Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

perspektiv på skolreformer
1976 års gymnasieutredning tonades ned. Endast ett försök med gemensamt
basår startades, men detta lades ned i mitten av 1980 -talet (SÖ 1984
GU försök, s. 50). Utvärderingarnas ändrade inriktning och förhållandevis
viktiga funktion bör framhållas (Arnman & Torper 1989). SÖ preciserade
inte vad man ville ha ut av utvärderingarna vilket gav utvärderarna,
ofta med verksamhetsförankring, betydande spelrum. Utgångspunkten
var en helhetssyn på skolan dvs. utvärderingen skulle inte isolerat se till det
aktuella projektet (ibid. s. 144).
Frågan om motiv och drivkrafter till den gymnasiereform som antogs
av riksdagen i och med propositionen Växa med kunskaper (prop. 1990/
91:85) är således mångfacetterad. I förhållande till 1960 - och 70 -talet
kännetecknades politikområdet av ökad trängsel och ökad inflytande för
verksamma inom skolan. Att ensidigt tolka 1990 -talets gymnasiereform
som ett utslag av socialdemokratisk initiativkraft har få skäl för sig. Det
faktum att den ifrågasattes i den allmänna skoldebatten skulle kunna vara
ett argument för att programgymnasiet visst var utslag av socialdemokratisk
skolpolitik. Ambitionen att minska skillnaderna mellan de två olika
världarna inom gymnasiet hade noga sett brett politiskt stöd från 1970 -
talet fram till 1990 -talet. Kritiken från borgerligt håll och i viss mån från
delar av lärarprofessionen bör därför inte enbart ses som riktad mot socialdemokratisk
skolpolitik utan mot en tidigare skolpolitik kännetecknad
av förhållandevis bred politisk uppslutning.
337
Nya stadsdelar
växer upp