Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

perspektiv på skolreformer
Det första temat för jämförelsen är vilka motiv som kan spåras och om
reforminitiativet kan kopplas till vissa politiska aktörer. Eftersom utredningen
om en ny gymnasieskola i början av 1960 -talet låg nära i tiden
till grundskolereformen, kan en kort rekapitulering om motiv och intresse
när det gäller grundskolefrågan vara motiverad. Utgångspunkten för en
argumentrationslinje är att frågan om grundskolans införande var ideologisk
och nära kopplad till i första hand socialdemokratins ambition att
öka jämlikheten i samhället, vilket var ett viktigt led i förverkligandet av
det goda samhället (Rothstein 1986, 1987, Isling 1980). Ett av Rothsteins
argument är att flera andra europeiska länder var i liknande situation, dvs.
stora ungdomskullar krävde ett utvidgat utbildningssystem. Ändå genomfördes
inte någon grundskola i dessa länder (Rothstein 1991). Mot denna
linje har framförts argument som ifrågasätter bedömningen av socialdemokratin
som enig i denna fråga. Inom partiet fanns faktiskt också företrädare
för den s.k. läroverkslinjen, dvs. uppfattningen att grundskolan
borde vara starkt differentierad. Frågan om grundskolans genomförande
var inte så ideologiskt laddad som bl.a. Isling menade. Reformen handlade
inte om »en enda reform med ett enda syfte« och man skall inte heller
underskatta självklara, men i sammanhanget viktiga fakta som att den
gamla realskolan helt enkelt inte kunde stå emot trycket från alla elever
som ville in i realskolan (Richardson 1988, s. 223, 1983).
När det gällde gymnasiereformen i början av 1960 -talet diskuterades
denna i kölvattnet av grundskolereformen. Gymnasiet fick på förslag av
Skolkommissionen 1953 en tredje linje, den allmänna. Gymnasiet hade
i stort sett samma utformning sedan 1927. Om vissa skäl talar för att
ideologiska motiv var den huvudsakliga drivkraften bakom grundskolereformen
är det betydligt svårare att se uttalade ideologiska motiv bakom
tillsättandet av den utredning som skulle staka ut gymnasieskolans inriktning.
Här kan Richardsons beskrivning som avsåg grundskolereformen
vara giltig: Richardson beskriver situationen med hjälp av begreppet
»realiteternas tryck«, dvs. det låg i sakens natur att fler ville gå i gymnasiet,
att fler borde gå i gymnasiet och att fler skulle beredas plats i gymnasiet.
Det kan tolkas som att bakgrunden till 1964 års gymnasiereform
var okontroversiell och den kan inte tillskrivas eller enkelt kopplas till en
speciell politiskt kraft.
Till viss del stämmer denna beskrivning också för 1970 -talet.
Socialdemokraterna hade under tiden efter koalitionen med Bondeförbundet
själva innehaft regeringsmakten fram till hösten 1976, då de tre borgerliga
partierna bildade regering. 1964 års reform kan knappast betecknas
som omvälvande och gymnasiet var i praktiken tydligt delat mellan en
studieförberedande och en yrkesinriktad del. Engagemanget från den socialdemokratiska
regeringen när det gällde gymnasiet i allmänhet och frågan
om gymnasiets reformering i synnerhet var påtagligt lågt. Det fanns således
ingen enda motion i riksdagen från den socialdemokratiska riksdagsgruppen
som föreslog en utredning av gymnasieskolan. Enstaka och grupp-
335