Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Partiskillnader
om hur regeringens gymnasieproposition kommer att se ut. Flera remissinstanser
har kommit med starka invändningar mot betänkandet.
De partipolitiska motsättningarna inom skolpolitiken har som delvis
framgått kännetecknats av att i första hand socialdemokrater och liberaler
i någorlunda samklang initierat och beslutat om skolpolitiska reformer.
Betydande partipolitisk enighet kännetecknade gymnasiereformen 1964.
I jämförelse med grundskolefrågan, där högern och läroverkens lärare
tydligare markerade sitt avståndstagande bejakades förslaget av högern.
Däremot fanns åsiktsskillnader avseende innehållet, och möjligen var
frågan om kristendomsämnets ställning den känsligaste frågan, inte
minst p.g.a. den riksomfattande namninsamlingen till kristendomsämnets
försvar. I denna fråga gick dock skiljelinjerna snarare inom partierna än
mellan (Olivenstam 1989 del 3, Marklund 1982 del 3, s. 153–54).
Konsensus snarare än konflikt kännetecknade också skolpolitiken i samband
med 1976 års gymnasiereform. Med tanke på vad som tidigare nämndes
om direktiven till utredningen skulle man kunna förmoda starka ideologiska
spänningar mellan en radikaliserad socialdemokrati och en borgerlig
motfront. Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg den delvis
annorlunda utbildningspolitiska diskurs som då utmärkte skolpolitiken,
särskilt när det gällde synen på relationen mellan utbildning och jämlikhet.
Självklart fanns flera reservationer till huvudbetänkandet, men bland partiledamöter
reserverade sig endast den moderate ledamoten, dock inte mot
själva grundprinciperna i förslaget. Den mest kritiska reservationen var
sannolikt SACO:s. Centern ville i ett särskilt yttrande förstärka de praktiska
inslagen på de studieförberedande programmen (särskilt yttrande av
Christina Rogestam, i SOU 1981:96, s. 443). Från folkpartiets sida fanns inga
invändningar. Partiets skolpolitiska talesmän på nationell nivå vid denna tid
var rektor Bert Stålhammar, ledamot i utredningen och riksdagsledamoten
Jan-Erik Wikström. Även Birgit Rhode, senare skolminister och historikern
och skolforskaren Gunnar Richardson representerade folkpartiet vid denna
344