Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

skolan, barnen och samhället i ett historiskt perspektiv
Industrisamhällets formering …
Skolmyndigheterna engagerade sig under 1870 -talet starkt i frågan om
ett förbud mot det industriella barnarbetet som berörde barn under 12 års
ålder. Barnarbetet avvecklades visserligen, men inte till följd av den debatten,
utan som ett resultat av att den tekniska utvecklingen gjorde barn
ointressanta som arbetskraft i industrin. Men det innebar inte automatiskt
att barnen kom till skolan. De deltog nu på andra sätt i familjernas försörjning
– samlade kol, högg ved, sprang ärenden m.m. De större städernas skolmyndigheter
engagerade sig starkt i barnarbetslagstiftningen med syfte att
begränsa denna typ av arbeten och barns kringdrivande på gatorna. Barns
plats skulle vara i skolan. Med den nya skollagstiftningen under 1800 -talets
senare del infördes också ett reellt skoltvång mellan 7 och 12 års ålder.
Barnen blev tvungna att vistas i skolan under en bestämd del av sin uppväxt.
Skolan framställdes som alternativet till en uppväxt i synd och elände på städernas
gator och torg och i familjens sköte. Skolväsendets utveckling karaktäriserades
på det här sättet mycket starkt av behoven av att sysselsätta
barn. Hur detta behov definierades var dock helt och hållet beroende av hur
man såg på de sociala miljöer som fattiga barn levde i. Det var inte enbart
ett reellt problem, utan också ett kulturellt. Arbetarbarnen uppfattades
som sysslolösa av vissa observatörer i de högre samhällsklasserna, oavsett i
vilken utsträckning de verkligen deltog i familjernas försörjning.
Det är svårt att se någon anknytning mellan skolan och industrialiseringens
krav på tekniska kunskaper. Fabriksväsendet hade inget behov av
skolorna, utan snarare var det så att de behövdes för att fylla ut barnens
väntan på arbete med ett för barnens »bestämmelse« användbart innehåll.
Det är inte heller så att skolorna direkt kan relateras till ett intresse av att
disciplinera arbetskraften för nya produktionsbetingelser. Skolsystemet
expanderade vid 1800 -talets början starkt främst under de perioder då
fabriksproduktionen var på tillbakagång och då efterfrågan på arbetskraft
var begränsad eller minskade. Under 1800 -talets senare hälft utökades
antalet årskurser i skolan på ett sätt som svarade mot behoven att sysselsätta
barnen. Det finns också exempel på att utökandet av den dagliga
skolgången, genom att man införde övningsämnen som t.ex. slöjd, var ett
uttryck för en vilja att hålla barnen från gatorna på eftermiddagarna. Det
är därför inte behoven av speciella och nya färdigheter och kunskaper
59