Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

perspektiv på skolreformer
Inledningsvis ställdes två frågor. Den första avser vilka skillnader och likheter
som utmärker skolreformerna under nämnda tid.
För det första är bilden i fråga om motiv och drivkrafter inte entydig.
Visserligen är det sant att socialdemokrater och liberaler, det som här
benämnts reformintresset, drivit krav som senare omsatts i skolpolitiska
nyordningar som exempelvis grundskolan. Under nämnda period har dock
detta mönster inte alls varit så tydligt och en diversifiering har skett när det
gäller aktörer, särskilt från och med reformprocessen och med 1980 -talets
försöksverksamhet. Inom policyforskning talas om trängsel, dvs. antalet
intressenter har ökat.
Motiv kan vara svåra att komma åt. Om vi istället utgår från uttalade
skäl till reformer som de framträder i olika förlagor har ett skäl visat sig
konstant under hela perioden. Skolan behöver anpassas och därmed reformeras
eftersom i första hand produktionssfären genomgått eller kommer
att genomgå förändringar. Den starka kopplingen mellan utbildning och
produktion är också uttryck för en grundsyn på utbildning och skola
som en viktig produktionsfaktor. Iakttagelsen är ingalunda avgränsad
till Sverige, redan under 1980 -talet beskrevs skolpolitiken som »en del
av en industriell policy« (Neave 1988). Åtminstone fram till och med
1990 -talet kunde denna syn harmoniera med de jämlikhetsideal som
utmärkt både socialdemokratisk och liberal skolpolitik (jfr Tilton 1989).
Jämlikhetsmålen är inte längre lika framträdande och diskussionen är
numera i terminologiskt avseende dessutom förändrad; likvärdighet har
ersatt jämlikhet vilket förmodligen dels är ideologiskt betingat, dels en
konsekvens av att regelstyrningen ersatts av mål och resultatstyrning.
Det senare innebär att fokus för jämförelser inte längre enbart rör relationer
mellan sociala strata eller individer, utan jämförelserna avser nu
också skolenhetsnivån. Likvärdighetsbegreppet är vagare men samtidigt
mer användbart i samband med dagens diskussioner som ofta handlar om
resurstilldelning till skolor eller skillnader mellan olika skolors prestationer
och utbud.
Socialdemokraterna hade regeringsmakten under denna period bortsett
från två perioder (1976 –1981 och 1991–1994). Trots existensen av
det nämnda reformintresset fram till slutet av 1970 -talet är det viktigt
att framhålla den låga profil som utmärkt socialdemokratisk skolpolitik.
Isling har påpekat hur 1930 -talets skolpolitik utmärktes av uteblivna
reformer, delvis beroende på kristiderna, men splittringen inom socialdemokratin
dämpade också initiativförmågan (Isling 1980 kap. 16). Tiden
från sent 1960 -tal och fram till slutet av 1970 -talet uppfattas i regel som
uttryck för radikala politiska förslag. Därför är det viktigt att notera den
låga aktivitet som kännetecknade den socialdemokratiska regeringen
inom skolpolitiken. Trots att direktiven som tidigare nämndes innehöll
Summering
351