Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

om pedagogik som vetenskap
efter besluten om de stora skolreformerna. Skolöverstyrelsens uppdrag att
svara för en rullande läroplansreform och de sektorsmedel Skolöverstyrelsen
förfogade över för utbildningsforskning kom i hög grad länkas till olika projekt
vars syfte var att följa och spegla reformernas effekter. Sektorsmedlen
tillkom i samband med beslutet om en grundskola 1962. Skolöverstyrelsen
ålades då att kontinuerligt utvärdera skolans arbete, att följa skolans och
samhällets förändring och komma med förslag till reformer. Ett sektorsanslag
för forskning var tänkt att fördjupa utvärderingar och bredda kunskapen
om skolan. Anslaget kan också ses som ett utryck för att forskningen
uppfattades ha gett en bra grund för politiskt beslutsfattande.
En kritisk pedagogik växer fram
Sextio- och sjuttiotalens skolreformer skapade en länk mellan forskare och
beslutsfattare, relaterad till några tydliga frågeställningar. Perioden efter
de stora reformerna kom att präglas av en relation, där forskarna formulerade
frågeställningen inom de ramarna som politiker och administration
angav. Samtidigt med denna förändring kom forskningen med samhällsvetenskaperna
att få en mer kritisk roll och mer teoretisk inriktning. Kritiken
mot Skolöverstyrelsens brist på utvärdering och vilja att lyssna på
forskarna möjliggjordes genom myndighetens forskningsanslag. Och just
den dialogen var viktig. Den skärpte argumenten och den framtvingade
tydliga beslutsunderlag och en forskning som sökte förklaringar och internationell
förankring. Antalet gästforskare som kom till Sverige under den
tiden, just därför att svensk utbildningsforskning uppfattades inkuggad i
beslutsfattande, var många.
Kraven på en forskning riktad mot lärare och lärarutbildare kom att
bli allt starkare under 80 -talet. Med etablerandet och utbyggnaden av
små och medelstora högskolor kom ett ökat antal professurer i pedagogik
att inrättas. Medlen till forskning ökade inte. Istället skars sektorsmedlen
kraftigt ned under 90 -talet. De nya högskolorna kom att i de flesta
fall byggas kring tidigare lärarutbildningar. Kraven här på en forskning
knuten till lärarutbildningen blev stark. Det är i denna miljö som didaktikbegreppet
får nytt liv och senare nya forskarämnen föds.
Ett sekel; ett nytt årtusende
Vid 2000 -talets inträde sker grundläggande förändringar i ekonomin och
i den samhälleliga produktionen. Därmed sker också förändringar av villkoren
för den samhälleliga reproduktionen. Pedagogiken som vetenskap
synes alltmer nyttja ett språk som är vardagsspråket och därmed blir den
389