Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
empiri och experiment grundad vetenskap, med anspråk på att vara en av
naturvetenskaperna. Dels innebar den nya psykologin att individen och
inte minst barnet sattes i fokus. Dessa två uttryck kom att påverka den
empirskt inriktade pedagogiska forskning, den pedagogiska filosofin och
den utbildningspolitik som med demokratins genombrott kom att formas.
Under 1800 -talet kom skolfrågorna att både uppfattas som väsentliga
för samhällets fortbestånd och för samhällets förändring. Tillkomsten
av folkskolan var i hög grad en reaktion mot vad som uppfattades som ett
moraliskt förfall. Men också upplysningens tankar och nyhumanismens
»lernfreiheit« och »lehrfreiheit« kom att påverka gymnasiet och den högre
utbildningen. Mot 1800 -talets slut sker en dramatisk förändring; en slags
kopernikansk tankevända genom att ämnet som centrum för den pedagogiska
teoribildningen förflyttas till barnet som centrum och en ny form
av rationalitet hävdas, nämligen en mål- medelrationalitet. Det är en ny
progressiv pedagogik som etableras.
Framför allt i USA får den progressiva pedagogiken sitt tydligaste
uttryck. I den amerikanska utbildningshistorien framträder tidigt en uppfattning
att utbildning är instrumentet för att förändra samhället. Vi ser det
i Horace Manns tankar och hans argument för hur ett fritt samhälle genom
utbildning kan byggas. Det finns tre strukturala element som framträder
i det progressiva tänkandet i USA. Det är individualismen, pragmatismen
och rationalismen. Det är tre personers arbeten som kom att bli betydelsefulla
för utvecklingen. För vad vi här kallat individualismen kom William
James psykologiska forskning att få ett avgörande inflytande. Charles S.
Peirce matematiker och filosof kom att utveckla den pragmatiska filosofin.
Den tredje var John Dewey. Han nöjer sig inte med att se målet för utbildningen
enbart som en nytta eller som James att organiserandet av utbildningen
som en fråga om hur medfödda anlag skall ges utrymme att växa.
Hans pedagogiska tankar bygger på en tro på vetenskapernas rationalitet
och utbildningens förmåga att progressivt ändra. Utbildning har till syfte
att reproducera en kultur men samtidigt – och just därigenom – kan den bli
ett instrument för en progressiv samhällsutveckling.
Framför allt Deweys tankar kom att påverka också den progressiva
pedagogik som växte fram i Europa med företrädare som Kerschensteiner
i Tyskland, Ligthard i Holland och Decroly i Belgien. I Wien utvecklades
en reformpedagogik av bland andra Charlotte och Karl Bühler och Elsa
Köhler. Den senare kom att verka i Norden och gav 1936 ut boken
Aktivitetspedagogik.
I Sverige kom Dewey tidigt att uppmärksammas. Det första arbete om
pedagogik som Dewey fick översatt är förmodligen artikeln »intresse och
viljeansträngning« som finns i tidskriften Skolan 1902. Jag skall inte här
redogöra för detta inflytande bara konstatera att den progressiva pedagogiken
kom att få sitt genomslag i Sverige under 1900 -talets första decennier.
Inflytande återkommer i samband med 1946 års skolkommission genom
bland andra Alva Myrdal, Ester Hermansson och Elsa Skäringer-Larsson.
384