Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Stora delar
av innerstaden
saneras
på denna utgångspunkt och projekten som bedrivs handlar ofta om hur
barn (och ibland vuxna) uppfattar företeelser som ljus, kraft, energi och
så vidare. Antagandet är att när man känner barns tankar om specifika
fenomen, så kan man lättare skapa en förändring mot mer vetenskapligt
acceptabla uppfattningar. Under de senaste åren har vi sett en stor mängd
projekt som bygger på denna idé om hur kemi, biologi osv. kan kartläggas
och tas till utgångspunkt för undervisning. Den ämnesmetodiska
forskningen har genom åren förblivit sitt piagetanska ursprung tämligen
trogen, också vad gäller sätten att samla in data där man ofta använder sig
av intervjumetoden.
Men det kanske mest anmärkningsvärda är det sätt på vilket den piagetanska
konstruktivismen accepterades av lärare, läroplansförfattare
och andra företrädare för skolan. Piagets bild av det aktiva barnet som
på egen hand utforskar världen, experimenterar, formulerar hypoteser
och prövar sig fram, för att sedan nå en insikt som i bästa fall ligger nära
den vetenskapligt accepterade föreställningen, köptes av de allra flesta.
De många läroplanerna på 60 - och 70 -talen i Sverige, exempelvis Lgr
69, tar detta perspektiv till utgångspunkt, men samma förhållande gällde
också i många andra delar av världen. Den statliga Barnstugeutredningen
från 1960 -talets slut, som kan sägas ha grundlagt den moderna svenska
förskolan som pedagogisk idé och miljö, svalde helt det piagetanska perspektivet
i synen på barns utveckling (men för att få med den emotionella
utvecklingen också, så lutade man sig i nästan lika hög grad mot den
amerikanske psykologen och psykoterapeuten Erik H. Erikson). Barnet
är naturligt inriktat på att lära och det gäller för skolan och förskolan
att se till att det finns möjligheter för barnet att vara aktivt och utvecklas
med utgångspunkt i egna erfarenheter. Vuxenintervention, även i den form
lärare stod för i klassrummet, framställdes som tveksamt för utvecklingen.
Piaget själv uttalade sig om verbal undervisning som ett sätt att hindra att
barn verkligen förstår något. Nyckelordet var att barn skulle upptäcka hur
naturen fungerade, och detta upptäckande skulle inte störas av att man
berättade för barnet vad som var rätt. Självstyrt arbete och grupparbete
blev naturliga inslag i en pedagogik med dessa förtecken. Att detta sätt att
tänka slog igenom på bred front har dokumenterats i flera studier av klass-
82