Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Styrningsberedningen framhölls också att profession och skolledning
saknade frihet att utifrån övergripande mål hitta nya och bättre vägar för
att utveckla skolan (Kommittédirektiv 1987:16). Ytterligare ett problem
var komplexiteten i det styr- och regelsystem som omgärdade skolan och
förenklingar eftersträvades
I förhållande till debatten under 1940 - och 1950 -talet fanns en avgörande
skillnad. Tidigare ansågs centralism vara lösningen på lokala behov,
men då i första hand definierade som glesbygdens rätt till utbildning.
Under 1980 -talet antog man att den lokala nivån i högre grad gynnades
av mindre centralism. Den springande frågan blir givetvis vilken betydelse
som läggs i »gynna«. Det ligger nära till hands att se uppluckringen
av jämlikhetsbegreppet som en förutsättning och/eller konsekvens av
decentraliseringstemat. Nya eller nygamla dimensioner som pedagogisk
utveckling och valfrihet hade tillkommit och skillnader uppfattades inte
längre enbart som problem, tvärtom, vissa skillnader var eftersträvansvärda.
Den socialdemokratiska regeringen lade 1990 fram den s.k. ansvarspropositionen
i vilken regeringen lanserade den styrningsfilosofi som
fortfarande genomsyrar skolsystemet (prop. 1990/91:18). Mål- och resultatstyrning
ersatte regelstyrning, den kommunala beslutsmakten ökade,
kommunerna var fullt ut huvudmän (prop. 1989/90:41), statsbidragssystemet
förändrades och kommunerna slapp den tidigare öronmärkningen.
Dessutom skulle SÖ ersättas av en ny myndighet, Skolverket. Lösningarna
andades »mer frihet«.
När det gäller utredningsarbetet framträder en skillnad i förhållande
till de tidigare redovisade stora skolutredningarna. Speciellt under senare
delen av 1980 -talet arbetade den s.k. Styrningsberedningen utifrån klara
direktiv, sammansättningen var mycket tydligt expertorienterad och
kommittén levererade snabbt resultat. Processen kan tolkas som att intentionerna
var klara och färdriktningen tydligt utstakad i jämförelse med
reformprocessen för gymnasieskolan.
Förslagen var principiellt viktiga och innebar betydande konsekvenser
för skolan. Det fanns partiskiljande frågor, men knappast i termer av höger
mot vänster och inte heller i någon särskilt betydande omfattning. Den
enskilda fråga som väckte mest diskussion var frågan om kommunaliseringen
av lärarna. Även om omröstningen i riksdagen följde blocklinjerna,
några vänsterpartister tvekade in i det sista, fanns alltför många andra
dimensioner uppblandade i denna enskilda fråga för att den kan ses som
exempel på ideologiska skiljelinjer. Dessutom hade flera borgerliga partier
tidigare förordat kommunalisering. I stort sett fanns en samsyn när det
gällde mer decentralisering och mindre statsmakt. Moderaterna och i viss
mån folkpartiet ville gå längre i fråga om att minska centralstyrningen
via statsbidragssystemet och man förordade istället ett elevbaserat bidrag.
Nästa stora skolfråga, valfrihet, hade redan under denna diskussion börjat
göra sig gällande.
348