Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

skolans blick – världen som text
ringar (Roberts 1988). Så kan matematikämnet i skolan inriktas mot matematiskt
tänkande och problemlösning, mot matematiken som en hjälpvetenskap
till fysik eller mot praktiska räknefärdigheter för att lösa vardagslivets
problem. På motsvarande vis kan skolans litteraturläsning
motiveras av så olika skäl som språklig och grammatisk träning, läsupplevelse
eller som ett sätt att förstå sin egen vardag. Under 1990 -talet kom
forskningen även att uppmärksamma själva textutformningens betydelse,
inspirerad av bl.a. semiotisk forskning om sociala tecken och meningsskapande
(jfr Selander 2001, s. 203). I artikelns nästa del ska jag visa lite mer
av denna forskningsansats.
Läsare och modell-läsare
Varje text väcks till liv vid läsningen av den. En text är som en sovande
Törnrosa, och det är själva läsakten (»kyssen«) som väcker den slumrande
(texten) till liv. (Detta exempel utesluter på intet vis en kvinnlig kyss och en
kvinnlig läsare). En kyss kan uttrycka intresse och ömhet, men inte bara
detta. En kyss kan också verka avslöjande eller utpekande. Det kanske inte
var en tillfällighet att Jesu identitet avslöjades med en kyss?
Det är i läsakten som texten får sin särskilda betydelse – både det som
står på och »mellan« raderna. Läsaren framlockar en särskild sorts text
just i sin läsning av den. Borges (2000) skriver med en liknelse att
äpplets smak finns varken i äpplet – äpplet kan inte smaka sig själv – eller i
munnen på den ätande. Det krävs en kontakt mellan dem. Detsamma sker med
en bok […] För vad är en bok i sig själv? En bok är ett fysiskt objekt i en värld av
fysiska objekt. Det är en uppsättning döda symboler. Och sedan kommer den
rätte läsaren förbi, och orden […] väcks till liv. (s. 4, min översättning)
95