Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

skolans blick – världen som text
ske bibliotekarien Boorstin menade att »to be a textbook writer is considered
to be below the competence and status of many scholars«, något som
tycks gälla än idag (Boorstin 1981, jfr Långström 1997).
Efter andra världskriget utvecklades tryckeritekniken. En ny layout,
allt fler illustrationer, och så småningom färgbilder, infördes i veckopressen.
Ny tryckteknik påverkade givetvis också läroböckerna. Men till
skillnad från veckopressen fanns det hos skolmyndigheten och förlagen en
uttalad strävan att göra läroböcker »objektiva«. Författarens röst tonades
ner. De berättande texterna försvann till förmån för faktapåståenden
och beskrivande texter. Istället förflyttades de illustrativa och berättande
elementen till bilderna. På 1960 -talet utkom också olika varianter av läromedelspaket
med basböcker, övningsböcker och bredvidläsningslitteratur.
I dagens läromedel ingår även cd-rom och nätbaserade (multimodala)
programvaror med helt nya möjligheter vad gäller bild och ljud, interaktivitet,
informationssökning och kommunikation. Idag står vi inför ett nytt
skolämnes- och läromedelstänkande, ungefär som när man på 1880 -talet
införde en för den tiden ny typ av skolämnen och texter för skolbruk.
Två ämnen och kunskapen om samhället
– historia och samhällskunskap
Skolkunskapen samhällsfrågorna grundlades med historieämnet. Skolämne
historia tillskapades som ett led i byggandet av Nationen – vårt ärorika
förflutna skulle utgöra grunden för förståelsen av den nya tiden. Krig
och kungalängder utgjorde grundelementa. Ungefär hundra år senare,
under 1970 -talet, kom historieämnet att även inrymma de icke-europeiska
ländernas historia och folkets, inte bara kungarnas, historia.
Historia som kunskapsområde har därefter utvecklats rejält. Den linjära
tidens historia, och idén om den säkra, naturvetenskapligt baserade
historiekunskapen har ersatts av nya tolkningsmodeller. Förutom den
politiska och ekonomiska historien finns idag dessutom social historia,
lokalhistoria, mentalitetshistoria, kvinnohistoria och det som (inte minst
i historiedidaktiska sammanhang) kallas historiemedvetande (Macdonald
2000). Dessa förändringar får konsekvenser både för vad som anses som
centrala teoretiska grunder och för själva sättet att arbeta med historia och
historiska källor. De får också konsekvenser för hur en ›god‹ historiebok
skall se ut. Historiedidaktisk forskning idag vill finna vägar att koppla
samman den individuella historien, familjehistorien och den nationella/
internationella historien. Om barn idag kommer till skolan med historier
som ›Musse Pigg upptäcker Amerika‹, eller med en familjehistoria som
har sitt ursprung i ett annat land, påverkar detta förståelsen av ›historia‹.
Barns- och ungdomars livsvärld blir då en viktig del i hur man kan arbeta
med historia och länka samman dåtid med nutid och framtid.
93