Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
perspektiv på skolreformer<br />
vara givet. Diskussanter med <strong>för</strong>ankring i genetik <strong>och</strong> viss typ av psykologi<br />
tar gärna en sådan diskussion <strong>och</strong> menar att idén att alla kan klara 12 års<br />
utbildning saknar stöd i »hitintills negligerade forskningsresultat inom<br />
genetik, psykologi <strong>och</strong> pedagogik« (Eriksson 2003). Utifrån den utbildningsoptimism<br />
som både socialdemokrater <strong>och</strong> socialliberaler verkat inom,<br />
är denna typ av debatt ny. Möjligen kan ytterligare tonvikt på antingen<br />
pedagogiska lösningar eller mer resurser <strong>för</strong> en tid fungera i debatten. Men<br />
det kan också innebära att allt fler på sikt kommer att ifrågasätta utbildning<br />
som en standardlösning. Inom arbetarrörelsen har olika traditioner<br />
speglat olika synsätt på hur utbildningssystemet skall vara uppbyggt, men<br />
också hur utbildning bör värderas i <strong>för</strong>hållande till andra värden <strong>och</strong> aktiviteter.<br />
För närvarande är den tradition som gärna ser ett egenvärde i praktiska<br />
färdigheter mycket undanträngd (jfr Gustavsson 2002).<br />
För det fjärde har de partipolitiska motsättningarna inom skolpolitiken<br />
<strong>för</strong>ändrats från <strong>och</strong> med slutet av 1980 -talet <strong>och</strong> kännetecknas inte längre<br />
av samsyn mellan liberaler <strong>och</strong> socialdemokrater. När man talat om »utbildningspolitiskt«<br />
systemskifte menas att hela skolpolitiska diskursen ändrats,<br />
vilket innebär att det är fråga om grundläggande <strong>för</strong>ändringar i synsätt<br />
som kännetecknar flertalet partiers skolpolitik (Englund 1995). I detta<br />
bidrag har inte den frågan diskuterats utan enbart hur relationerna mellan<br />
de olika politiska partierna <strong>för</strong>ändrats <strong>och</strong> speciellt folkpartiets <strong>för</strong>ändrade<br />
positionering har behandlats. I vissa frågor som inställningen till valfrihet<br />
var skillnaderna mellan exempelvis moderaterna <strong>och</strong> socialdemokraterna<br />
större <strong>för</strong> 10 –12 år sedan än de är idag. Folkpartiets linje kommer att utsättas<br />
<strong>för</strong> prövningar <strong>för</strong> så vitt effekterna av valfrihetsreformerna utmanar<br />
värden som ett (social)liberalt parti tidigare alltid hyllat. De konfessionella<br />
skolornas brott mot liberala principer är ett sådant exempel. Ökad segregation<br />
som en möjlig konsekvens av ökade marknadsinslag är ett annat.<br />
För socialdemokratins del befinner sig partiet i en ovan <strong>och</strong> delvis ny<br />
situation. Åtminstone tre grundläggande problem står socialdemokratisk<br />
skolpolitik in<strong>för</strong>. Dels har man har själv avskaffat en hel del av statsmaktens<br />
möjligheter att påverka skolan. Det gäller via statsbidragen, kommunaliseringen<br />
<strong>och</strong> det nuvarande styrsystemet. Vad som återstår är att åter<br />
använda den centrala skolmyndigheten som kontrollant. Skolverkets roll<br />
har under år 2003 <strong>för</strong>ändrats i riktning mot inspektion, men det råder<br />
delade meningar om både önskvärdheten <strong>och</strong> effektiviteten med en sådan<br />
inriktning. Skolsystemets <strong>för</strong>ändrade funktionssätt har minskat möjligheten<br />
att från nationell nivå påverka utvecklingen. Dels måste man göra<br />
svåra avvägningar mellan valfrihet, som nu både accepteras <strong>och</strong> bejakas<br />
<strong>och</strong> likvärdighetsmålet. För socialdemokratins del kan inte lösningen vara<br />
så enkel som att innebörden av likvärdighet ändras i riktning mot var <strong>och</strong><br />
ens rätt att göra sina egna val <strong>för</strong> att nå maximal individuell utveckling. Än<br />
så länge är likvärdighetsbegreppet <strong>för</strong> nära relaterat till värden som lika<br />
tillgång till utbildning <strong>och</strong> en bortre gräns <strong>för</strong> hur stora skillnader mellan<br />
olika elever får vara. Skulle valfriheten i allt större utsträckning hota dessa<br />
353
Change language