Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
kom den att stelna och herbartiansk pedagogik förknippas med ett rigoröst
schema som i många stycken kom att fjärmas från Herbarts tankar.
Intresset för pedagogik, som följde upplysningstidens ström av tankar
och idéer, återspeglas i kraven på undervisning i pedagogik för blivande
lärare. Daniel Boëthius erbjöd sig att föreläsa i pedagogik. Samma hemställan
vid samma tid gjorde professor Fremling vid Lunds universitet.
Kanslersgillet hemställde hos Kungl. Maj:t. om att få inrätta undervisning
i pedagogik. Den 15 mars 1803 fastställdes krav på pedagogik för blivande
lärare och att föreläsningar i pedagogik skulle hållas vid landets tre universitet.
Undervisningen i pedagogik förekom således under 1800 -talets första
decennium. I 1820 års skolordning försvinner kravet på kunskaper i pedagogik
och didaktik. Och den 1 juli 1823 upphörde den pedagogiska examen.
Bara efter några år, redan 1808, begärde Boëthius att få bli befriad från
undervisningen. Han menade att en särskild tjänst för detta borde inrättas.
Kanslern biföll begäran om att bli befriad från undervisning i pedagogik.
Någon särskild tjänst inrättades dock inte. Det är först hundra år
senare som en tjänst inrättas.
Pedagogiken som vetenskapligt studium kom således att formas under en
kort tid under 1800 -talets första decennier. En tankefigur hade formats och
även om den vetenskapliga grunden i lärarutbildningen var svag, kom mot
seklets slut en ny psykologi och en ny pedagogik att formuleras. Och med
den kom pedagogik som vetenskap och universitetsämne åter att etableras.
Sekelskiftet 1900
Herbarts föreställning om lärande och minne byggde på apperceptionspsykologin,
som jag tidigare kort redovisade, enligt vilken minnet byggdes
upp som en apperceptionsmassa. Apperceptionspsykologin kan ses som en
del av djuppsykologin. Den var i grunden spekulativ. Under 1800 -talets
mitt och mot dess slut växer en ny modern psykologi fram utifrån ett nytt
från naturvetenskaperna grundat vetenskapsideal. Inlärning, tänkande
och minne börjar bli föremål för empiriska studier.
I Leipzig grundades det första psykologiska laboratoriet 1879 av Wundt.
Tidigare hade Fechner utgivit ett arbete om psykofysiska metoder. Här
stadfästes vad som kan kallas den psykofysiska parallellismen, dvs. föreställningen
att psykiska och fysiska processer sker parallellt utan inbördes
kausalitet. Utgångspunkten för den experimentella psykologin var att utgå
från vad man skulle kunna kalla psykets atomer dvs. förnimmelser. Dessa
i sin tur bearbetades till mer komplexa fenomen som varseblivningar,
tankar och minne. Uppbyggnaden skedde genom associationer. Och här
återkommer element från apperceptionspsykologin, nämligen att det som
har likhet associeras. Ebbinghaus studier av inlärning, minne och glömska
utifrån ett associationspsykologiskt tänkande kom att bli av stor vikt
380