Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

tillväxt, sortering och fördelning
Utbildningspolitisk teori och verklighet
Framställningen hittills kan ge intrycket att den svenska utbildningspolitiken
i stor utsträckning varit driven av ekonomisk teori. Så har emellertid
knappast varit fallet och syftet har snarare varit att visa under vilka perioder
och omständigheter utbildningsekonomisk forskning uppfattats som
relevant i utbildningspolitiken. Genomgången har visat att det handlar om
två avgränsade perioder, den första omfattande sent 1950 - tidigt 1960 -tal,
den andra 1990 -talet. I båda fallen var det nya teoretiska inriktningar som
skapade intresse i en situation där villkoren för ekonomisk tillväxt genomgick
snabb förändring. I material från såväl 1950/60 -tal som 1990 -talet
går det också att spåra en tydlig optimism att investeringar i utbildning ska
ge snabb och riklig utdelning. Under 1960 -talet kunde det finnas underlag
för en sådan optimism, men när de stora ungdomskullarna hade passerat
igenom utbildningssystemet och kom ut på arbetsmarknaden ökade inte
den ekonomiska tillväxten. Tvärtom, den gick in i en betydligt lägre takt
under 1970 - och 1980 -talen. När det gäller 1990 -talets utbildningssatsningar
är det givetvis för tidigt att redan göra bokslut, men Sveriges
ekonomiska tillväxt under det senaste årtiondet har snarast legat under
det europeiska genomsnittet. Under samma period har Sverige innehaft en
ständig topplats i OECD:s mätningar av hur stor andel av bruttonationalprodukten
som används för utbildningsändamål.
Ytligt sett har därför sambanden mellan utbildningssatsningar och ekonomisk
tillväxt varit svaga, vilket kan ha bidragit till att intresset varit så
varierande över tiden. Det ligger i politikens natur att det är viktigt att
kunna visa upp snabba resultat. Investering i utbildning är av helt annan
karaktär, där investeringsperioden kan sträcka sig över ett par decennier
och där avkastningsperioden är ännu längre. Starka utbildningspolitiska
ambitioner, hur väl förankrade de än må vara i utbildningsekonomisk
forskning, riskerar därför alltid att bli svikna. Det är i första hand forskarnas
ansvar att peka på de långsiktiga resultat som har uppnåtts.
329