Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
betyg m.m. Vi kan samtidigt hävda att vi nu, i början av ett nytt sekel,
befinner oss i en övergångsfas mellan två skolsystem där nedärvda traditioner
ifrågasätts. Detta märks vad gäller uppfattning om lärande, barns
och ungdomars livsvärld, den nya teknologins möjligheter, och det märks
vad gäller ämnesdidaktikens framväxt och synen på skolans pedagogiska
texter. Traditionen bryts mot de nya förutsättningarna.
Läroböcker och skolämnen i ett historiskt perspektiv
Läroböcker har en lång historia. Redan under antiken förekom texter för
skolbruk. Med boktryckarkonsten, en av mänsklighetens största uppfinningar,
kunde man lagra information och sprida denna till många människor,
och bl.a. kunde taxonomiska system arbetas fram och bevaras.
Linnés sexualsystem och indelning av växter i olika familjer skulle inte
vara möjlig att bevara och sprida utan tryckta böcker. Minneskonsten
skulle inte räcka till, och att kopiera böcker för hand skulle ta lång tid och
försvåra vetenskapens utveckling. Boktryckarkonsten medförde också ett
nytt tänkande för skolan. Peter Ramus (1515–1572) och Jan Amos Comenius
(1592 –1670) grundlade en ny typ av läroböcker, som skiljde sig från
tidigare abc-böcker, grammatikor och räkneläror. Men det var först vid
1800 -talets slut, då skolan blev obligatorisk för alla barn, som moderna
läroböcker för massutbildning tog form. I drygt hundra år har vi sedan
haft läroböcker som är indelade i ämnen och årskurser. Idag, i ett postmodernt
samhälle, ser vi ett uppbrott från denna långa tradition. Nu förs
det fram synpunkter på att skolans texter i större grad bör vara tematiskt
orienterade och i mindre grad försöka täcka hela årskurser, så att lärare
och elever mer fritt kan kombinera olika slags texter med varandra.
Till de första moderna läroböckerna kan vi räkna Carlsons skolgeografi
(1887), Odhners historia (1869) och Berg-Lindéns »Lärobok i naturkunnighet«
(1889). Dessa böcker blev mycket viktiga för hur ämnena kom att
uppfattas. T.ex. blev Odhners historia mönsterbildande för historieämnet
fram till andra världskriget. Hans första versioner av historia för folkskola
och realskola utkom i otaliga upplagor med endast smärre förändringar,
utgivna av nya redaktörer. Odhners historiesyn kom att påverka en läroboksförfattare
som Grimberg, även om denne försökte vara mer berättande
i sin framställning.
Odhner var läroboksförfattare, historieprofessor, medlem av andra
kammaren och grundare av landsarkivet. Han var med andra ord en
mycket prominent företrädare för den tidens intellektuella som också
aktivt tog del i formandet av den moderna skolan. Andra kulturpersonligheter
som engagerades för den framväxande skolan var Bruno Liljefors och
Selma Lagerlöf. Med tiden kom dock de intellektuellas intresse för, och det
akademiska värdet av, att skriva läroböcker att förändras. Den amerikan-
92