Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
blera en allmängiltig medborgerlighet på just skolans område? Det system
som flertalet liberaler kämpade för inom politiken – att medborgarrätten
skulle graderas efter förmögenhet och inkomst – ansågs duga också för det
offentliga skolväsendet. Därför blev det också ett parallellt skolsystem som
skapades, en kommunal fattigskola för de egendomslösa och ett statligt
läroverk för de besuttna. Att genomgången folkskola skulle kvalificera till
medborgerlighet föreställde man sig sällan. Med medborgerlig kompetens
avsågs ekonomisk kompetens – en viss förmögenhet ansågs tyda på bildning
och duglighet – och någon sådan fick man ingalunda i folkskolan.
Revisionismstriden
Under 1970 -talet skedde en tydlig tyngdpunktsförskjutning och polarisering
av den intellektuella diskussionen. Då psykologins dominans inom
pedagogiken och lärarutbildningen brutits öppnades fältet för nya perspektiv.
En hel grupp s.k. revisionister framträdde. Den västmarxistiska
betoningen av den så kallade överbyggnadens, varav skolväsendet är en
del, relativt självständiga betydelse, gav viktiga impulser åt den utbildningsvetenskapliga
forskningens nyorientering. Ifrågasättande var ett
markant inslag i den tidstypiska kritiska uppgörelsen med den traditionellt
tämligen a-teoretiska utbildningshistoriska forskningen, lika försiktig i
slutsatser som i förklaringsförsök. Det uppstod en djup klyfta mellan å ena
sidan företrädare för en traditionell orientering mot maktpolitik, aktörer
och händelser och å andra sidan representanter för en teoristyrd forskning
som orienterade sig mot en struktur- och socialhistorisk utbildningsforskning.
Debatten stod stundom het och det kunde röra sig om frågor om vad
som var minnesvärt och vad som lika gärna kunde lämnas åt glömskan,
men också om man kunde använda sig av ett källmaterial som en exempelsamling
för att underbygga sina egna antaganden eller skenteoretiska
infall och fördomar.
368