Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
från sina <strong>för</strong>äldrars stela konventioner blev så småningom själva <strong>för</strong>äldrar<br />
<strong>och</strong> fick erfara hur de egna barnen, på nytt <strong>och</strong> frivilligt, lärde sig vett<br />
<strong>och</strong> etikett <strong>och</strong> klädde upp sig till skolfester <strong>och</strong> middagsbjudningar. Industrisamhället<br />
bröts upp <strong>och</strong> man kom istället att tala om ett postmodernt<br />
samhälle <strong>och</strong> om ett upplevelsesamhälle. Arbetarnas kamp <strong>för</strong> löner <strong>för</strong>lorade<br />
sin kraft, <strong>och</strong> fram växte kampen <strong>för</strong> jämställdhet <strong>och</strong> sexuellt likaberättigande<br />
<strong>och</strong> mot etnisk diskriminering.<br />
In i vårt nya sekel är mobiltelefonen – <strong>nallen</strong> – självklar. En ny offentlighet<br />
har utvecklats <strong>och</strong> man pratar högt <strong>och</strong> ogenerat i telefon i stort sett var man<br />
än är – utom kanske just i skolan, där mobiltelefoni stör lektionerna (vilket<br />
gör att eleverna istället SMS-ar till varandra). Det privata har blivit offentligt.<br />
Kommunikationerna i samhället har <strong>för</strong>ändrats, inte bara på grund av<br />
<strong>nallen</strong>, utan minst lika mycket på grund av Internet <strong>och</strong> e-mail. Skolan ska<br />
inte längre <strong>för</strong>bereda <strong>för</strong> industrisamhällets yrkeskrav <strong>och</strong> hierarkier. Detta<br />
påverkar villkoren <strong>för</strong> skolarbetet <strong>och</strong> uppfattningen av vad det är att kunna<br />
något. Majjen tycks också ha <strong>för</strong>ändrats. Läraren ›han‹ har <strong>för</strong>vandlats till<br />
läraren ›hon‹, på alla stadier, <strong>och</strong> skolans feminisering tycks <strong>för</strong>ändra villkoren<br />
<strong>för</strong> både pojkar <strong>och</strong> flickor? Tidigare decenniers pojk- <strong>och</strong> flickklasser<br />
<strong>för</strong>svann, <strong>och</strong> samklasser blev högsta mode. Är vi nu på väg mot ny uppdelning<br />
av pojkar <strong>och</strong> flickor, men av andra skäl än tidigare?<br />
Hur fångar vi en tid som inte alls är särskilt avlägsen <strong>och</strong> som ändå<br />
var så annorlunda? När jag här har beskrivit mitt femtio- <strong>och</strong> sextiotal,<br />
<strong>och</strong> min barndoms <strong>och</strong> min ungdoms skola, kan jag då överhuvudtaget<br />
göra mig <strong>för</strong>stådd <strong>för</strong> någon som fötts några decennier senare? Låter inte<br />
denna barndoms- <strong>och</strong> ungdomstid lika oåtkomlig <strong>och</strong> obegriplig som om<br />
avståndet hade rört sig om sekler istället <strong>för</strong> decennier? Vi har alla våra<br />
egna hågkomster. Minnen är personliga, men de är också i någon mening<br />
kollektiva. Vi delar vissa minnen med andra, särskilt de som får status av<br />
gemensamma referenspunkter. Vi kan minnas »samma« händelser, som<br />
den <strong>för</strong>sta månfärden med Sputnik <strong>och</strong> hunden Lajka eller den <strong>för</strong>sta människan<br />
i rymden (Jurij Gagarin åkte på världsturné <strong>och</strong> jag skolkade från<br />
en kemilektion <strong>för</strong> att kunna beskåda honom utan<strong>för</strong> Brandstationen nära<br />
vår skola). Några minns majhändelserna 1968 då de Gaulle funderade på<br />
att abdikera. Andra minns freden efter andra världskriget 1945, murens<br />
fall 1989 eller Nelson Mandela <strong>och</strong> Sydafrikas frigörelse från apartheid.<br />
För några börjar de kollektiva minnena med den <strong>för</strong>sta bilen, <strong>för</strong> andra<br />
med den <strong>för</strong>sta telefonen eller teven, <strong>för</strong> åter andra med den <strong>för</strong>sta datorn<br />
eller mobiltelefonen. Vi minns nog alla vår <strong>för</strong>sta skola. Lusten att bli stor,<br />
att lära. Vi minns väl det besvärliga med att bli tonåring <strong>och</strong> pröva vägar<br />
mot vuxenlivet – eller minns vi uppskjutandet av vuxenlivet?<br />
Skolan som tidsbild. Vi kan beskriva »skolan« men också »skolan i samhället«.<br />
Perspektiven blir lite olika. I det <strong>för</strong>sta fallet kanske vi vill beskriva<br />
skolpolitiken, läroplanerna, skolreformerna <strong>och</strong> skolämnena. I det senare<br />
fallet kanske mer detta att vara barn eller tonåring, att växa upp i en skola<br />
<strong>för</strong> få eller en skola <strong>för</strong> alla, att ha framtidstro eller ej, att se ingenjören <strong>och</strong><br />
15
Change language