Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kobran, <strong>nallen</strong> <strong>och</strong> <strong>majjen</strong><br />
petens uppvärderas – givet den har <strong>för</strong>måga att följa eller anpassa sig<br />
till de regelsystem som finns implicita eller explicita i det offentliga. Så<br />
bygger institutionerna i allt större utsträckning på samarbete med familjeenheterna.<br />
Det gäller skolan men också institutioner <strong>för</strong> tvångsvård.<br />
Det är också uppenbart att utan att egentligen vara ett sammanhållet<br />
program innebar den sociala välfärdens utveckling då det gällde barnens<br />
omsorg under 1900 -talets <strong>för</strong>sta del att statsmakten <strong>och</strong> filantropin<br />
tillsammans inom en rad sektorer agerade <strong>för</strong> att ordna familjen<br />
<strong>och</strong> barns villkor på ett sätt som <strong>för</strong>ebådade den fullt utvecklade<br />
välfärdsstatens åtgärder. Denna kamp <strong>för</strong> barnen innebar att barnen<br />
blev synliga som politiska objekt på ett nytt sätt. Barn definierades nu<br />
som bärare av rättigheter som särskilde dem från vuxna. Barnen hade<br />
rättigheter, men särskilda rättigheter, som skilde dem från vuxnas<br />
rättigheter. Barndomen var en speciell <strong>och</strong> problematisk period i människors<br />
liv som var fylld av moraliska <strong>och</strong> andra faror. Det gällde att snabbt<br />
komma igenom barndomstiden. Staten blev garanten <strong>för</strong> den goda barndomen<br />
men också barnens övervakare. Staten <strong>och</strong> kommunernas roll definierades<br />
allt tydligare som att skydda barnen mot övergrepp av olika slag från<br />
<strong>för</strong>äldrar <strong>och</strong> myndigheter. Så blev också statens ansvar <strong>för</strong> de barn som<br />
saknade <strong>för</strong>äldrar tydliggjort <strong>och</strong> den starka staten <strong>för</strong>håller sig till barnen<br />
som individer <strong>och</strong> inte primärt som familjemedlemmar. Denna process är<br />
parallell med <strong>för</strong>ändringen av kvinnornas ställning i välfärdsstaten.<br />
Barns materiella villkor har starkt <strong>för</strong>bättrats till följd av det generella<br />
välfärdssystemets utveckling <strong>och</strong> riktade stödåtgärder. Under 1900 -<br />
talets senare hälft har alltfler kvinnor åter börjat arbeta utan<strong>för</strong> hemmet.<br />
Denna utveckling har delvis möjliggjorts genom nya omvårdnadsformer.<br />
Samtidigt har detta inneburit att hemmets <strong>och</strong> familjens betydelse i barns<br />
liv har minskat relativt andra omsorgsformer – dagmammor, daghem <strong>och</strong><br />
fritidshem. För barnens del innebär det att det vuxenbeteende – kontroll<br />
av känslor, passande av tider, anpassning till större grupper etc. – som<br />
tidigare var en konsekvens av skolstarten, nu <strong>för</strong>skjutits neråt i åldrarna.<br />
Denna utveckling får också andra konsekvenser. De offentliga institutionernas<br />
ökande betydelse innebär emellertid inte att barn är oviktiga<br />
<strong>för</strong> kvinnor <strong>och</strong> män, tvärtom. I dag föder nästan alla svenska kvinnor<br />
barn, till skillnad från under t.ex. det tidiga 1800 -talet då många kvinnor<br />
<strong>för</strong>blev ogifta <strong>och</strong> aldrig födde några barn. Barnafödande är på ett helt<br />
annat sätt än tidigare en självklar del i kvinnors livscykel. Det har därmed<br />
också blivit en del av de normala <strong>för</strong>väntningarna på livet <strong>för</strong> kvinnor <strong>och</strong><br />
män. Avvikelser från mönstret betraktas som någonting onormalt. Det<br />
är mot den bakgrunden vi exempelvis kan <strong>för</strong>stå var<strong>för</strong> det är viktigt <strong>för</strong><br />
homosexuella par att får rätt till att adoptera. Barn har blivit ett kriterium<br />
på normalitet <strong>för</strong> både män <strong>och</strong> kvinnor <strong>och</strong> kraven på mäns deltagande<br />
i barnavården formuleras i absoluta termer. Föräldraskap kan inte enbart<br />
vara någonting med kvinnliga <strong>för</strong>tecken i ett samhälle som bygger på<br />
kvinnligt <strong>för</strong>värvsarbete. Dessutom har institutionerna möjliggjort sam-<br />
66
Change language