Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
perspektiv på skolreformer<br />
I bägge fallen betonades arbetsmarknadens <strong>och</strong> arbetslivets utveckling,<br />
men på två områden skärptes problemformuleringen, nämligen i fråga om<br />
jämlikhet <strong>och</strong> arbetslivets demokratisering.<br />
Jämlikhetsfrågan hade en betydligt mer framträdande plats under 1970 -<br />
talet. Jämlikhetsperspektivet var brett <strong>och</strong> avsåg inte enbart frågor om<br />
social <strong>och</strong> könsmässig snedrekrytering (direktiv 1 i SOU:1981:96, s. 467).<br />
Fortfarande avstod 10 % av en årskull gymnasieutbildning <strong>och</strong> betydande<br />
balansproblem fanns mellan olika linjer. Allt<strong>för</strong> få elever gick vidare till<br />
högskolan <strong>och</strong> gymnasiets organisering fungerade direkt selekterande eftersom<br />
allt<strong>för</strong> många elever i <strong>och</strong> med avslutad gymnasieutbildning saknade<br />
behörighet att läsa vidare. Utbildningsklyftorna mellan generationerna<br />
sågs också som ett jämlikhetsproblem <strong>och</strong> en möjlig lösning som fram<strong>för</strong>des<br />
i direktiven var »ett livslångt lärande«, dvs. vuxenutbildningen borde<br />
uppvärderas. I direktiven märktes en principiell motsättning inom den<br />
socialdemokratiska reformpolitiken på skolområdet; å ena sidan fanns en<br />
stor känsla <strong>för</strong> vad arbetslivet, produktionsordningen krävde som innebar<br />
anpassningar <strong>för</strong> skolans del. Just behovet av följsamhet från skolans sida<br />
visavi arbetslivets <strong>och</strong> arbetsmarknadens utveckling <strong>och</strong> krav var ett av de<br />
viktigaste skälen <strong>för</strong> en reform. Å andra sidan framhölls ofta vid denna tid<br />
den av Olof Palme uttryckta spjutspetsambitionen: »det är angeläget att<br />
skolan <strong>för</strong>söker ligga <strong>för</strong>e samhällsutvecklingen« (ibid. s. 463).<br />
Den socialdemokratiska profileringen i jämlikhetsfrågor manifesterades<br />
i den s.k. Myrdalsrapporten. I denna vidgades jämlikhetsbegreppet till att<br />
också omfatta frågor om arbetsliv <strong>och</strong> ekonomisk demokrati. I direktiven<br />
till 1976 års gymnasieutredning framhölls den bristande arbetsdemokratin<br />
som ett jämlikhets- <strong>och</strong> demokratiproblem <strong>och</strong> en bättre utformad<br />
gymnasieskola skulle kunna vara ett verksamt medel <strong>för</strong> ett mer demokratiskt<br />
arbetsliv. Möjligen innehåller denna direktivtext ett av de tydligaste<br />
<strong>och</strong> mest framträdande exemplen på vad som skulle kunna kallas<br />
»en jämlikhetskonception på skolan« (Englund 1986, s. 29).<br />
Vissa inslag i de s.k. ursprungsdirektiven tonades ned i de två tilläggsdirektiv<br />
som utformades under utredningens arbete, <strong>för</strong>st av den moderate<br />
skolministern Britt Mogård <strong>och</strong> senare av folkpartisten Birgit Rodhe.<br />
Fram<strong>för</strong> allt synen på relationen mellan studie<strong>för</strong>beredande <strong>och</strong> yrkes<strong>för</strong>beredande<br />
delar av gymnasieutbildningen hade diskuterats <strong>och</strong> i <strong>för</strong>sta hand<br />
från moderat sida ville man tydligare markera att gymnasiet faktiskt hade<br />
två olika inriktningar, en studie<strong>för</strong>beredande <strong>och</strong> en yrkes<strong>för</strong>beredande.<br />
Förslaget till ny gymnasieskola presenterades 1981 <strong>och</strong> grundbulten<br />
i betänkandet var att linjegymnasiet ersattes av en gymnasieskola som<br />
omfattade tre olika utbildningsområden: ett ekonomiskt, ett socialt <strong>och</strong><br />
ett tekniskt utbildningsområde. Det sistnämnda delades i fyra olika block.<br />
Inom varje område fanns s.k. långa (3–4 år) respektive korta studieprogram<br />
(2 år). Alla elever skulle ha en gemensam start. De allmänna inslagen<br />
ökade på yrkes<strong>för</strong>beredande program medan de yrkes<strong>för</strong>beredande inslagen<br />
ökade i de studie<strong>för</strong>beredande programmen.<br />
339
Change language