Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
kelsen hur människor förstår sin omvärld, förändrar sina föreställningar
och utvecklar nya färdigheter är inte särskilt utvecklat eller nydanande.
Kognitivistiska föreställningar låg till grund för den andra vågen av
försök att mer systematiskt utnyttja datorer för undervisning i skolan, den
riktning som brukar kallas ITS (Intelligent Tutoring Systems). Tanken var
här att mjukvaran skulle vara så varierad och flexibel att den skulle tillåta
studenten att lösa problem och öva sina intellektuella färdigheter på ett
djupgående sätt. Men i praktiken lyckades detta sällan och de flesta miljöer
förblev tämligen mekaniska.
I skolans värld har dock denna amerikanska kognitivism i stort sett gått
spårlöst förbi. Dess språk och sätt att resonera om mänskliga förmågor
appellerade nästan inte alls till lärare och andra människor med pedagogiska
uppgifter. Eller, kanske kan man bättre förstå det som hände som
att kognitivismen blev utkonkurrerad av en inriktning med liknande filosofiska
rötter: Jean Piagets utvecklingspsykologi.
Lärande och utveckling à la Piaget
Jean Piaget (1896 –1980), född i Neuchâtel i Schweiz, är ett märkligt exempel
på hur forskning bidrar till att omskapa människors föreställningar
om lärande (även om Piaget föredrog att tala om kognitiv utveckling). Piagets
inflytande är desto mer märkligt eftersom han själv inte såg sig som en
forskare som hade några direkta råd att ge till skolan. Hans eget intresse
var kunskapsteoretiskt och berörde i första hand hur kunskaper utvecklas
i mer allmän bemärkelse. Han kallade sitt intresse och sitt forskningsperspektiv
för genetisk epistemologi och studiet av barns utveckling var ett
av flera möjliga sätt att belysa sådan utveckling.
Piaget är företrädare för en rationalistisk tradition, men hans syn på
utveckling och lärande avviker från den amerikanska kognitivismen (som
för övrigt knappast kan sägas ha någon utvecklingspsykologisk ståndpunkt).
Båda grenarna företräder en konstruktivistisk syn på kunskap och
lärande. Konstruktivism innebär en betoning av att kunskap är något som
människor aktivt skapar, det är inget som finns som en färdigförpackad
storhet som man kan ta till sig. Denna idé, i dess piagetanska uttolkning,
fick ett starkt fäste hos många pedagoger.
För Piaget är utveckling något som kommer inifrån, det är fråga om att
utveckla förmågor till tänkande och handling som redan finns hos människor
i latent form. Detta är rationalismens grundantagande. Men Piaget,
som till sin utbildning var biolog, menar i tillägg att man, för att förstå utveckling,
måste inse att barnets tidigaste erfarenheter och förmågor är av vad
han kallade senso-motorisk karaktär. Piaget förde på detta sätt in kroppen
och den fysiska erfarenheten som det växande intellektets bas. De grundläggande
mekanismerna i lärande och utveckling för Piaget var assimilation och
80