Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
riska förändringar nämligen som konsekvenser av medvetna och genomtänkta
strategier utformade av stora män i det förflutna. Just då det gäller
institutioner för barn – skolor, barnhem – är denna typ av historieskrivning
påfallande. Utvecklingen förefaller allt som oftast utvecklas ur ideologiska
ställningstaganden snarare än i politikens och den sociala historiens komplexa
sammanhang. Dessa institutioner är enligt en sådan historieskrivning
resultatet av välmenande reformatorers omsorg om de små och värnlösa
och en konsekvens av en ambition att sprida kunskap. Det är också
mera sällan man lyfter fram det mot utvecklingen motstridiga, det motsägelsefulla
och irrationella. Då det gäller skolan är det också mera sällan
som man i beskrivningen av det förflutna betonar skolans socialpolitiska
betydelse. En sådan forskning har emellertid under de sista årtiondena
givit en ny bild av hur utbildningssystemets utveckling förhåller sig till välfärdens
organisation och hur den både formas av sociala strukturer och i
sin tur skapar andra processer. Utbildningssystemet deltar i omgestaltandet
av genusrelationer och relationerna mellan generationerna. Det är med
dessa utgångspunkter den här artikeln kommer att presentera förändringsprocesser
i skolans historia samt diskutera hur synen på barn och föräldrar
har förändrats som en konsekvens av bl.a. skolväsendets utveckling.
Min berättelse kommer att ta oss från det tidiga 1800 -talets stökiga stadsmiljöer
och pedagogiska reformiver till det sena 1900 -talets fokus på föräldraskap
samt på barns förmåga och kompetens.
Den tidigmoderna sociala ordningen
Samhällsomvandlingen under 1700 -talets slut och 1800 -talets början var
dramatisk. På landsbygden innebar den genombrottet för en ny ekonomisk
och social ordning som i sin tur banade vägen för den industriella revolutionen
under 1800 -talets slut. Omvandlingen påverkade inte bara landsbygden
utan också städerna. I städerna stod skolan och fattigvården i centrum
för den omfattande diskussionen om hur samhället borde organiseras.
Städernas tillväxt aktualiserade en rad problem bl.a. genom att många
människor som inte kunde försörja sig på landsbygden flyttade dit.
Dödligheten var emellertid så pass stor att många städer endast växte
långsamt, trots en stor inflyttning från landsbygden. De lägre samhällsklasserna
levde under extremt svåra sanitära och materiella förhållanden,
som dessutom förvärrades av de osäkra arbetsvillkoren i manufakturer
och hantverk. Det grundades vid den här tiden en hel rad institutioner
– fattigskolor, friskolor, katekesskolor – enskilda och offentliga för att ta
om hand de barn som lämnades utan sina föräldrar. Som under tidigare
epoker gällde problemen även de barn som hade någon eller båda av sina
föräldrar i livet. Det högre skolväsendet dvs. trivialskolorna kom därför
att präglas av fattiga barn liksom tidigare under 1600 -talet. Alldeles
56