Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

filosofiska analyser av pedagogiska texter - och bristen på sådana
syn, i en vid mening som också innefattar uppfattningar om kunskap,
vetenskap och värderingar. En av dem är Göran Andolfs Historien på
gymnasiet (1972). Men Andolf är historiker och analysen är i första hand
historisk. Ett avgörande om och i vilken utsträckning också filosofiska
analyser (enligt den strikta avgränsningen) ingår skulle kräva ett ingående
studium av varje enskilt verk. Och det är tveksamt om det skulle ge
något intressant. Antalet möjliga verk som måste analyseras blev i vilket
fall stort, alltför stort.
Jag gick, som nämnt, igenom Hansons och Tångs bibliografi Läroboksgranskning.
Jag gick noggrant igenom de 428 referenserna och tog fram
ett femtontal böcker som jag tittade närmare på. Kvar blev de två verken
jag nämnt i inledningen. Jag konstaterade att min egen forskningsrapport
Räkna rätt och tänka fritt, som utkom 1987 inte förtecknats, trots att den
innehåller ganska utförliga granskningar av ett antal läroböcker i statistik.
Jag sökte också i bibliotek, främst i Statens Psykologisk-Pedagogiska
Bibliotek (SPPB), med ett antal nyckelord. Det gav praktiskt taget ingenting.
En viktig insikt efter sökandet var att biblioteksklassifikationer och
nyckelord hjälper föga.
Jag besökte också Georg-Eckert-Institut für internationale Schulbuchforschung
i Braunschweig. Där finns ett omfattande bibliotek med
läroböcker och analyser av läroböcker. Jag gick igenom den systematiska
katalogen med hjälp av sökord motsvarande dem jag använt
vid sökande i (dåvarande) SPPB – Statens Psykologisk-Pedagogiska
Bibliotek. Ett studium av titlar gav inget filosofiskt napp. Inte heller den vänliga
personalen vid institutet och dess bibliotek kunde upplysa om förekomsten
av filosofiska analyser av läroböcker – de såg snarast frågande ut.
Vid Danmarks lärarhögskola i Köpenhamn, där en grupp forskare kring
Peder Skyum-Nielsen var inriktade på analys av pedagogiska texter, fanns
visst samarbete med en filosof, men några genomförda filosofiska analyser
kände man inte till. Vid en idékonferens om läromedel i Stockholm sommaren
1993 fick jag möjlighet till samtal med norska läromedelsanalytiker.
Inte heller i Norge tycktes man känna till filosofiska analyser av läromedel
för skola och gymnasium.
Mönstret upprepar sig. De flesta tycker det »låter intressant« med filosofiska
analyser av läromedel (och andra pedagogiska texter), men de
saknas nästan helt. Jag gjorde också försök att få (kännedom om) material
genom att »annonsera« efter filosofiska analyser av läromedel, avslutade
och pågående. Jag fick notiser införda både i Filosofisk tidskrift och i
Sophia (organ för Filosofi- och psykologilärarnas förening). Detta gav en
reaktion. Sten-Åke Selander skickade mig en del material från projektet
Reflektionens didaktik, förankrat vid Lärarhögskolan i Malmö.
Nog om det yttre slitet kring att hitta »filosofiska analyser« av pedagogiska
texter. Nu nästan tio år senare synes en del av söknaiviteten onödigt stor.
Filosofer – och andra humanister – färdas i den skriftliga världen snarare
med utlåtanden, recensioner och essayer än med »analyser« i den
113