Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kobran, <strong>nallen</strong> <strong>och</strong> <strong>majjen</strong><br />
motioner tog upp frågor om vidgad arbetslivsorientering <strong>och</strong> att yrkeslinjerna<br />
borde omfattas av mer timmar i svenska (motion 1975/76:1426,<br />
1975/76:1451). I tidskriften Tiden fanns däremot en del kritiska inlägg i<br />
slutet av 1960 -talet. Från moderaternas sida fanns inga krav på <strong>för</strong>ändringar.<br />
Mittenpartierna ställde krav som senare kom att få betydelse;<br />
nämligen att skillnaderna borde minska mellan de studie<strong>för</strong>beredande <strong>och</strong><br />
yrkesinriktade linjerna (t.ex. motion 1975:1429). Centern krävde år 1975<br />
att en parlamentarisk utredning borde tillsättas med syfte att se över läroplanen<br />
<strong>för</strong> gymnasiet (1975/76:1445).<br />
Fram<strong>för</strong> allt de fackliga organisationerna LO <strong>och</strong> TCO var pådrivande i<br />
fråga om reformering av gymnasieskolan, <strong>och</strong> i deras utbildningspolitiska<br />
mål betonades nödvändigheten av att använda skolan som ett instrument<br />
<strong>för</strong> att minska skillnaderna i samhället (Bergström 1993, s. 35–38).<br />
Förutom klart uttalade ideologiska motiv bör också de omfattande strukturomvandlingarna<br />
under 1960 - <strong>och</strong> 70 -talet nämnas. Strukturproblem<br />
framhålls i olika dokument med anknytning till gymnasiefrågan, exempelvis<br />
hos arbetsmarknadens parter. I efterhand <strong>för</strong>efaller det oomtvistligt<br />
att Sverige led av betydande strukturella problem, vilket åtminstone delvis<br />
<strong>för</strong>klarar de krav som ställdes av arbetsmarknadens parter. Både tjänstemän<br />
<strong>och</strong> arbetare fick allt oftare byta arbetsuppgifter, <strong>för</strong> att nämna ett<br />
exempel, vilket aktualiserade frågan om bred kompetens hos personalen.<br />
Gymnasiet hade ditintills inte i tillräckligt stor omfattning bidragit till<br />
generella kompetenser.<br />
Ytterligare en omständighet, typisk <strong>för</strong> reformprocesser på utbildningsområdet<br />
bör framhållas. En reform inom en del av systemet ökar sannolikheten<br />
<strong>för</strong> en reform i en annan del. Vid tiden <strong>för</strong> mitten av 1970 -talet hade<br />
omfattande <strong>för</strong>ändringar inom universiteten ägt rum i <strong>och</strong> med U-68 reformen<br />
<strong>och</strong> <strong>för</strong> grundskolans del utmärktes denna tid av den s.k. SIA-reformen.<br />
Vid tiden <strong>för</strong> 1990 -talets gymnasiereform hade givetvis mycket <strong>för</strong>ändrats.<br />
I <strong>och</strong> med att 1976 års gymnasieutredning inte ledde till någon<br />
reform kan hela 1980 -talet ses som en <strong>för</strong>beredelse <strong>och</strong> delvis bakgrund<br />
till den proposition som låg till grund <strong>för</strong> det nya programgymnasiet.<br />
Socialdemokraterna hade regeringsmakten från 1982 fram till 1991 <strong>och</strong><br />
gymnasiepropositionen antogs av riksdagen strax innan den borgerliga<br />
fyrpartiregeringen tillträdde. Frågan om en gymnasiereform hade nu diskuterats<br />
i femton år <strong>och</strong> det är där<strong>för</strong> poänglöst att i detta sammanhang<br />
identifiera pådrivande aktörer. En gymnasiereform hade kommit oavsett<br />
kulör på regering. Däremot är det viktigt att framhålla den successiva<br />
avpolitisering avseende den <strong>för</strong>söksverksamhet som pågick från mitten av<br />
1980 -talet, <strong>och</strong> som delvis innebar att hela frågan om var initiativen till<br />
1990 -talets gymnasieskola låg, måste ses i ett nytt perspektiv. Dels hade<br />
den centrala byråkratin, dvs. SÖ en framträdande roll, vilket i <strong>och</strong> <strong>för</strong> sig<br />
inte var något nytt mot bakgrund av <strong>för</strong>söken under 1950 -talet, dels gavs<br />
den lokala nivån genom lokalt utvecklingsarbete möjlighet att initiera<br />
<strong>och</strong> utforma <strong>för</strong>sök. Ett politiskt kontroversiellt inslag i <strong>för</strong>slaget från<br />
336
Change language