br />
och södra Rhône<br />
Mousserande vin enligt méthode traditionelle<br />
eller La méthode dioise<br />
Viner enligt méthode traditionelle görs på minst 75% Muscat,<br />
och på resten Clairette<br />
Crémant de Die görs enligt La méthode dioise på<br />
Clairette. Lite Aligote och Muscat får numera ingå.
Södra Rhône<br />
• Klimat: Medelhavsklimat (milda vintrar och<br />
varma somrar)<br />
• Jordmån: Mager jord med<br />
mycket kalksten. På vissa<br />
platser lera.<br />
• Druvor: 24 godkända<br />
druvsorter.<br />
Mest odlade är Grenache,<br />
Syrah, Cinsault och<br />
Mourvèdre.
Södra Rhône<br />
• Côtes du Rhône AOP (ca 170 ”byar”)<br />
• Côtes du Rhône-Villages AOP (ca 95 st)<br />
• Côtes du Rhône-Villages ”byns namn” AOP (16 st)<br />
• Kommuner med egen AOP (9 st)
Södra Rhône<br />
Châteauneuf-du-Pape<br />
• Grunden för AOC lades här 1923 . Blev AOC 1936<br />
• En kommun<br />
• Odlingsareal ca 3 200 hektar<br />
• 320 vingårdar/ägare<br />
• Jordmånen är mycket varierande i distriktet , men de<br />
områden som är mest kända<br />
är de som är täckta med<br />
runda, relativt stora<br />
stenar, galets.
Södra Rhône<br />
Châteauneuf-du-Pape (forts.)<br />
• Röda viner dominerar med ungefär 95%<br />
och vita viner utgör ungefär 5%.<br />
Rosévin är ej godkänd.<br />
• 18 druvsorter är godkända.<br />
9 st blå och 9 st gröna.<br />
(fram till 2009 var det 13 sorter)<br />
• Av dessa är Grenache<br />
karaktärsdruvan.<br />
• Viner förekommer alltifrån<br />
druvrena Grenachevier till<br />
viner med alla 13 druvsorterna.
Gigondas AOC (1971)<br />
• En kommun<br />
Côtes du Rhône<br />
• Odlingsareal ca 1 250 hektar.<br />
• Marken består av alluviala sandig<br />
lerjord och märgel-kalksten.<br />
• Stort antal olika druvor framförallt<br />
Grenache, Syrah, Mourvedre,<br />
Cinsault<br />
• Bara rött vin, (även om lite rosé<br />
produceras)
Tavel AOC (1936)<br />
Södra Rhône<br />
• Odlingsareal ca 950 hektar.<br />
• Marken består av bl.a.<br />
kalkhaltig grus, sand,<br />
sandsten , röd lera.<br />
• Enda appellationen i Rhône<br />
för roséviner<br />
• Stort antal olika druvor bl.a.<br />
Grenache, Cinsault, Syrah och<br />
Mourvedre.
Lirac AOC (1945)<br />
• Odlingsareal ca 1 300 hektar<br />
Södra Rhône<br />
• Marken består sandiga lerjord<br />
och stenar.<br />
• Stort antal olika druvor bl.a.<br />
Grenache, Syrah, Mourvèdre,<br />
Cinsault, Carignan,<br />
Bourboulenc, Clairette, Ugni<br />
Blanc, Marsanne, Rousanne,<br />
Viognier<br />
• Lirac producerar 80% röd viner,<br />
15% rosévin och 5% vita viner.
Södra Rhône<br />
Vacqueyras AOC (1967, 2001)<br />
• Odlingsareal ca 1 300 hektar<br />
• Framförallt alluviala jordar, med fläckar av småsten<br />
• Framförallt Grenache, Syrah, Mourvedre, Cinsault<br />
• Största delen rött men vitt och rosé-vin produceras
Södra Rhône<br />
Ventoux AOC (1973, (2001)) (tidigare Côtes du Ventoux<br />
AOC)<br />
• 51 kommuner<br />
• Odlingsareal ca 7 500 hektar<br />
• Framförallt alluviala lera och krita,<br />
• Grenache, Syrah, Mourvedre, Cinsault osv.<br />
• Rött vin 75%, vitt vin 20% och rosévin 5%
Södra Rhône<br />
Luberon AOC (1988) (tidigare<br />
Côtes du Luberon AOC)<br />
• 37 kommuner<br />
• Odlingsareal ca 2 600 hektar<br />
• Marken består av framförallt<br />
kalkhaltig lera<br />
• Grenache, Syrah, Mourvedre,<br />
Cinsault osv.<br />
• Produktionen består av 67% rött,<br />
20% rosé och 13% vitt vin
Côtes du Vivarais (1999)<br />
• 14 kommuner<br />
Södra Rhône<br />
• Odlingsareal ca 750 hektar<br />
• Marken består framförallt av kalksten.<br />
• Stort antal olika druvor bl.a. Grenache, Syrah,<br />
Mourvèdre, Cinsault, Carignan, Bourboulenc,<br />
Clairette, Ugni Blanc, Marsanne, Rousanne,<br />
Viognier m.fl.<br />
• Rött vin (80%), rosé vin (15%) och vitt vin (5%)<br />
produceras.
Södra Rhône<br />
Coteaux du Tricastin AOC (1973)<br />
• 21 kommuner<br />
• Odlingsareal ca 750 hektar<br />
• Marken består framförallt av kalksten, lera och sand.<br />
• Stort antal olika druvor bl.a. Grenache, Syrah, Mourvèdre,<br />
Cinsault, Carignan, Bourboulenc, Clairette, Ugni Blanc,<br />
Marsanne, Rousanne, Viognier m.fl.<br />
• Rött vin (95%), rosé vin och vitt vin produceras.
Södra Rhône<br />
Två appellationer kända för sina förstärkta, söta viner,<br />
vin doux naturel (VDN)<br />
Muscat de Beaumes-de-venise AOP<br />
• Druvan är Muscat<br />
Blanda ej ihop<br />
Beaumes de Venise AOP = rött vin (Côtes du Rhône-<br />
Villages AOP)<br />
Rasteau AOP<br />
• Huvudsakliga druvsorter för starkvin är Grenache<br />
Noir , Grenache Gris och Grenache Blanc
Change language