Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>för</strong>eställningar om lärande <strong>och</strong> tidsandan<br />
täckt att lärande fungerar på detta sätt utan<strong>för</strong> skolan. Och detta stämmer<br />
på ett plan; under det senaste decenniet har insikten om att skolan inte har<br />
monopol på lärande tagits på allvar. Det finns en rad andra miljöer som har<br />
pedagogiska funktioner: medierna, den växande fritidssektorn <strong>och</strong> <strong>för</strong>eningslivet<br />
<strong>för</strong> att ta några exempel. Men det finns också mer grundläggande<br />
<strong>för</strong>ändringar i kunskapers roll i samhället <strong>och</strong> i produktionen som spelar<br />
in. Nya sätt att arbeta <strong>och</strong> producera ställer krav på färdigheter, som gäller<br />
<strong>för</strong>mågan att samarbeta, att kommunicera, att lyssna <strong>och</strong> att koordinera.<br />
Samverkan mellan människor med olika kompetenser i projektform blir<br />
en vanlig arbetsform. Den storskaliga <strong>och</strong> standardiserade produktionen<br />
ersätts av långt drivna krav på lyhördhet <strong>och</strong> kundanpassning. Lärande<br />
<strong>för</strong> sådana villkor <strong>för</strong>utsätter en annan typ av insocialisering i arbetslivet;<br />
utbildning ger generella färdigheter medan lärande måste fortsätta i andra<br />
miljöer, exempelvis i produktionen (vilket faktiskt var exakt vad Dewey<br />
också hävdade <strong>för</strong> nästan 100 år sedan i citatet ovan).<br />
Det sociokulturella perspektivet har i viss mån anammats inom skola<br />
<strong>och</strong> utbildning som ett sätt att <strong>för</strong>stå lärande. Det introducerades på allvar<br />
utan<strong>för</strong> forskningens kretsar genom den så kallade Läroplanskommitténs<br />
utredning Skola <strong>för</strong> bildning som publicerades 1992 <strong>och</strong> som var <strong>för</strong>arbete<br />
till Lpo 94. I kapitlet om lärande i denna skrift är det piagetanska<br />
barnet med sin självgående lärprocess mer eller mindre borta. Lärande<br />
beskrivs nu i sociokulturella termer som redskapsanvändning <strong>och</strong> med en<br />
klar utgångspunkt i pluralismens, mångkulturalitetens <strong>och</strong> det komplexa<br />
samhällets villkor. Den motsättning mellan lärande <strong>och</strong> barnets spontana<br />
utveckling som den piagetanska ansatsen vilar på är också borta. Lärande<br />
<strong>och</strong> undervisning ses nu som de mekanismer genom vilka människor tar<br />
till sig kunskap <strong>och</strong> färdigheter <strong>och</strong> genom vilka de utvecklas. Med denna<br />
syn kan man säga att ett radikalt byte av <strong>för</strong>eställningar om människors<br />
kompetens <strong>och</strong> <strong>för</strong>utsättningar ägt rum. Från att man tidigare sett intellektuell<br />
<strong>för</strong>måga som en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> lärande <strong>och</strong> studier, har vi alltmer<br />
kommit att betrakta den (liksom andra <strong>för</strong>mågor) som ett resultat av sådana<br />
aktiviteter. Det var ett metaforbyte som inleddes med undersökningarna<br />
om begåvningsreserven <strong>och</strong> som blir allt mer tydligt ju längre fram i historien<br />
vi kommer. Systematisk påverkan genom den ideologiska verksamhet<br />
som skola <strong>och</strong> utbildning utgör flyttar gränserna <strong>för</strong> alla, inte minst <strong>för</strong><br />
dem som kanske i någon mening inte har så goda <strong>för</strong>utsättningar.<br />
En mer kulturorienterad <strong>för</strong>ståelse av lärande innebär också att den<br />
<strong>för</strong>eställning om en gemensam utvecklingsprocess som exempelvis Piaget<br />
<strong>för</strong>eträdde får stryka på foten <strong>för</strong> en syn där mångfalden i framtidsperspektiv<br />
blir grundkoncept. Kopplingen mellan utbildning <strong>och</strong> arbetsliv blir<br />
lösare <strong>och</strong> skolan kan inte längre på samma sätt peka ut hur individen<br />
skall välja. Valet lämnas istället i betydande utsträckning över till den studerande.<br />
Också detta kan ses som en konsekvens av samhällets tilltagande<br />
komplexitet <strong>och</strong> differentiering i fråga om kunskaper <strong>och</strong> möjliga sätt att<br />
leva <strong>och</strong> <strong>för</strong>tjäna sitt levebröd.<br />
87
Change language