Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
värden, vilket vissa undersökningar tyder på (jfr Skolverkets rapport 230)
kan socialdemokratin tvingas backa ifråga om valfrihet. Men situationen
är också ny på så vis att skolpolitiska reformer avsatt nya problem som inte
enkelt kan hanteras inom ramen för de grundläggande värden som tidigare
styrt skolpolitiska reformer. Om skolsystemets utformning genom t.ex.
förekomsten av fristående skolor skulle visa sig bidra till mer segregation
är det från skolideologiskt perspektiv inget problem för socialdemokratin
att argumentera för en omsvängning, även om kontrollen över de politiska
verktygen delvis är utspridd. Däremot blir värden som allas rätt till
bra utbildning, till lika utbildning, eller till olika utbildning tomma slag i
luften om ett allt växande problem är att allt fler elever antingen inte klarar
dagens gymnasieskola eller inte vill gå i den. Inga nya resurser kommer tillföras
skolan och tilltron till att enbart mer resurser skulle få skoltrötta 17åringar
att klara utbildningen i skolan blir dessutom alltmer ifrågasatt (jfr
Gustavsson & Myrberg 2002). För socialdemokratin blir detta en utmaning
som innebär att den tidigare starka tilltron till utbildningens värde och
utbildning som »allmänmedicin« kan komma att ifrågasättas.
För det femte är sambandet mellan skolreform och förändring inte entydigt
under perioden. I detta bidrag är avsikten inte att värdera olika reformer.
Däremot ställdes inledningsvis frågan om reformers betydelse när
det gäller hur omfattande förändringar de skapat. Hur stor betydelse har
de »stora« gymnasiereformerna haft? Har andra reformer medfört påtagligare
konsekvenser? Ser vi till skoldebatten under de senaste 10 åren är
det ingen tvekan om att valfrihetsreformerna, trots en förhållandevis livlig
debatt om gymnasieskolan, haft större utrymme i debatten. Det finns skäl
som talar för att debattens inriktning och omfattning speglar olika reformers
faktiska betydelse i termer av hur omfattande förändringar de lett
till. Valfrihetsreformerna under 1990 -talet har definitivt »rört om« i skolsystemet.
Debatterna speglar centrala frågor inom skolpolitiken som inte
direkt kan relateras till omorganisationer av exempelvis gymnasieskolan.
Här skall två förändringar lyftas fram som fått påtagliga konsekvenser för
skolan och som kan kopplas till valfrihets- och styrningsreformer
Avslutningsvis bör medges att frågan om reformers betydelse är svår att
frilägga från normativa resonemang och att det givetvis finns argument
för att lyfta fram betydelsen hos andra reformer. När det gäller de »stora«
354
4 5 d, full av tillförsikt