Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Två övergripande frågor skall besvaras? Vilka skillnader och likheter
kan identifieras avseende kännetecken för skolreformer under tiden 1960
fram till idag? Vilka skolpolitiska reformer har haft särskild betydelse och
därmed lett till avsevärda förändringar under nämnda period?
Reform och förändring
Enligt vedertaget språkbruk avser reformer stegvisa förändringar av samhället,
till skillnad från revolutionära och omvälvande förändringar. En
reform är avsedd, planerad och beslutad. I teorin förväntas avsedda förändringar
beslutade av valda representanter senare få genomslag, dvs.
den förvaltning som skall omsätta en reform tänks både vilja och kunna
omsätta besluten i olika verksamheter.
Forskning visar att sannolikheten är liten att reformer blir som det var
tänkt samtidigt som reformer har beskrivits som ett normaltillstånd i välfärdsstaten.
Ju fler reformer som beslutas desto större blir risken att allt
fler löften inte kan hållas. I och med att kritiken mot ingenjörskonsten
och därmed möjligheten att planera bort samhällsproblem tilltog från och
med 1980 -talet urholkades samtidigt i viss mån tilltron till reformpolitik.
I princip skulle reformer kunna genomföras utan att någonting förändrades
på skolområdet samtidigt som samhällsförändringar (ekonomiska
nedskärningar, marknadisering) utan lika klar koppling till specifika politiska
beslut mycket väl kan få betydande effekter på skolan utan att vi för
den skull talar om reformer eller reformpolitik. Texten tar i första hand sin
utgångspunkt i de avsedda förändringarna, men i summeringen tangeras
också frågor som anknyter till relationen reform och förändring
Gymnasiereformer; motiv och aktörer
Om tidsperspektivet är cirka 40 år bör vi söka oss tillbaka till början av
1960 -talet. Efter mer än 50 års diskussion, utredande och omfattande försöksverksamhet
tog riksdagen beslutet om allmän grundskola år 1962.
Grundskolefrågan är en självklar utgångspunkt för reformpolitik på skolområdet
i Sverige. Förslagen prövades under 1950 -talet. Meningarna
gick isär om försöken var just försök eller ett sätt att de facto implementera
förslaget om grundskola innan riksdagen fattade definitivt beslut.
De partipolitiska motsättningarna i skolpolitiken var för lång tid framöver
formade av grundskoledebatten. Principbeslutet fattades redan år
1950 (prop. 1950:70) men tolkades olika av olika intressen och beslutet
har beskrivts som »en politisk nebulosa« (Richardson 1967). Den försöksverksamhet
som startades under 1950 -talet har av flera forskare beskrivtits
som ett viktigt reforminstrument (Marklund 1987).
334