Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kobran, <strong>nallen</strong> <strong>och</strong> <strong>majjen</strong><br />
värt stark inom fältet. Man hanterar de skolreformer man vill studera utifrån<br />
tydligt avgränsade frågeställningar riktade mot ett väl avgränsat <strong>och</strong><br />
lättillgängligt källmaterial bestående av offentliga utredningsbetänkanden,<br />
riksdagsprotokoll, läro- <strong>och</strong> kursplaner <strong>och</strong> regeringspropositioner.<br />
Även om denna forskningstradition har långa anor <strong>för</strong>nyades den under<br />
1960 -talet, då den utbildningshistoriska forskningen expanderade kraftigt.<br />
Det ökade intresset <strong>för</strong> utbildningshistoria sammanföll med en period när<br />
de offentliga utgifterna <strong>för</strong> skolväsendet steg brant. De stora barnkullarna<br />
under decenniet efter krigsslutet <strong>och</strong> de gynnsamma fredskonjunkturerna<br />
påskyndade <strong>för</strong>stås också välfärdsreformer inom utbildningsväsendet.<br />
Och genomgripande <strong>för</strong>ändringar i nuet brukar framkalla reflektion om<br />
det <strong>för</strong>flutna. Historien blir på så sätt ett redskap <strong>för</strong> både anhängare <strong>och</strong><br />
kritiker av reformer. Dessa faktorer – inte minst den ideologiska debatten<br />
in<strong>för</strong> <strong>och</strong> i samband med 1962 års grundskolereform – vitaliserade den<br />
utbildningshistoriska forskningen i Sverige på ett mycket påtagligt sätt.<br />
De viktigaste arbetena från 1960 -talet, Wilhelm Sjöstrands flerbandsverk<br />
om pedagogikens historia <strong>och</strong> Gunnar Richardsons doktorsavhandling,<br />
Kulturkamp <strong>och</strong> klasskamp, markerar att den humanistiskt orienterade<br />
historicismen (äntligen) gjort sitt intåg inom svensk utbildningshistoriografi.<br />
Den innebar <strong>för</strong>stås att den dominerande, funktionalistiskt inriktade,<br />
utbildningshistoriska forskningsinriktningen utmanades.<br />
Under 1950 <strong>och</strong> 60 -talet var den av Durkheim inspirerade funktionalismen,<br />
med <strong>för</strong>eträdare som Parsons <strong>och</strong> Merton, den dominerande<br />
riktningen inom utbildningssociologin <strong>och</strong> utövade stort inflytande över<br />
många deldiscipliner inom den mång<strong>för</strong>grenade pedagogiken. Den tidens<br />
<strong>för</strong>kärlek <strong>för</strong> funktionalistiska <strong>för</strong>klaringar – alltså sådana som vill <strong>för</strong>klara<br />
institutioner <strong>och</strong> handlande med hänvisning till deras »funktion« eller roll<br />
i samhället i stort – hade en stark ställning inom brittisk <strong>och</strong> amerikansk<br />
utbildningshistorisk forskning. Även i Sverige har den ännu ett stort antal<br />
<strong>för</strong>eträdare. Durkheim hade visat på utbildningsväsendets viktiga roll <strong>för</strong><br />
samhällsintegrationen <strong>och</strong> att grundläggande samhällsomvandling krävde<br />
<strong>för</strong>ändringar i den samhälleliga socialisationen. Hans många lärjungar<br />
har <strong>för</strong>sökt <strong>för</strong>klara folkundervisningens relativt snabba institutionalisering<br />
under 1800 -talet med en behändig formel. Och man identifierade två<br />
processer som borde ha varit avgörande: industrialisering <strong>och</strong> demokratisering.<br />
Expansionen av det offentligt finansierade utbildningsväsendet är<br />
enligt denna teori en oundviklig följd av endera industrins differentierade<br />
arbetsdelning, som kräver en stabil gemensam kunskapsbas, eller demokratiseringens<br />
nya krav på medborgerlig kompetens. Man <strong>för</strong>bisåg därmed<br />
Durkheims viktiga metodregel att bara <strong>för</strong> att man kan påvisa ett faktums<br />
funktion, innebär det inte att man kan »<strong>för</strong>klara hur det uppstått det eller<br />
var<strong>för</strong> det ser ut som det gör« (Durkheim 1978, s. 78).<br />
På 1970 -talet började man resa invändningar mot de funktionalistiska<br />
<strong>för</strong>klaringarna. Deras <strong>för</strong>klaringsvärde ansågs bristfälligt. Dessvärre kunde<br />
inte modellen så här behändigt brukas <strong>för</strong> att <strong>för</strong>klara utvecklingen i olika<br />
366
Change language