Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

Centrum får
ett nytt ansikte
perspektiv på skolreformer
tid. Alla fyra måste sägas vara utmärkta exempel på socialliberaler som
verkat för skolreformer, ofta i samförstånd med socialdemokratin.
Under 1980 -talet ändrades mönstret för motsättningar inom skolpolitiken.
Åtminstone två faktorer bör lyftas fram som bakgrund till denna
förändring. För det första förändrades styrkeläget på den borgerliga sidan
i och med att moderaterna som parti växte vilket påverkade konflikt och
konsensusdimensionen inom skolpolitiken. De två partier som stod närmare
socialdemokratin i skolpolitiken försvagades. För det andra gjorde
nya frågor insteg i skolpolitiken, av vilka en del hade sin grund i nyliberalismens
växande styrka. Till skolfrågor med nyliberal profil hörde valfrihetsfrågorna
som med tiden, och särskilt från och med 1990 -talet i hög
grad satte sin prägel på skolpolitiken (se nedan).
Det politiska spänningsfältet i samband med 1990 -talets gymnasiereform
förändrades och när väl den reform, som från början var tänkt
att genomföras under 1980 -talet var ett faktum, var den till sitt innehåll
annorlunda jämfört med betänkandet från 1976 års gymnasieutredning.
Samtidigt hade de samhällsekonomiska och politiska förutsättningarna
ändrats. Tiden kring 1990 präglades av stark offensiv från den borgerliga
oppositionen och nyliberala värderingar vann insteg i den allmänpolitiska
debatten (Boréus 1994). För första gången under den tid som detta bidrag
behandlar präglades motsättningarna inom skolpolitiken av en (ny)liberal
opposition där moderaterna och folkpartiet agerade gemensamt, inte bara
i frågor som specifikt hade att göra med det fria valet. Mest kritiska till
utformningen av programgymnasiet var folkpartiet och moderaterna. I
första hand centern, men till en del också kristdemokraterna intog en mellanställning.
Till viss del påminde debatten om det nya programgymnasiet
om 1950 -talets grundskoledebatt eftersom en tydlig differentieringsdimension
delade argumentationslinjerna.
När vi ser på de skolpolitiska konflikterna i dagsläget, i första hand
med gymnasiet i fokus har tendensen från början av 1990 -talet förstärkts.
Folkpartiet har på olika sätt profilerat sig i skolpolitiken. För första gången
sedan 1960 -talet har ett parti (Folkpariet 2002) lämnat en större skolpolitisk
utredning i protest. Ulf Nilsson, adjunkt, representerade folkpartiet
345