Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
anda hände att man återanvände gammalt tegel som i Östratornsskolan i
Lund (arkitekt: Anders Svensson, White). Med detta vann man också ett
nytt estetiskt uttryck, en mer levande fasad än i de föregående decenniernas
rationalistiska byggande. På sina håll infördes självdragsventilation
i stället för mekanisk ventilation, också som en reaktion mot överdriven
teknokrati. Självdragsventilationen förde med sig att hemrummen fick
kraftigt lutande tak. I stället för tekniska apparater bidrar då rummets
form till att luften rör sig som den ska. Arkitekterna får även ett tekniskt
motiv för att skapa estetisk variation.
Som en ny term i skolplaneringen, efter hemrum, hemvister och hemavdelningar,
kom ordet »arbetsenhet«. Jag antar att det under 1990 -talets
krisår med växande ungdomsarbetslöshet blev viktigt att framhålla att
skolan faktiskt skulle verka förberedande för arbetslivet. Skolan fick inte
bli en »flumskola«. I skoldebatten växte en opinion som krävde mer disciplin,
hårdare tag och tonvikt på kunskap.
En arbetsenhet eller ett arbetslag kan normalt omfatta 60 – 80 barn och
6 – 8 vuxna. Man talar också ofta om lärarlag, men när det gäller yngre
barn så ingår normalt även personal med annan utbildning än lärarutbildning
i arbetslaget. Dessa personer, fritidspedagoger, förskollärare etc. har
fört in en annan kultur i skolorna. Med sitt mindre individualistiska sätt
att arbeta har de luckrat upp den tidigare självklara relationen i klassrummet,
en lärare – en klass. Motsvarande förändring påverkade också den
rumsliga planeringen. Arkitekten Gunnar Löwenhielm använder ordet
»studielägenhet« för arbetsenhetens lokaler. Jämför med begreppet »lägenheter
på verkstadsgolvet« som infördes på 1970 -talet, i syfte att förbättra
arbetsmiljö, arbetsprocess och arbetsmotivation. Ordet lägenhet säger att
det är fråga om ett antal rum av olika storlekar som kan användas flexibelt
för olika ändamål, inte bara inlärning utan också för lek, avkoppling och
måltider. Toaletter och kapprum ingår givetvis. En lägenhet består ju inte
av en serie exakt likadana rum utefter en korridor!
Jag betraktar arbetsenheten som ett led i den långa processen att avskaffa
klassrummet. Modellen utvecklades särskilt inom konceptet Skola 2000.
Initiativtagaren, f.d. länsskolinspektören Ingemar Mattsson, insåg att om
skolan ska förändras så måste både skolbyggnaden och pedagogiken bearbetas.
Mattsson slöt sig samman med arkitekten Mats Åkerblad i en serie
utredningsprojekt för såväl om- som nybyggnad, medan förverkligandet
och projekteringen ofta togs om hand av arkitekten Jack Pattison. Bl.a. i
Håbo kommun kan vi se resultat av detta arbete i form av både nybyggda
skolor och ombyggda 70 -talsskolor som t.ex. Futurum. Att de nya pedagogiska
idéerna fick så starkt genomslag just på 1990 -talet har ett tydligt
samband med datoriseringen. Ökad individualisering och flexibla grupper
blir närmast en nödvändighet när en stor del av skolarbetet består i att söka
information och skapa kunskap via datorn. Det ligger då nära till hands att
forma en arbetsmiljö som mer liknar något slags kontor än ett klassrum.
Med ett radikalt uttryck handlade konceptet Skola 2000 om att slakta
48