Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

om pedagogik som vetenskap
Pedagogik och psykologi går skilda vägar
Under seklets första hälft är den pedagogiska forskningen till stor del
inriktad på grundläggande psykologiska frågeställningar. Ett naturvetenskapligt
forskningsideal, där forskningsmetodiken garanterade vetenskapligheten,
dominerade. Men det fanns också en humanistiskt inriktad
forskning, där betydelsefulla bidrag till utbildningshistorien gjordes.
När professurerna i pedagogik och psykologi delades på 50 -talet, valde
alla utom en lärostolen i psykologi. Den första professuren i psykologi kom
redan 1948 vid Uppsala universitet. Med delningen skedde ingen omedelbar
förändring av inriktningen av forskningen inom pedagogikämnet.
Pedagogiken och skolreformerna
Med de stora skolreformerna och framför allt i anslutning till den så kallade
differentieringsfrågan börjar dock pedagogisk forskning att efterfrågas
som underlag för beslut. Vad som efterfrågades var kunskap i att
mäta kunskaper hos elever och metoder för statistisk analys av omfattande
datamaterial. Dessa kunskapsområden hade, som jag visat på, varit centrala
för forskningen inom psykologi och pedagogik. Flera forskare hade
erfarenhet från militär uttagning till befattningar och hade arbetat med
statistiska analyser av omfattande datamängder.
Redan i 1940 års skolutredning väcktes frågan om att ta vetenskapen
till hjälp för att undersöka effekter av olika elevgrupperingar. Utredningen
kunde enas om att det parallella skolsystemet måste byggas samman. När
det gällde frågan om när en differentiering skulle ske rådde däremot ingen
enighet. För att få en lösning på motsättningen föreslog en ledamot, undervisningsrådet
Karl Kärre, att en försöksverksamhet först skulle komma till
stånd, vilken skulle kunna vetenskapligt studeras och utvärderas. Någon
sådan försöksverksamhet skedde inte. Istället vände sig utredningen till
den vetenskapliga expertis som fanns att tillgå, nämligen de fyra professorerna
i pedagogik och psykologisk pedagogik, för att avgöra vid vilken
ålder eleverna under skolgången borde differentieras utifrån skillnader i
studieförmåga. De ombads bl.a. besvara frågor om när skolgången borde
påbörjas, uppdelas på olika svårighetsnivåer och avslutas.
Den av ledamoten Kärre framförda tanken om en försöksverksamhet,
som följs och utvärderas, framförs senare av Alva Myrdal i samband
med diskussionerna kring arbetarrörelsens så kallade 27-punkts program.
Användandet av vetenskaplig kunskap som underlag för politiska beslut
återkommer på nytt i 1946 års skolkommissions arbete. I kommissionens
arbete kom Alva Myrdal att spela en i detta avseende betydelsefull roll.
Alva Myrdal hade studerat amerikansk utbildning och amerikansk
385