23.09.2013 Views

Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

om pedagogik som vetenskap<br />

under lång tid framöver. Med experimentalpsykologin kom också studiet<br />

av djurmodeller. Forskningen vid universitetet i Sankt Petersburg kom här<br />

att få en central roll, inte minst genom Pavlovs studier. Och många av de<br />

forskare som kom att forma psykologins utveckling under slutet av 1800 -<br />

talet <strong>och</strong> i 1900 -talets början hade studerat i Leipzig <strong>och</strong>/eller i Sankt<br />

Petersburg.<br />

År 1869 publicerade Sir Francis Galton arbetet Hereditary Genius<br />

<strong>och</strong> senare utgav han Inquires into human faculty (1883). Dessa arbeten<br />

kan ses som grunden <strong>för</strong> utvecklandet av den differentiella psykologin.<br />

Metodiskt utvecklade han korrelationsmetoden <strong>och</strong> han var den <strong>för</strong>ste<br />

att <strong>för</strong>eslå utvecklande av prov <strong>för</strong> att mäta intelligens. En av Wundts<br />

lärjungar amerikanen McKeen Cattell utgav en uppsats 1890 om test;<br />

»mental tests«. Och amerikanen Edward L. Thorndike kom att ge differentialpsykologin<br />

en pedagogisk tillämpning i boken Introduction to the<br />

theory of mental measurement (1902). Han tar där också upp till behandling<br />

hur statistisk metod kan användas. Studiebegåvning antogs vara medfödd.<br />

Under 1900 -talets <strong>för</strong>sta decennier utvecklades intelligensmätningen<br />

av fransmannen Alfred Binet som konstruerade det <strong>för</strong>sta standardiserade<br />

intelligenstestet. Binet publicerade grunderna <strong>för</strong> intelligensmätning i arbetet<br />

L´étude experimentale de l´ intelligence (1903). Intelligenstestet konstruerades<br />

tillsamman med en annan fransk psykolog, Simon, (1905) <strong>och</strong><br />

kom att utvecklas vid Stanford av Lewis Terman (1916) under benämningen<br />

»Stanford-Binet skalan«. Den svenska versionen var det så kallade<br />

»Terman-Merill« testet. Med tillkomsten av metoder att mäta intelligens<br />

uppfattades frågan om urval till olika utbildningar som möjlig att vetenskapligt<br />

<strong>och</strong> objektivt besvara.<br />

Lärarutbildningarna kom naturligtvis att påverkas av den nya psykologins<br />

landvinningar. Det finns här ett intressant observandum, som kan<br />

vara värt att notera. Inflytandet från den nya psykologin i lärarutbildningen<br />

synes ha följt två olika mönster. Å ena sidan kan vi se ett direkt<br />

inflytande dvs. att den nya psykologin kom att inkorporeras i lärarutbildningen.<br />

I synnerhet kom detta att gälla den amerikanska lärarutbildningen.<br />

Under åren 1890 till 1910 kom nio av tio lärare att läsa William<br />

James arbeten om psykologi. Å andra sidan var det James elev Edward L.<br />

Thorndike som kom att utöva det största inflytandet på pedagogiken. Vad<br />

som kom att heta pedagogik <strong>och</strong> vad som kom att heta psykologi synes ha<br />

varit tillfälligheter som avgjort.<br />

För disciplinen pedagogik kom den nya psykologin att bli grundläggande.<br />

Utvecklingspsykologin, liksom inlärningspsykologin var lika mycket delar<br />

av psykologin som pedagogiken. Vad som är viktigt att i detta sammanhang<br />

särskilt peka på, är hur metoder <strong>för</strong> intelligensmätning <strong>och</strong> senare kunskapsmätningar<br />

utvecklades. Svårigheterna att göra experiment innebar<br />

att statistiska metoder utvecklades <strong>för</strong> att kunna genom<strong>för</strong>a kvasiexperimentella<br />

studier. Dessa två kunskapsområden kom senare under 1900 -talet<br />

att få en stor betydelse <strong>för</strong> den pedagogiska forskningen i Sverige.<br />

381

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!