Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
detta arbetat med projektet »Skolprojektet 2001« och uppföljningsstudie (2002) som är
ett flervetenskapligt projekt där ca 2 000 barn från skolår 3, 6 och 9 deltar. Forskningens
fokus rör elevernas fysiska status och hälsotillstånd, aktivitetsgrad och inställning till
skolämnet idrott och hälsa. I studien deltar även lärare i idrott och hälsa som är knutna
till de undersökta skolorna. Lundvall och Meckbach har tillsammans skrivit ett antal
artiklar. Bland dessa kan nämnas: »Kärt barn har många namn – idrott & hälsa i skolan«
och »Estetik och kroppsrörelse« i Pedagogiska perspektiv på idrott, red. L-M. Engström,
L-M., K. Redelius (Stockholm: HLS-förlag 2002), »Den oformulerade didaktiken« i
Stockholm Library of Curriculum Studies 10, red. B. Falkevall, S. Selander (Stockholm:
HLS, 2002), »A picture says more than 1000 words … A study of self-portraits drawn in a
gymnasium by intermediate school children« in Mädchen und Jungen im Sportunterricht,
red. Kugelmann/Zipprich. (Schriften der Deutschen Vereinigung für Sportwissenschaft
Band 125 2002).
Björn Melander är docent och lektor vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. I
sin forskning har han sysslat med bl.a. facktexter och vetenskapligt skrivande, den svenska
sakprosans historia samt språkpolitik och språkplanering. Han har varit redaktör för
antologierna Svenskan som EU-språk (2000) och Verklighetens texter (2001) där han
också bidragit med flera egna artiklar. Han var också huvudsekreterare i den parlamentariska
kommitté som lade fram: Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska
språket (SOU 2002:27).
Bengt Molander, professor i filosofi vid NTNU, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet
i Trondheim. Molander arbetar med kunskapsteoretiska frågor omkring människan som
handlande varelse och förhållandet mellan konst och kunskap. Har bland annat skrivit
Kunskap i handling (Daidalos, 2:a uppl. 1996) och »Synlig och dold kunskapsteori i skolforskningen.
Exemplet den nationella utvärderingen av grundskolan« Forskningens villkor
Skriftserie, (Göteborgs universitet 1996). I tidskriften Utbildning och demokrati (nr
1/2000) har Molander publicerat artikeln, »Universitets- och/eller medborgarutbildning?
Några tankar om den vetenskapande och den – i vidaste mening – politiska människan«.
Anders Nilsson är docent och universitetslektor vid Lunds universitet, Ekonomisk-historiska
institutionen. Nilssons forskning handlar om samband mellan utbildning och ekonomisk
omvandling samt tillväxt i ett långsiktigt perspektiv. För närvarande arbetar han inom ett
projekt om kunskap, yrkesskicklighet och ekonomisk tillväxt under perioden 1870–2000
och ett annat om resurser och utvecklingsmöjligheter i Öresundsregionen. Nilsson har tillsammans
med Lars Petterson och Patrick Svensson skrivit artikeln »Agrarian Transition
and Literacy – the Case of Nineteenth Century Sweden«, European Review of Economic
History, vol. 3, part 1 (1999). Nilsson har även skrivit »Firm Based Vocational Education
in Sweden – a new, successful concept?« i Lange, T. (ed.) Understanding the School-to-
Work Transition, (New York: Nova Science Publishers. 1998) samt »Yrkesutbildning och
kommunal utveckling. Om yrkesutbildningens betydelse i kommunala strategier för ekonomisk
tillväxt« Papers in Economic History, no 73, (Lund 2002).
Susan Paget är landskapsarkitekt och universitetslektor i landskapsarkitektur på institutionen
för landskapsplanering Ultuna, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Pagets avhandlingsarbete
handlar om landskapsarkitektens yrkesroll i skolgårdsprojekt där mötet mellan
barn, ungdomar och vuxna är centralt. I antologin Skolgården som klassrum. Året runt
på Coombes School, Olsson, T. (red) (Runa förlag 2003) har Paget publicerat artikeln,
»Rummet: hur skolgården får sin form«. Hon har även medverkat i boken Arkitektur och
skola: om att planera skolhus (ARKUS 1999) med artikeln »Återerövra skolgårdarna«.
394