Torekovs avloppsreningsverk Båstad - NSVA

Torekovs avloppsreningsverk
Båstad
Miljörapport 2011

MILJÖRAPPORT
Grunddel För Torekovs avloppsreningsverk(1278-50-004) år: 2011 version: 1
UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN
Verksamhetsutövare:
Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB
Organisationsnummer:
556765-3786
UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN
Anlaggningsnummer:
1278-50-004
Anlaggningsnamn:
Torekovs avloppsreningsverk
Postnummer:
260 93
Ort:
BÅSTAD
Besöksadress för anl.:
Tunbyvägen 79
Fastighetsbeteckningar:
STADSÄGAN 350 A
Kommun:
Båstad
Huvudbransch och kod:
Rening av avloppsvatten (90.10)
Övriga branscher och koder:
EPRTR huvudverksamhet:
()
EPRTR biverksamheter:
Kod för farliga ämnen:
Tillsynsmyndighet:
Länsstyrelse
Miljöledningssystem:
ISO 14001
Koordinater:
6254590 x 353451
Länk till anläggningens hemsida:
http://www.nsva.se
Inlämnad:2012-03-30 10:26:51
Version:1 1 / 2

MILJÖRAPPORT
Grunddel För Torekovs avloppsreningsverk(1278-50-004) år: 2011 version: 1
KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN
Förnamn:
Sofia
Efternamn:
Jezek
Telefonnummer:
010-490 97 93
Telefaxnummer:
E-postadress:
sofia.jezek@nsva.se
c/o:
Gatu-/boxadress:
Box 2022
Postnummer:
250 02
Postort:
Helsingborg
JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT
Förnamn:
Ulf
Efternamn:
Thysell
Telefonnummer:
010-490 97 77
Telefaxnummer:
E-postadress:
ulf.thysell@nsva.se
c/o:
Gatu-/boxadress:
Box 2022
Postnummer:
250 02
Postort:
Helsingborg
Inlämnad:2012-03-30 10:26:51
Version:1 2 / 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
VERKSAMHETSBESKRIVNING ................................................................................ 3
Organisation ............................................................................................................... 3
Tillsynsmyndighet ....................................................................................................... 4
Verksamhetsområde .................................................................................................. 4
Torekov avloppsreningsverk ....................................................................................... 4
Ledningsnät ................................................................................................................ 8
GÄLLANDE BESLUT ................................................................................................. 9
Tillståndsbeslut ........................................................................................................... 9
Uppfyllandet av gällande villkor .................................................................................. 9
Beaktande av hänsynsreglerna ................................................................................ 12
Anmälningsärenden .................................................................................................. 13
EGENKONTROLL .................................................................................................... 14
Kontrollprogram/Mätprogram .................................................................................... 14
Recipientkontroll ....................................................................................................... 14
UTSLÄPPSDATA ÅR 2011 ...................................................................................... 15
Driftförhållanden ....................................................................................................... 15
Utsläppskontroll ........................................................................................................ 15
Bräddning vid anläggning ......................................................................................... 17
Bräddning på ledningsnät ......................................................................................... 17
Slamkvalitet .............................................................................................................. 18
KEMIKALIEANVÄNDNING OCH AVFALLSHANTERING ........................................ 19
Förbrukning av kemiska produkter ........................................................................... 19
Hantering av rens och sand samt annat avfall .......................................................... 19
UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING .............................................................. 20
Allmänt...................................................................................................................... 20
Torekov avloppsreningsverk ..................................................................................... 21
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE .......................................................................... 22
Verksamhetsledningssystem .................................................................................... 22
Uppströmsarbete ...................................................................................................... 22
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
BILAGA 1 Verksamhetsområde
2 (23)

VERKSAMHETSBESKRIVNING
Organisation
NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan
den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna
Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i
NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner.
NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 200 000 invånare och företag i
regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om
dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar
när det släpps ut igen från reningsverken.
För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller
dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi
hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och
vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag.
Dricksvatten
Jonas Håkansson
Avloppsrening
Pär Gustafsson
Ekonomi,
administration & IT
Johan Jönsson
Personal & Information
Kristina Bagge/
Lennart Nilsson
VD
Jan Kluge/
Ulf Thysell
Rörnät
Lars Köhler
Sedan den 1:a oktober 2011 har Ulf Thysell tagit över rollen som VD för NSVA efter Jan
Kluge.
Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Mårtensson vars närmsta chef
är avdelningschefen för Avloppsrening.
3 (23)
Teknisk chef
Staffan Persson
Ledningsnät & Projekt
Åsa Peetz
Mätarverkstad
Anders Mårtensson

Tillsynsmyndighet
Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne.
Verksamhetsområde
Torekovs avloppsreningsverk tillförs kommunalt och industriellt avloppsvatten från tätorterna
Torekov, Västra Karup, Grevie och Förslöv samt från de mindre orterna Hov, Rammsjö,
Killebäckstorp och stora delar av den kustnära bebyggelsen mellan Stora Hult och Torekov.
Antalet anslutna personer är ca 12 900 stycken.
Ledningsnätet för verksamhetsområdena Båstad - Östra Karup är anslutna till Hedhusets
reningsverk i Laholms kommun för vilket Laholms kommun är huvudman.
Torekov avloppsreningsverk
Lokalisering
Reningsverket är beläget i södra delen av Torekov tätort. Närmaste bostadsfastighet är
belägen ca 150 m öster om reningsverket.
Torekovs RV
Reningsprocessen
Vattenreningen på Torekovs avloppsreningsverk består av mekanisk, biologisk och kemisk
rening.
Inkommande avloppsvatten kommer in till inloppspumpbrunnen på reningsverket i två
ledningar. En norrifrån som betjänar Torekovs samhälle och en söderifrån som betjänar
övriga delar av verksamhetsområdet. Det inkommande vattnet lyfts upp till gallerstationen
där spillvattnet renas från stora föroreningar som tops, papper, trasor mm. Det avskiljda
materialet från gallret tvättas och pressas innan det avförs som hushållsavfall. I efterföljande
sandfång låter man sand och grus sjunka till botten. Sanden tvättas och används som
återfyllningsmassa.
4 (23)

Galler
Inlopp
Den biologiska reningen sker i Torekov i en aktivslam anläggning som börjar med ett
anaerobt steg följt av en anoxisk zon. I den anoxiska zonen sker denitrifikationen av nitrat
som recirkulerats från de sista aeroba bassängerna. Därefter följer en zon som antingen är
anoxisk eller aerob, styrningen av denna varieras beroende på belastningen på verket.
Slutligen finns två parallella aeroba zoner i vilka nitrifikationen och resterande BODreduktionen
sker.
I efterföljande mellansedimentering avskiljs det biologiska slammet som delvis återförs
processen via en returledning till det första biologiska steget.
Efter mellansedimenteringen sker tillsats av polyaluminiumklorid för efterfällning av
kvarvarande mängd fosfor. Det bildade kemslammet avskiljs därefter i efterföljande
slutsedimentering emedan det renade vattnet slutligen leds ut i Skälderviken.
Dimensionerande belastning
Biosteg
Mellansedimentering
Kontrollrum
Slut-
sedimentering
Dimensionerande
belastning
Utfall 2011 Enhet
Anslutning, medeldygn
Flöde, medeldygn
11 400
5 400
13 310
4 034
pe (70 g BOD7/pe*d)
m 3 /d
Flöde, medeltimme - 168 m 3 /h
BOD7, årsmedel 800 932 kg/d
N-tot, årsmedel 160 149 kg/d
P-tot, årsmedel 42 34 kg/d
I miljörapporten år 2010 angavs den dimensionerande belastningen enligt miljötillståndet till
14 100 pe. Torekovs avloppsreningsverk är dimensionerat för en anslutning om 14 100
personer, men den tillståndsgivna belastningen är 800 kg BOD/dygn vilket motsvarar ca
11 400 pe (11 429 pe).
5 (23)
Verkstad
Kemdosering
Extern kolkälla
Slamförvaring

Utfallet år 2011 gällande belastning hamnar på 13 310 pe, vilket är över den tillståndsgivna
belastningen. Under året har vi haft problem med provtagningen på inkommande vatten då
suspenderat material legat kvar i provbyttan och kommit med vid provuttag.
Avtappningskranar så att byttan kan tömmas helt har tillverkats och kommer att slutmonteras
i början av år 2012. Belastningssituationen år 2011 var sannolikt i samma storleksordning
som tidigare år.
Slambehandling
I samband med det biologiska och kemiska reningsstegen bildas slam. Slammet samlas upp
och leds till den biologiska slambehandlingen bestående av fyra bassänger. Dessa syftar till
att reducera innehållet av BOD och kväve i slammet. Den första bassängen är utrustad med
dysor och omrörare för möjlighet till luftning. I nästa två bassänger finns enbart omrörare. I
den sista delen finns både möjlighet för luftning och omrörning. Biologiskt slam från
mellansedimenteringen inkommer till första bassängen och kemslam från
slutsedimenteringen inkommer till tredje bassängen. Slam för recirkulation uttas från sista
bassängen och tillförs biosteget i den första anoeroba zonen.
Överskottslam förtjockas i slamförtjockaren som är av typen gravitationsförtjockare och syftar
till att öka slammets torrsubstanshalt (TS). Slutligen avvattnas slammet via centrifugering.
För bättre avvattning tillsätts polymer före centrifugering. Rejektvattnet från avvattningen leds
tillbaka in i verket till det första biologiska steget.
Efter slamavvattningen mellanlagras slammet i containrar innan omhändertagande av NSR,
Nordvästra Skånes Renhållnings AB.
Externslam
Slam lämnas till pumpstation i Förslöv, avloppsreningsverket i Torekov samt i Skummeslöv
som tillhör Laholm. Avtal mellan Båstad kommun och Laholms kommun finns upprättat för
detta. Slammet töms vid inkommande, före galler, i Torekov avloppsreningsverk. Ingen
registrering sker på reningsverket eller i Förslöv över hur mycket som töms. Sita registrerar
dock på hur mycket slam de lämnar och rapporterar detta till Båstads kommun.
Anläggningens status
Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av
anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en
statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan
där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett
anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av
reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden 2013-2015.
6 (23)

Ledningsnät
Allmänt om ledningsnätet
I Båstad finns 23 mil spillvattenledningar. Man saknar dokumentation för ledningsnätets
konditionsstatus och materialfördelning. Det är känt att det vanligast förekommande materialet är
betong och att man inte håller en tillräckligt hög reinvesteringstakt. Man bör öka reinvesteringarna
till totalt 17,2 miljoner under 2010-talet. Det skulle innebära renovering av kritiska ledningar där man
har haft återkommande driftstörningar.
Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp
som kan orsakar skador i fastigheter eller dyl. En fullvärdig status på ledningssystemet erfordrar
filmning av ledningen.
Reinvesteringskostnad fram till 2015 slutar på ca 5 miljoner.
Målsättning
NSVA har målsättningen att minska mängden tillskottsvatten med 5 % senast 2015-12-31.
Minskningen ska räknas med år 2010 som startår.
Sanerings-/åtgärdsplan
För Båstad finns det en gällande saneringsplan daterad 2007-12-10. Den omfattar
spillvattennätet i södra och västra delen av kommunen, dvs avrinningsområdet som belastar
Torekovs reningsverk. Den avslutas med förslag på åtgärder, huvudsakligen insamling och
analys av mätdata och samt en tidplan.
Åtgärder på ledningsnät år 2011
Utförda åtgärder på ledningsnät under året presenteras i följande tabell.
Projektnamn Åtgärd Typ* Längd (m)
Ängelsbäck Nyläggning S 450
Västra Karup Nyläggning S 800
* S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad

GÄLLANDE BESLUT
Tillståndsbeslut
Datum
Tillståndsgivande myndighet
9 (23)
Beslut avser
1995-11-20 Länsstyrelsen Grundtillstånd
1999-11-18 Länsstyrelsen Tillstånd utbyggnad och förlängd prövotid
2005-12-22 Länsstyrelsen Slutliga villkor
Uppfyllandet av gällande villkor
Villkor 1
Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för mekanisk, biologisk och kemisk
rening samt kväverening, utfört och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad
kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får
dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen förutsatt att dessa inte bedöms kunna
medföra ökad förorening eller annan störning.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 2
Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får - som riktvärde och kvartalsmedelvärde
samt gränsvärde och årsmedelvärde – ej överstiga 10 mg BOD7 respektive 0,3 mg
totalfosfor per liter. Överskrids riktvärde mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda
orsaken och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas.
Kommentar: Villkor uppfyllt. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2011.
Villkor 3
Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med
tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 4
Val och byte av fällningskemikalie får endast ske efter godkännande av länsstyrelsen.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 5
Det utgående avloppsvattnets pH-värde får inte understiga 6 och överstiga 9.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 6
Fortlöpande kontroll av avloppsvattenanläggningens funktion och tillståndet i recipienten
jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse
med naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll och utsläpp från avloppsanläggningar. Förslag
till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och inges länsstyrelsen senast 1 mars
1996.
Kommentar: Villkor uppfyllt.

Villkor 7
Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till
länsstyrelsen. Rapportering skall även ske till miljö- och hälsoskyddsnämnden i de fall
störningar befaras uppkomma i recipienten eller i omgivningen.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 8
Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att någon anläggningsdel som kan ha
betydelse för reningsresultaten måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen i god
tid före planerat arbete. Länsstyrelsen får föreskriva under vilka villkor arbetet får utföras.
Rapportering till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras
förorsaka störningar i recipienten eller i omgivningen.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 9
Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektionen skall
företas i den omfattning som miljö- och hälsoskyddsnämnden finner erforderlig.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 10
Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen
inte uppkommer.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 11
Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som
möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grundvatten och dräneringsvatten dels
förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 12
Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller vara av sådan
beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår i
recipienten eller omgivningen.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 13
Buller från anläggningen får som riktvärde ej ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50
dB (A), kl 07.00-18.00, 45 dB(A), kl 18.00-22.00 och 40 dB(A), kl 20.00-07.00 utomhus vid
närmaste bostäder.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
10 (23)

Villkor 14
Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka
störningar av detta. Kommunen skall senast den 1 mars 1996 redovisa förslag till åtgärder
för att minska luktstörningar från slamhantering.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 15
Utbyggnaden skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har angivet i
ärendet eller i övrigt åtagit sig.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 16
Resthalten totalkväve i utgående vatten får som årsmedelvärde och riktvärde högst uppgå till
12 mg/l.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
11 (23)

Beaktande av hänsynsreglerna
Kunskapskravet
Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta
säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där
individens behov av exempelvis fortbildning identifieras.
Försiktighetsprincipen
För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för
människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för
att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete.
Inga förändringar vad gäller processteknik har skett under året, men när så sker används
bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt.
Produktvalsprincipen
Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid
uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv
kemikaliehantering. Under året har riskbedömningar av kemikalierna utförts och genomgång
av huruvida produkten innehåller ämnen som finns upptagna som PRIO-ämnen eller på
Kandidatlistan har gjorts. Planen inför nästa år är att även att titta på de prioriterade ämnena
enligt Vattendirektivet. Därefter kommer vi att definiera de kemikalier som, om det är möjligt,
ska prioriteras för utbyte. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten.
Vid Torekovs reningsverk används 31 produkt som innehåller ämnen med PRIO-kriterier.
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna
Inga förändringar vad gäller användningen energi och råvaror har skett under året.
Lokaliseringsprincipen
Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt
miljöbalken. Anläggningen ligger ganska centralt i Torekov, men inga klagomål har inkommit
under året.
Ansvarig för att avhjälpa skada
Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året.
12 (23)

Anmälningsärenden
Nedan presenteras de anmälningar som lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även
annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats.
Datum Anmälan
2011-01-19 Bräddning pumpstationer
2011-02-22 Bräddning pumpstationer
2011-03-01 Bräddning pumpstationer
2011-04-26 Ombyggnad pumpstation
2011-05-11 Byte fällningskemikalie
2011-05-17 Byte fällningskemikalie
2011-05-18 Byte fällningskemikalie
2011-05-19 Byte fällningskemikalie
2011-05-26 Drifttagande av kolkälleanläggning
2011-06-13 Hur fungerar kvävereningen
2011-06-14 Kvävehalter
2011-06-29 Bräddningar
2011-08-23 Bräddning pumpstationer
2011-09-01 Frågor
2011-09-02 Svar frågor
2011-09-06 Nya frågor
2011-09-06 Svar nya frågor
2011-09-09 Bräddning pumpstationer
2011-10-18 Bräddning pumpstationer
2011-11-11 Tillsyn
13 (23)

EGENKONTROLL
Kontrollprogram/Mätprogram
Provpunkt Prov Parameter
Utgående vatten 26 dp/år BOD7(ATU), NH4-N, SS, Al
Utgående vatten 26 vp/år COD(Cr), TOT-P, TOT-N
Inkommande vatten 12 dp/år BOD7(ATU), SS
Inkommande vatten 12 vp/år COD(Cr), TOT-P, TOT-N
Avvattnat slam 2 bp/år pH, TS, Gr, Gf, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO,
Al, Ca, K, Co, Mn, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag
Nonylfenol, PCB, PAH, Toluen
Inkommande vatten 1 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Ag, As
Utgående vatten 1 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Ag, As
Under året har provtagning och analys skett enligt mätprogrammet med följande undantag:
Utgående vatten: 1 dygnsprov och 1 veckoprov saknas
Avvattnat slam: 1 samlingsprov för hela perioden
Nytt för i år är att metallanalys på inkommande och utgående vatten har lagts till i
analysprogrammet.
Under året har vi haft problem med provtagningen på inkommande vatten då suspenderat
material legat kvar i provbyttan och resulterat i alltför höga halter. Avtappningskranar så att
byttan kan tömmas helt har tillverkats och kommer att slutmonteras i början av år 2012.
Recipientkontroll
Recipient för det renade avloppsvattnet är Skälderviken.
Recipientkontrollen samordnas av Nordvästskånes kustvattenkommitté (NVSKK) där Båstad
kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en
sammanställning från Toxicon. Rapporten finns vanligen att hämta på förbundets hemsida.
14 (23)

UTSLÄPPSDATA ÅR 2011
Driftförhållanden
Inga tillbud eller störningar som påverkat miljön negativt har inträffat.
Insatser på reningsverket under året:
Kolkälledosering
Processoptimering för att minska kemikalieanvändning.
Utbyte av omrörare på reningsverk
Inköp av reservpumpar och omrörare så att bräddningar och störningar av processen
kan minimeras.
Utsläppskontroll
Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i
graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i
emissionsdeklarationen.
Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året.
15 (23)

Kolkälledoseringen som igångsattes vid halvårsskiftet har gjort att marginalen till
utsläppsvillkoret avseende N-tot har ökat.
16 (23)

I september rapporterades ett högt P-tot från analyslab. Provet analyserades om med
samma resultat. Enligt driftpersonalen har varken halten ortofosfat eller suspenderat material
varit högt under perioden, men vi har ändå inkluderat det höga värdet i uppföljningen.
Bräddning vid anläggning
Bräddning på anläggningen har uppmätts vid ett tillfälle, totalt ca 483 m 3 .
Bräddning på ledningsnät
Bräddning på ledningsnät har uppmätts vid 35 tillfällen, totalt ca 76 118 m 3 .
17 (23)

Slamkvalitet
Slammet har vid årets båda analystillfällen understigit de gränsvärden som är angivna för användning som gödsel på åkermark. Slammet har
dock använts för tillverkning av anläggningsjord.
Slammängd Slammängd pH TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Silver, Ag Nonylfenol PAH PCB
ton ton TS % % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS
Halvår 1 391,000 82,110 6,8 21 74,6 9 800 53 000 23 000 0,34 1,10 11 380 600 13 12 1,2 1,0 0,75 0,02
Halvår 2 495,000 115,830 7,4 23,4 74,1 16 000 56 000 22 000 0,46 0,92 11 340 460 12 8,7 1 1,1 0,3 0,02
Medel: - - 7,1 22,3 74,3 13 428 54 756 22 415 0,41 0,99 11 357 518 12 10,1 1,1 1,1 0,49 0,020
(viktat)
Slam Torekovs avloppsreningsverk år 2011
Slammängd Slammängd pH TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Silver, Ag Nonylfenol PAH PCB
ton ton TS % % kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg
Halvår 1 391,000 82,110 6,8 21,0 74,6 805 4 352 1 889 0,03 0,09 0,90 31 49 1,07 0,99 0,10 0,08 0,06 0,002
Halvår 2 495,000 115,830 7,4 23,4 74,1 1 853 6 486 2 548 0,05 0,11 1,27 39 53 1,39 1,01 0,12 0,13 0,03 0,002
Summa: 886,000 197,940 - - - 2 658 10 838 4 437 0,08 0,20 2,2 71 103 2,5 2,0 0,2 0,2 0,1 0,004

KEMIKALIEANVÄNDNING OCH AVFALLSHANTERING
Förbrukning av kemiska produkter
Användningen av kemikalier under året redovisas nedan.
Produktnamn Volym, kg/år Användning
Pluspac S1465 43 750 Slutsedimentering
PAX XL-60 46 880 Slutsedimentering
Zetag 8180 2 700 Slamavvattning
Etanol (sekundasprit) 28 800 Kolkälla
Under våren 2011 byttes fällningskemikalie i slutsedimenteringen, Pluspac S 1465 ersattes
med PAX XL-60.
Hantering av rens och sand samt annat avfall
Totalt har uppskattningsvis 3,5 ton sand avskiljts under året. Övrigt avfall förekommer endast
i väldigt liten omfattning.

UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING
Allmänt
Utvecklingsarbete är en ständigt pågående process i vilken nya idéer testas, bekräftas eller
avvisas. Ofta blir resultatet bättre om personer med olika kompetenser från skilda
verksamheter kan samlas kring samma frågeställning, därför söker NSVA kontinuerligt
samarbete med andra aktörer.
På NSVA jobbar vi med att bygga upp ett arbetssätt för att kunna arbeta med utveckling
inom många områden på olika nivåer. Vi deltar i större projekt knutna till våra olika
reningsverk där flera externa aktörer inom branschen medverkar. Under år 2011 har vi
dessutom gått med i Biogas Syd som är en satsning vars mål är att öka och förbättra
biogasproduktion samt utnyttjandet av biogas i södra Sverige. Från mitten av år 2011 stödjer
NSVA också WIN (Water Innovation) Vattenacceleratorn som är organiserat inom ramen för
Ideons verksamhet i Lund. Syftet med WIN Vattenacceleratorn är att man där ska samla
akademisk kunskap och bistå med hjälp för att omsätta den kunskap och de innovationer till
produkter som kan komma samhället till godo.
Parallellt med större projekt och engagemang jobbar vi även med projekt som syftar till att
förbättra delar av vår egen verksamhet. I detta arbete ingår även att ta emot studenter från
Universitet och Högskolor som ges möjlighet att genomföra sina examensarbeten hos oss.
Detta bidrar till en utveckling av verksamheten samtidigt som det ger en ökad kunskapsnivå
hos våra medarbetare.
Under år 2011 har arbetet inom NSVA fortsatt med att implementera Uniview som
övervakningssystem på våra anläggningar. Syftet är att kunna styra reningsverk och
pumpstationer på ett säkert sätt samtidigt som larm utlöses vid eventuella fel. Med hjälp av
larmfunktioner via Uniview kan fel åtgärdas snabbt och säker. Vårt mål är att minimera
onödiga utsläpp som påverkar miljön negativt. I samband med en högre standard vad gäller
styrning och övervakning har fler instrument installerats och fler processer har
automatiserats.
Samtidigt som verksamheten automatiseras krävs en noggrann kontroll av de olika
processer som finns på våra reningsverk. Många processer är biologiska och känsliga för
påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. Därför har NSVA under år 2011
påbörjat ett arbete som ska resultera i noggrannare internkontrollprogram för alla
anläggningar inom NSVA. Noggrannare uppföljning av våra processer resulterar också i mer
data som ska kunna hanteras och utvärderas. För att klara av detta behövs lämpliga verktyg.
NSVA arbetar därför med att utvärdera vilken typ av databearbetningsverktyg som lämpar
sig bäst att applicera i vår verksamhet.
Ett sätt att minska utsläpp av miljöpåverkande substanser är att förbättra reningstekniken, ett
annat är att minska utsläppen vid källan. NSVA vill arbeta för att utveckla båda dessa
metoder i syfte att minska miljöpåverkan. Teknikutveckling sker inom NSVA tillsammans med
externa företag medan uppströmsarbete bedrivs mot de industrier och företag som släpper
sitt avloppsvatten till vårt avloppsnät. Genom samverkan med de övriga nord Skånska
kommunerna deltar NSVA i att skapa gemensamma riktlinjer för utsläpp av olika
miljöfrämmande ämnen i syfte att minska påverkan på våra recipienter.
För att kunna möta framtidens krav kommer vi att fortsätta med att förbättra vår egen
verksamhet med fokus på bland annat energioptimering, processkontroll, processäkerhet
och uppströmsarbete.
Större insatser av forskning och utveckling kommer att krävas inom branschen för att klara
de strängare kraven från myndigheter och EU. Mer resurs- och kompetenskrävande arbete
behövs och för att lyckas med detta är samverkan med andra aktörer inom vår bransch ett
måste. VA-Teknik Södra är ett kluster för forskning och utveckling av avancerad VA-teknik i
20 (23)

södra Sverige. Idag ingår Lunds Universitet, VA SYD och Svenskt Vatten i detta kluster, men
ambitionen är att vidga verksamheten under år 2012. NSVA har bjudits in att delta i klustrets
verksamhet och kommer att arbeta för detta samarbete under kommande år.
Torekov avloppsreningsverk
Under andra halvåret 2011 gjordes ett examensarbete på Torekovs avloppsreningsverk.
Syftet var att utvärdera potentialen för biologisk fosforavskiljning. Arbetet presenterades i
början av år 2012 och NSVA kommer att se över om några av de förslag som fördes fram
ska behandlas vidare.
21 (23)

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE
Verksamhetsledningssystem
Hela NSVA’s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år 2011.
Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA’s intranät och är
därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och
kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner
har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner.
För varje reningsverk har exempelvis en nödlägesrutin tagits fram. Denna skall säkerställa
reningsprocesserna och minimera processbortfall vid ett eventuellt utsläpp på ledningsnätet.
Rutin finns när avvikelse skall skrivas och hur den skall hanteras. Rutiner finns hur
tillsynsmyndigheten skall kontaktas. Uppströmsarbete på ledningsnätet får bedömas utifrån
händelsen. Rutiner för var och hur provtagning skall ske på ledningsnätet saknas.
Uppströmsarbete
Uppströmsarbetet består av att besvara remisser, delta vid samråd hos anslutna industrier,
bedömningar av behandlingsbarhet hos processavloppsvatten och uppsamlade utsläpp vid
verksamheter samt samarbete med miljöförvaltningar/kontor i form av t ex deltagande vid
tillsyn och framtagande av gemensamma riktlinjer för utsläpp till spillvatten.
I miljörapporten 2010 tog vi upp arbetet med att ta fram en analys- och bedömningsmall för
karakterisering av processavloppsvatten. Utvärdering av karakteriseringar och eventuell
omarbetning av mallen utpekades som en mycket viktig uppgift under år 2011. Tyvärr har vi
inte hunnit få resultaten från några karakteriseringar än, men kravet har ställts vid flera
tillståndsansökningar så förhoppningen är att vi ska kunna arbeta vidare med detta under det
kommande året.
Tillsammans med övriga Skåne Nordväst-kommuner har vi utformat riktlinjer för slam- och
oljeavskiljare samt fordonstvättar.
Framtagande av riktlinjer för tandkliniker har påbörjats i samarbete med övriga Skåne
Nordväst-kommuner. Avsikten är att riktlinjerna ska finnas klara under år 2012.
22 (23)

BILAGA 1
VERKSAMHETSOMRÅDE