Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kobran, <strong>nallen</strong> <strong>och</strong> <strong>majjen</strong><br />
Den problembild som beskrevs i propositionen »Växa med kunskaper«<br />
(1990/91:85), dvs. den proposition som låg till grund <strong>för</strong> 1990 -talets<br />
programgymnasium kan delvis ses som ett eko av den kunskapsdebatt<br />
som fanns under slutet av 1970 -talet <strong>och</strong> i början av 1980 -talet.<br />
Kunskapsdebatten var flerdimensionell <strong>och</strong> kan sorteras efter ett antal<br />
olika linjer. Den s.k. kunskapsrörelsen i slutet av 1970 -talet reagerade mot<br />
det s.k. flummet i skolan <strong>och</strong> argumenterade <strong>för</strong> nyttig kunskap, kulturarv<br />
<strong>och</strong> läraren i centrum (jfr. Gustavsson 2002, s. 28). I exempelvis en<br />
av <strong>för</strong>lagorna till läroplansreformerna, »Skola <strong>för</strong> bildning« (SOU 1992:<br />
94) fanns också en markerad hållning till <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> personlig utveckling<br />
<strong>och</strong> kunskapers egenvärde, dvs. en syn på lärande där man framhåller det<br />
problematiska i att kunskaper objektiveras <strong>och</strong> beskrivs i termer av produktion<br />
<strong>och</strong> konsumtion. Begreppet »kunskapssamhället« har nämligen<br />
en kraftigt ekonomisk slagsida <strong>och</strong> utbildning uppfattas då som en bland<br />
flera produktionsfaktorer. Kunskapsdebatten var således spretig, men i<br />
propositionen »Växa med kunskaper« beskrevs kunskap <strong>och</strong> skola ofta<br />
som en resurs <strong>och</strong> om gymnasieskolan lyckades öka kunskapstillväxten<br />
bidrog den därmed till ekonomisk tillväxt. Utbildningsreformer beskrevs<br />
historiskt sett som inriktade mot »kvantitativa« mål medan 1990 -talets<br />
gymnasiereform innebar ett trendbrott: »Ambitionerna inriktas mot<br />
sådana kvalitativa reformer som gör välfärden mer rättvis <strong>och</strong> som bättre<br />
tillgodoser den enskilde medborgarens <strong>och</strong> individens behov, men också<br />
samhällsekonomins krav på effektivitet <strong>och</strong> produktivitet« (prop. 1990/<br />
91:85, s. 42). Sverige <strong>och</strong> världen hade åter <strong>för</strong>ändrats <strong>och</strong> skolan måste<br />
åter anpassas <strong>för</strong> att möjliggöra påverkan. Den socialdemokratiska skolpolitiken<br />
utgick i högre grad från den enskilde eleven <strong>och</strong> dennes <strong>för</strong>modade<br />
önskan att i större utsträckning göra val samtidigt som skolan ännu tydligare<br />
måste säkra kunskapsnivån. En del av lösningen var tre års gymnasieutbildning<br />
<strong>för</strong> de yrkesinriktade delarna. Programmen ersatte linjerna<br />
»där<strong>för</strong> att det lättare kan <strong>för</strong>knippas med ramar inom vilka olika vägar<br />
kan väljas« (ibid. s. 51).<br />
Om vi <strong>för</strong>flyttar oss till nutid, närmare bestämt Gymnasiekommitténs<br />
<strong>för</strong>slag »Åtta vägar till kunskap« (SOU 2002:120) <strong>och</strong> den problembild<br />
som framkommer i direktiven till utredningen finns flera likheter med<br />
tidigare utredningar. Återigen identifieras arbetslivets <strong>för</strong>ändring som ett<br />
problem <strong>för</strong> gymnasiet <strong>och</strong> som motiverar att »uppdraget måste <strong>för</strong>ändras«<br />
(dir. 2000:35, i SOU 2002:120, s. 480). Andelen elever som påbörjar högskolestudier<br />
är <strong>för</strong> litet <strong>och</strong> intresset <strong>för</strong> naturvetenskap <strong>och</strong> teknik är <strong>för</strong><br />
litet. En uppenbar skillnad är att den optimism som åtminstone kännetecknade<br />
reformprocessen fram till början av 1980 -talet är bruten. Visionen<br />
om skolan som spjutspets är i stort sett borta, jämlikhetsfrågan är inte lika<br />
dominerande <strong>och</strong> den har vridits i riktning mot skillnader i tillgång till<br />
utbildning från ett etnicitetsperspektiv: »andelen elever med utländsk bakgrund<br />
varierar dock starkt mellan olika program« (tilläggsdir. 2, 2001:8, i<br />
SOU 2002:120, s. 491). På flera väsentliga punkter finns också skillnader<br />
340
Change language