den digitala bilden-kif.indd - John S. Webb

www.webbphoto.se 

© John S. Webb 2006 john@webbphoto.se (text citat från Adobe)

D I G I T A L A F L Ö D E T 

K A M E R A 

K O R T 

R E D I G E R I N G 

M J U K V A R A 

O U T P U T 

B Ä R B A R 

H Å R D D I S K 

L A G R I N G 

K A T A L O G 

M J U K V A R A 

D A T O R 


PIXELS AND VECTORS 


U P P L Ö S N I N G 

B I L D E N S U P P L Ö S N I N G - F I L S T O R L E K ( O K O M P R I M E R A D ) 

1 2 8 0 X 9 6 0 P I X L A R = 1 . 2 M E G A P I X E L S = 3 . 5 M B 

1 8 0 0 X 1 2 0 0 P I X L A R = 2 . 3 M E G A P I X E L S = 6 . 1 M B 

2 0 4 8 X 1 5 3 6 P I X L A R = 3 . 3 M E G A P I X E L S = 9 . 0 M B 

3 0 3 2 X 2 0 0 8 P I X L A R = 6 . 0 M E G A P I X E L S = 1 7 . 5 M B 

4 5 3 6 X 3 0 2 4 P I X L A R = 1 4 . 0 M E G A P I X E L S = 3 9 . 2 M B 

R G B B I L D - D I M E N S I O N E R : 2 8 X 2 1 C M 

U P P L Ö S N I N G P P I A N V Ä N D N I N G A N T A L P I X L A R F I L E S T O R L E K M B 

7 2 S C R E E N 8 0 0 X 6 0 0 1 . 4 

1 7 0 D A G S T I D N I N G 1 8 7 4 X 1 4 0 6 7 . 5 

3 6 0 - 2 0 0 * I N K J E T 

S K R I V A R E 

3 0 0 M A G A Z I N - 

B O K 3 3 0 7 X 2 4 8 0 2 3 . 5 

*kan variera pga betrakningsavstånd och skrivarens upplösning 


B I L D F O R M AT 

TIFF (Tagged-Image File Format) 

används för att överföra dokument mellan program och datorplattformar. TIFF är ett flexibelt format 

för punktuppbyggda bilder som stöds av i stort sett alla rit-, bildredigerings- och layoutprogram. 

Dessutom kan du skapa TIFF-bilder med de flesta bildläsare. 

TIFF-formatet stöder CMYK-, RGB- och gråskaledokument. Du kan också använda LZW-komprimering 

med TIFF-formatet. 

JPEG-format (Joint Photographic Experts Group) 

används vanligtvis för att visa fotografier och andra bilder med gradvis övertoning i HTML-dokument 

(Hypertext Markup Language) på World Wide Web och andra elektroniska tjänster. JPEG-formatet 

stöder färglägena CMYK, RGB. 

En JPEG-bild dekomprimeras automatiskt när den öppnas. En högre nivå av komprimering ger 

lägre bildkvalitet, men med alternativet JPEG (maximal kvalitet) går det i de flesta fall inte att skilja 

bilden från originalet. 

Många bildformat använder komprimeringsfunktioner för att minska lagringsutrymmet som krävs 

för information om punktuppbyggda bilder. Beroende på vilken komprimeringsfunktion som 

används, bevaras eller försämras bildens skärpa och färg. Förlustfria funktioner komprimerar bildinformation 

utan att försämra bildskärpan, medan andra funktioner komprimerar bilder genom att ta 

bort viss bildinformation. 


B I L D F O R M AT 

Photoshop-format (PSD) 

Photoshop-format (PSD) är standarfilformatet och det enda format, förutom PSB (stort dokumentformat), 

som stöder de flesta Photoshop-funktionerna. På grund av den täta integreringen mellan 

Adobes produkter, kan andra Adobe-program (t.ex. Adobe Illustrator, Adobe InDesign, Adobe 

Premiere, Adobe After Effects och Adobe GoLive) importera PSD-filer direkt och bevara många 

Photoshop-funktioner. Mer information finns i hjälpen om respektive Adobe-program. 

När du sparar en PSD-fil kan du ange en inställning som maximerar filkompatibiliteten. Då sparas 

en sammansatt version av en bild med lager i filen, och den kan läsas av andra program, inklusive 

tidigare versioner av Photoshop. Den behåller också utseendet med blandade lager. 

I Photoshop kan bilder med 16 bitar per kanal och High Dynamic Range-bilder med 32 bitar per 

kanal spara som PSD-filer. 

Camera Raw-filer 

En CameraRaw-fil innehåller obearbetade bilddata från en digitalkameras bildsensor. Många digitalkameror 

kan spara bildfiler i Camera Raw-format. På det sättet kan fotografer själva tolka bilddata 

i stället för att kameran gör justeringar och konverteringar automatiskt. 

Camera Raw-filer innehåller de faktiska data som fångas upp av sensorn utan någon kamerabearbetning. 

Dessa är de enda filerna som innehåller “rena” data. När du arbetar med Camera Raw-filer 

har du maximal kontroll. Du kan ställa in vitbalans, tonområde, kontrast, färgmättnad och skärpa. 

Betrakta Camera Raw-filer som fotonegativ. Du kan bearbeta om filen när som helst tills du får det 

resultat du vill ha. 

Om du vill skapa originalfiler måste du ställa in kameran på att spara filer i det egna originalfilformatet. 

I Adobe Bridge eller Photoshop kan du bara bearbeta de Camera Raw-filer som hämtas från 

kameror som stöds. På webbplatsen adobe.com finns en lista över de kameror som stöds. 


K A M E R A N S L A G R I N G S M E D I A 

SMART MEDIA 

COMPACT FLASH 

XD CARD 

MEMORY STICK 

SD CARD 


K A M E R A H A N T E R I N G M E N Y E R 


C C D O C H F I L M 

36mm 

S TA N D A R D 3 5 M M F I L M F O R M AT C C D N I K O N D10 0 

24mm 

23,7mm 

15,6mm 


O B J E K T I V 

V I D V I N K E L N O R M A L 

T E L E P H O T O 

L Ä N G R E T E L E P H O T O 


B L Ä N D A R E 

F11 

F 2 . 8 


E X P O N E R I N G S T I D E N - K O R T - 1 / 2 0 0 0 S E K 


E X P O N E R I N G S T I D E N - L Ä N G R E - 1 / 3 0 S E K 


E X P O N E R I N G S T I D E N - L Å N G - 3 0 S E K U N D E R - S TAT I V 


E X P O N E R I N G S T I D E N - B R U S 


L J U S E T 


L J U S E T FÄ R G O C H K O N T R A S T 


FÄ R G T E M P E R AT U R 

D A G L J U S 5 5 0 0 K 

M U L E T 6 0 0 0 -7 0 0 0 K 

LY S R Ö R VA N L I G G L Ö D L A M PA 2 7 0 0 K 


A D D I T I V E - S U B T R A C T I V E C O L O U R 


C O L O R 

RGB 24 bitar 

16 milljoner färger 

3 kanaler / 8 bitar per kanal 

(eller RGB 48 bitar / 16 bitar per kanal) 

CYMK 32 bitar 

16 milljoner färger 

4 kanaler / 8 bitar per kanal 

Index color 8 bitar 

256 färger 

Index color 8 bitar 

diffusion dither 

Greyscale 8 bitar 

256 gråtoner 


FÄ R G H A N T E R I N G 

"Problem med färger som inte stämmer överens beror på att olika färgrymder används på olika enheter och 

i olika program. Ett sätt att lösa det problemet är att använda sig av ett system som tolkar och omvandlar 

färger på rätt sätt mellan olika enheter. I ett färghanteringssystem (CMS) jämförs den färgmodell som en 

färg skapades i med den färgmodell som färgens utdata kommer att skapas i. Nödvändiga justeringar görs 

för att färgen ska kunna återges med så god överensstämmelse som möjligt på olika enheter. 

I ett färghanteringssystem översätts färger med hjälp av färgprofiler. En profil är en matematisk beskrivning 

av en enhets färgrymd. En skannerprofil talar till exempel om för ett färghanteringssystem hur 

skannern hanterar färger. I Adobe-program används ICC-profiler. Det är ett format som definierats av ICC 

(International Color Consortium) som standard för arbete på flera plattformar. (Se Om färgprofiler.) 

Om färgprofiler 

Exakt och konsekvent färghantering kräver att det finns rätt ICC-kompatibla profiler för alla utdataenheter 

som används. Utan rätt skannerprofil kan t.ex. en korrekt inläst bild visas på fel sätt i ett annat program, helt 

enkelt därför att skannern och visningsprogrammet fungerar olika. " 


FÄ R G H A N T E R I N G 


K A L I B R E R I N G AV B I L D S K Ä R M 


K VA L I T É 

I S O J U S T E R I N G 

Högre ISO tal (motsvarande finkänslighet - högre = snabbare) ger alltid mer brus 

K O R R E K T E X P O N E R I N G 

Lär att läsa Histogrammet 

H Å L L K A M E R A N S T I L L A - A N VÄ N D S TAT I V 

Ta stöd 

L Ä R D I G AT T H A N T E R A K A M E R A N S F U N K T I O N E R 

Läs manualen 

FÄ R G B A L A N S E N 

Automatiken inte alltid bra 

VA R I E R A K O M P O S I T I O N E N 

Avstånd, höjd, vinkel... 

VA R VA R S A M M E D K O R R I G E R I N G A R 


B I L D B E H A N D L I N G - P R O G R A M S O M F Ö L J E R M E D K A M E R A N 


B I L D B E H A N D L I N G - P H O T O S H O P 


H I S T O G R A M 

"Ett histogram illustrerar hur pixlar i en bild är fördelade genom att grafiskt visa antalet pixlar för varje intensitetsnivå 

i bilden.. Histogrammet om bilden innehåller tillräcklig detaljskärpa i skuggorna (till vänster i histogrammet), i mellantonerna 

(i mitten) och i högdagrarna (till höger i histogrammet), vilket hjälper dig när du ska göra justeringar. 

Histogrammet ger dig också en snabb uppfattning om bildens tontyp. En bild med detaljskärpan koncentrerad i de 

mörka områdena kallas lågtonsbild. En bild med mycket detaljer i ljusa områden kallas högtonsbild. En normaltonsbild 

är detaljrik i mellantonerna. En bild med fullständigt tonomfång har ett antal pixlar i alla områden. Genom att 

identifiera tonomfånget i en bild kan det bli enklare att avgöra vilka tonjusteringar som bör göras. 

Paletten Histogram ger många alternativ för granskning av en bilds ton- och färginformation. Som standard visar histogrammet 

tonomfånget för hela bilden. Om du vill visa histogrammet för en del av en bild, börjar du med att markera 

den aktuella delen av bilden." 





U N D E R E X P O N E R A D 

N O R M A L E X P O N E R A D 

Ö V E R E X P O N E R A D 


K U R V O R 

A. Högdagrar 

B. Mellantoner 

C. Skuggor 

"I dialogrutan Kurvor kan du, som i dialogrutan Nivåer, justera en bilds hela tonomfång. Men i stället för att enbart 

använda tre justeringar (vitpunkt, svartpunkt och gamma), kan du med Kurvor justera upp till 14 olika punkter i hela 

bildens tonomfång (från skuggor till högdagrar). Du kan även använda Kurvor om du vill göra finjusteringar i enskilda 

färgkanaler i en bild. Du kan spara inställningar som gjorts i dialogrutan Kurvor och använda dem i en annan bild. 


K U R V O R 


S K U G G A / H Ö G D A G R A R 


J U S T E R I N G S L A G E R 

"Med ett justeringslager kan du använda färg- och tonjusteringar på bilden utan att permanent ändra pixelvärden. 

I stället för att göra en nivå- eller kurvjustering direkt i bilden kan du t.ex. skapa ett justeringslager för nivåer eller 

kurvor. Färg- och tonjusteringarna sparas i justeringslagret och används på alla lager nedanför. 

Det finns följande fördelar med justeringslager: 

Icke-förstörande redigering. Du kan prova olika inställningar och ändra justeringslagret 

när du vill. Du kan också minska justeringens effekt genom att sänka 

justeringslagrets opacitet. 

Minskad förlust av bilddata tack vare kombinerade justeringar. Varje gång du 

justerar pixelvärden direkt i bilden går bilddata förlorade. Du kan använda flera 

justeringslager och göra minimala justeringar. Alla justeringar kombineras 

innan de används på bilden. 

Selektiv redigering. Du kan måla på bildmasken i ett justeringslager om du vill 

använda en justering på en del av bilden. Senare kan du styra vilka delar av 

bilden som ska justeras genom att ändra lagermasken. Du kan variera justeringen 

genom att måla på masken med olika toner av grått. 

Du kan använda samma justeringar på flera bilder. Kopiera och klistra in justeringslager 

i andra bilder om du vill använda samma färg- och tonjusteringar. 

Justeringslager ökar bildens filstorlek, men inte mer än andra lager. Om du arbetar med många lager kan du minska 

filstorleken genom att lägga samman justeringslagren med lagren som innehåller pixlar. Justeringslager har till stor 

del samma egenskaper som andra lager. Du kan justera deras opacitet och blandningsläge och du kan gruppera dem 

om du vill använda justeringen på vissa lager. Du kan göra dem synliga respektive osynliga om du vill använda eller 

förhandsvisa effekten. 

Kom ihåg att justeringslager påverkar alla underliggande lager. Detta innebär att du kan korrigera flera lager med en 

enda justering. Du behöver inte justera varje lager för sig. " 


N YA N S / M ÄT T N A D 

"Så här anger du det färgområde som justeras 

med kommandot Nyans/mättnad 

Gör något av följande: 

1. Välj Bild > Justeringar > Nyans/mättnad. 

2. Välj Lager > Nytt justeringslager > Nyans/ 

mättnad. Klicka på OK i dialogrutan Nytt lager. 

Välj en färg på menyn Redigera i dialogrutan 

Nyans/mättnad. 

Fyra färgcirkelvärden visas (i grader) i dialogrutan. 

Dessa motsvarar de justeringsreglage 

som visas mellan färgfälten. De två inre lodräta 

reglagen definierar färgområdet. De två yttre 

triangelreglagen visar var justeringarna i ett 

färgområde ”faller bort” (en uppmjukning eller gradvis övergång av justeringarna i stället för en tydlig skillnad mellan 

på och av för justeringarna). 

Använd antingen pipetterna eller justeringsreglagen om du vill ändra färgområdet. 

Klicka eller dra i bilden med pipetten för att markera ett färgområde. Om du vill utvidga färgområdet klickar eller drar 

du i bilden med pipetten Lägg till i prov .. Om du vill minska färgområdet klickar eller drar du i bilden med pipetten 

Dra ifrån prov När pipettverktyget är valt kan du även lägga till området genom att trycka ned Skift eller subtrahera 

från området genom att hålla ned Alt (Windows) eller Alternativ (Mac OS). 

Dra i någon av de vita triangelreglagen om du vill justera mängden färgreducering (justeringsluddning) utan att 

påverka området. 

Dra området mellan triangeln och det lodräta fältet om du vill anpassa området utan att påverka mängden färgreducering. 

Dra det mellersta fältet för att flytta hela justeringsreglaget (som inkluderar trianglarna och de lodräta fälten) för att 

välja ett annat färgområde. 

Dra något av de vita lodräta fälten för att justera färgkomponentens område. Att flytta ett lodrätt fält från mitten av 

justeringsreglaget och närmare en triangel utvidgar färgområdet och minskar färgreduceringen. Att flytta ett lodrätt 

fält närmare mitten av justeringsreglaget och bort från en triangel minskar färgområdet och ökar färgreduceringen. 

Håll ned Ctrl (Windows) eller Kommando (Mac OS) och dra i färgfältet så att en annan färg visas i fältets mittenavsnitt." 


NYANS/MÄT TNAD 


E R S ÄT T FÄ R G 

Bild > Justeringar > Ersätt färg 


B I L D S T O R L E K 

"Pixeldimensioner och bildupplösning 

Antalet pixlar på höjden och bredden i en bitmappsbild kallas bildens pixeldimensioner. Antalet pixlar 

per tum (ppi) som skrivs ut på sidan styr bildupplösningen. 

Detaljmängden i en bild beror på pixeldimensionerna, medan upplösningen anger hur stort område 

varje pixel ska skrivas ut på. Du kan till exempel ändra en bilds upplösning utan att ändra bildens faktiska 

pixelinformation. I så fall ändrar du alltså bara bildens utskriftsstorlek. Om du vill bevara utskriftsmåtten 

måste du alltså ändra det totala antalet pixlar om du ändrar bildupplösningen." 


R E T U S C H 

"Så här använder du lagningspenseln 

1. Välj lagningspenseln . 

2. Klicka på penselexemplet i alternativfältet och ange penselalternativ på popup-paletten. 

3. Välj ett blandningsläge på popup-menyn Läge i alternativfältet. Välj Ersätt om du vill bevara brus, kornighet och 

textur i kanterna på penseldraget. 

4. Välj en källa för reparationen av pixlarna i alternativfältet: Prov om du vill använda pixlar från den aktuella bilden. 

5. Markera Justera i alternativfältet om du vill ta prov på pixlar kontinuerligt utan att förlora den aktuella provpunkten 

även om du släpper musknappen. Avmarkera Justera om du vill fortsätta att använda provpixlarna från den första 

provpunkten varje gång som du avbryter och återupptar målningen. 

6. Markera Använd alla lager i alternativfältet om du vill ta prov på data från alla synliga lager. Avmarkera Använd alla 

lager om du bara vill ta prov från det aktiva lagret. 

För lagningspenseln i provläge anger du provpunkten genom att peka i en öppen bild, hålla ned Alt (Windows) eller 

Alternativ (Mac OS) och klicka. " 


S M A R T S K Ä R PA 

Filter > Skärpa > Smart skärpa 

"Smart skärpa har skärpekontroller som inte finns i filtret Oskarp mask. Du kan ställa in skärpealgoritmen eller styra 

mängden skärpa som förekommer i områden med skugga och högdager. 

Zooma in dokumentfönstret till 100 % och få en bättre bild av skärpan. 

Välj Filter > Skärpa > Smart skärpa. 

Ange kontrollerna på flikarna Skärpa: 

Mängd Anger mängden skärpa. Ett högre värde ökar kontrasten mellan kantpixlar och ger ett intryck av större skärpa. 

Radie Fastställer antalet pixlar runt kantpixlarna som påverkas av skärpan. Ju högre radievärde, desto större kanteffekter 

och skärpa. 

Ta bort Anger skärpealgoritmen som används när bildens skärpa ökar. Gaussisk oskärpa är metoden som används 

i filtret Oskarp mask. Med Linsoskärpa upptäcks kanter och detaljer i en bild, detaljerna får bättre skärpa och skärpeljusgårdarna 

reduceras. Rörelseoskärpa försöker minska effekterna av oskärpa som beror på kamerans eller objektets 

rörelser. Ställ in vinkelkontrollen om du väljer Rörelseoskärpa. 

Vinkel Anger rörelsens riktning för alternativet Rörelseoskärpa i kontrollen Ta bort. 

Mer exakt Bearbetar filen längre för att oskärpan ska kunna tas bort mer exakt." 


S PA R A S O M 

Arkiv > Spara som > 

a) Photoshop 

om Du inte är klar med bearbetning av bilden eller Du vill behålla alla justeringslager, text 

lager, banor, etc 

b) TIFF 

(Ingen bildkomprimering) (16 bitars färg - långtidslagring av inscannade och RAW filer) 

8 bitars färg till tryck och användning i layout program. 

(ange format) TIFF (Bädda in färgprofil Adobe RGB) 

c) PDF 

till tryck och att dela ut via webben 

Arkiv > Spara som > (ange format) PDF (Bädda in färgprofil Adobe RGB) 

I dialogrutan för Spara Adobe PDF ska "Högkvlitetsutskrift" väljs om bilden ska tryckas som 

PDF om Du har inte fått instruktioner från tryckeriet att använda PDF/X-3:2002. 


S PA R A F Ö R W E B B E N . . . 

Arkiv > Spara för webben 


K O M I H Å G 

1. Ställ Färghantering i Photoshop > Redigera > Färginställningar > Prepress (Europa) 2 

2. Öppna kamerans JPEG, TIFF, eller RAW bilden i Photoshop. 

Med RAW använd 16 bitars färg. Beskär bilden. 

3. Använd Nivåer till att sätta svart och vitt punkt i bilden. (Justeringslager vid 8 bitars bilder). 

4. Använd Kurvor till att justera ljushet och kontrast. (Justeringslager vid 8 bitars bilder). 

5. Använd Nyans och Mättnad till att justera färgerna. (Justeringslager vid 8 bitars bilder). 

6. Ställ upplösningen i Bildstorlek - 300ppi. 

7. Retusch med Lagringspensel. 

8. Uppskärpning av bilden med Smart skärpa. 

9. Spara till PSD, PDF eller TIFF format. (Spara som för JPEG bilder och TIFF bilder som har kommit 

direkt ur kameran).

den digitala bilden-kif.indd - John S. Webb

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?