Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>för</strong>eställningar om lärande <strong>och</strong> tidsandan<br />
drömmar stäckta av ett outvecklat (<strong>och</strong> odemokratiskt) utbildningssystem.<br />
Pedagogikprofessorerna Torsten Huséns <strong>och</strong> Kjell Härnqvists undersökningar<br />
om begåvningsreservens (sedermera omdöpt till utbildningsreserven)<br />
storlek är klassiska <strong>och</strong> visade övertygande vilken uppsjö av talang<br />
som fanns att tillgå <strong>för</strong> ett samhälle i behov av välutbildad arbetskraft.<br />
Den syn på lärande <strong>och</strong> kunskap som var drivande i efterkrigstidens<br />
reformering av den svenska skolan hämtade sin inspiration ur olika källor.<br />
Den framväxande, moderna utvecklingspsykologin liksom den filosofiska<br />
<strong>och</strong> pedagogiska riktning som kallas progressivismen, med sitt ursprung<br />
i den amerikanska pragmatismen, var några av de traditioner som blev<br />
vägledande <strong>för</strong> tankegångarna. John Deweys (1859 –1952) arbeten, <strong>och</strong><br />
hans syn på samspelet mellan lärande, utbildning <strong>och</strong> demokrati, utövade<br />
ett starkt inflytande. Deweys kanske mest kända formulering är den om<br />
»learning by doing«. Den fick stort genomslag <strong>och</strong> lästes som argument<br />
<strong>för</strong> en allsidig skola som utvecklade såväl intellekt som handlag, en slags<br />
aktivitetspedagogik. Genomslag i debatten fick också hans betoning av att<br />
skolan måste formas efter det snabbt <strong>för</strong>ändrande samhällets behov <strong>och</strong><br />
inte leva i det <strong>för</strong>flutna. Vad Dewey år 1916 skriver i dessa frågor äger<br />
aktualitet än idag. I följande citat kommenterar han exempelvis dilemmat<br />
mellan behovet av en bred <strong>och</strong> generell utbildning <strong>och</strong> samhällets krav på<br />
allt högre grad av specialistkunskaper, samtidigt som han ger uttryck <strong>för</strong><br />
att skolan måste bidra till ståndscirkulationen.<br />
Den demokratiska tanken kräver av oss att vi utvecklar vår kapacitet när det<br />
gäller att välja yrke <strong>och</strong> göra egen karriär. Den principen missbrukas när man<br />
i <strong>för</strong>väg vill <strong>för</strong>bereda vissa individer <strong>för</strong> bestämda yrken, inte utifrån deras<br />
begåvning <strong>och</strong> kompetens utan på basis av <strong>för</strong>äldrarnas <strong>för</strong>mögenhet eller<br />
samhällsställning. Faktum är att industrin <strong>för</strong> närvarande genomgår snabba<br />
<strong>och</strong> abrupta <strong>för</strong>ändringar på grund av alla nya uppfinningar. Nya industrier<br />
uppstår <strong>och</strong> gamla <strong>för</strong>ändras. Försök att utbilda människor <strong>för</strong> allt<strong>för</strong> specifika<br />
kompetenser motverkar alltså sitt eget syfte. När metoderna i yrket <strong>för</strong>ändras<br />
hamnar dessa personer på efterkälken med ännu mindre möjligheter<br />
att anpassa sig än om de hade utbildning som inte var så specifikt inriktad.<br />
(Dewey 1916 / 1997, s. 161)<br />
Deweys slutsatser om att en sådan utveckling leder till att skolan fram<strong>för</strong><br />
allt måste höja allmänbildningen <strong>för</strong> att kunna möta specialiseringen <strong>och</strong><br />
växlingarna i yrkeslivet ter sig kanske kontraintuitiv, men det är en insikt<br />
som bekräftats av den utveckling vi sett under senare decennier.<br />
Deweys teser är idéer om självständiga <strong>och</strong> myndiga människor som<br />
genom allsidig utbildning kunde utvecklas <strong>och</strong> ta ansvar <strong>för</strong> sina egna<br />
liv <strong>och</strong> verka inom ramen <strong>för</strong> ett demokratiskt samhällsskick. Det var en<br />
expansiv syn på lärande där skolan bidrog till att <strong>för</strong>ändra samhället <strong>och</strong><br />
inte enbart till att återskapa det. Detta var en tanke som appellerade till<br />
alla dem som <strong>för</strong>espråkade en vidgad roll <strong>för</strong> skolan i alla medborgares liv<br />
<strong>och</strong> som såg utbildning som ett medel att motverka sociala orättvisor <strong>och</strong><br />
inte bara som ett sätt att skaffa sig en välutbildad stab av arbetare.<br />
73
Change language