Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

Säkerhetsbälten i
bilar hörde också
till nyheterna
pedagogik och historia – en komplicerad förbindelse
europeiska riken. Det föreligger knappast en så här rätlinjig kausal relation
mellan produktionsformer och samhällsutveckling. Att den industriella
revolutionen som inletts i England under 1700 -talet skulle framtvinga en
folkskolestadga i det svenska jordbrukssamhället förefaller förstås ganska
orimligt. Man tvingas göra våld på historien om man vill förklara tillkomsten
av nationella stadganden om folkundervisning i Preussen (1807),
Danmark (1814), Irland (1831), Sverige (1842) och England (1870) med hänvisning
till den industriella utvecklingen. En kausalförklaring där verkan i
en del fall föregriper orsaken med nästan ett sekel framstår i alla fall för en
historiker som orimlig. Jag tar för givet att det också gäller för pedagoger.
Man kan resa likartade invändningar också mot demokratiförklaringen.
Det gäller för det första även här den omvända kronologin, där det i
Sverige vid folkskolestadgans tillkomst skulle dröja nästan tre generationer
innan demokratiseringen förverkligats i form av allmän och lika rösträtt.
Dessutom kan man fråga: om det vore en demokratisk medborgarskola som
skulle inrättas, varför gjorde man då inte det? Det finns ett enkelt sätt att
pröva hypotesen om att folkskolans förkämpar – alla dessa av eftervärlden
hyllade upplysningsheroer – verkligen eftersträvade »medborgarutbildning«
med sina förment framsynta strävanden under 1800 -talets förra hälft. Tror
någon att ledamöterna i Sällskapet för växelundervisningens befrämjande
– den organisation som ledde utbyggnaden och blev folkskolans första
»skolverk« – satte sina egna barn i dessa skolor? Självfallet inte, det var
otänkbart. Varför skulle den burgna medelklassen vara angelägen att eta-
367