Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
skolan, barnen <strong>och</strong> samhället i ett historiskt perspektiv<br />
I arbetet Pricing the Priceless Child visar den amerikanska sociologen<br />
Vivianne Zelizer hur konflikten mellan det nyttiga barnet <strong>och</strong> det onyttiga<br />
gestaltades i en rad exempel från sekelskiftets USA. Hennes resonemang<br />
är av betydelse <strong>för</strong> <strong>för</strong>ståelsen av den svenska utvecklingen. Konflikten<br />
mellan de olika barndomarna kom enligt Zelizer till synes i <strong>för</strong>säkringsfrågor,<br />
i frågor som rörde adoption av barn <strong>och</strong> frågor som gällde ersättning<br />
vid barns dödsfall. Barnarbetskraft värderades traditionellt i ekonomiska<br />
termer när det gällde t.ex. adoptionen av barn. Den ekonomiska<br />
nyttan avgjorde att man främst var intresserad av pojkar i arbets<strong>för</strong> ålder,<br />
hellre än flickor. Den nya barndomssynen som också kommer till uttryck<br />
i Sverige vändes nu mot en sådan värdering av barns nytta. I Sverige diskuterades<br />
<strong>och</strong> <strong>för</strong>bjöds utauktioneringen av fattiga <strong>och</strong> <strong>för</strong>äldralösa barn.<br />
I realiteten hade bruket redan upphört, men <strong>för</strong>budet åskådliggör ett nytt<br />
<strong>för</strong>hållningssätt. Nu skulle barn tas om hand <strong>för</strong> sin egen skull, inte <strong>för</strong><br />
sin nyttas. Temat i Astrid Lindgrens bok Rasmus på luffen kan illustrera<br />
den nya barndomssynen. Boken handlar om en liten barnhemspojkes <strong>för</strong>tvivlan<br />
över att ingen ville adoptera honom. De som kom <strong>för</strong> att hämta<br />
barn hade bara ögon <strong>för</strong> flickor med lockigt hår. Pojkar som Rasmus<br />
med rakt hår var ingen intresserad av. Hade boken beskrivit <strong>för</strong>hållanden<br />
några årtionden tidigare hade det sannolikt varit Rasmus – den framtida<br />
drängen – som <strong>för</strong>st adopterades. Situationen var inte endast litterärt<br />
konstruerad. 1920 klagade t.ex. <strong>för</strong>eståndaren <strong>för</strong> en barnavårdsbyrå i en<br />
liten stad utan<strong>för</strong> Stockholm på att det var ont om adoptiv<strong>för</strong>äldrar till<br />
pojkar. Flickorna däremot räckte inte <strong>för</strong> att <strong>för</strong>se alla hugade intressenter.<br />
Liknande <strong>för</strong>ändringar sker, enligt Zelizer, i synen på hur <strong>för</strong>äldrar<br />
skulle ersättas när ett barn avled i olycksfall. Skulle man värdera <strong>för</strong>lusten<br />
i <strong>för</strong>hållande till hur mycket pengar barn tjänade <strong>för</strong>e det flyttade hemifrån<br />
eller i <strong>för</strong>hållande till <strong>för</strong>lusterna av känslomässiga värden. Frågan<br />
väcktes om barn egentligen hade något värde i ekonomiska termer. Den<br />
positiva bilden av barnet som en känslomässigt värdefull person hade<br />
kring sekelskiftet sin negativa motpol – hotbild. Det vanartiga, det farliga<br />
barnet drev omkring på gatan utan<strong>för</strong> vuxenvärldens kontroll <strong>och</strong> uppsikt,<br />
eller på sin höjd under sedligt <strong>för</strong>summade mödrars <strong>och</strong> mäns bristfälliga<br />
vård. När alltfler barn ur skilda samhällsklasser rymdes i samma institution<br />
blev skillnaderna mellan barnen synliga. Skillnaderna mellan olika<br />
barndomsvärldar blev dramatisk <strong>och</strong> påtaglig när hungriga, sjuka barn<br />
skulle sitta sida vid sida med barn med vattenkammat hår – iakttagna av<br />
en allt mera professionell yrkeskår – folkskollärarna, som hade ett intresse<br />
<strong>och</strong> personligt engagemang i att påtala skillnaderna mellan barnen. Inte<br />
bara motsträvigheten mot att gå i skolan <strong>och</strong> konflikten mellan skolan <strong>och</strong><br />
hemmen kom till synes utan också barnens andra brister. Sjukdomar, avvikelser<br />
av fysisk <strong>och</strong> psykisk <strong>och</strong> inte minst moralisk art uppmärksammades.<br />
Skolans uppgift att vara en skola <strong>för</strong> alla barn var inte alldeles<br />
enkel att genom<strong>för</strong>a.<br />
61
Change language