Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

tillväxt, sortering och fördelning
uttalande kanske i första hand var att motivera större ekonomiska satsningar
i allmänhet speglar det också en annan inställning till förhållandet
mellan utbildning och ekonomisk tillväxt. Med humankapitalteorin som
grund kunde man finna argument för en utbyggnad av utbildningsväsendet
på alla fronter och inte enbart för ›nyttiga‹ utbildningar.
Teorin gav också ökad styrka åt argumenten att utbildning kunde
bidra till en jämnare inkomstfördelning. Förutsättningen för att något
sådant skulle kunna ske passade väl in i tidens allmänna utbildningspolitiska
målsättningar, nämligen att ge en bred utbildningsbas åt hela
befolkningen. Men humankapitalteorin kom också att spela en viss roll i
utformningen av studiemedelssystemet under 1960 -talet. Den gav stöd åt
uppfattningen att det var rimligt att ge ekonomiskt stöd åt alla under studietiden
vid universitetet och inte bara de mest behövande. Om studietiden
inte blev så ekonomiskt betungande försvann en del argument för stora
löneskillnader under det yrkesverksamma livet. Dåtidens förhållandevis
höga akademikerlöner motiverades bl.a. med att studielån skulle betalas
tillbaka. Fördelningspolitiskt var det lättare att argumentera för att subventionera
själva studietiden.
Från början av 1970 -talet kom utbildningsekonomiska argument mer i
skymundan. U68 -utredningen, som publicerads 1972, innehöll de kanske
mest genomarbetade delarna ur utbildningsekonomisk synpunkt som producerats
under de senaste 40 åren, men just dessa fick mycket liten betydelse
för det slutliga utredningsförslaget. Vid den här tidpunkten var grundskolan
utbyggd över hela landet och den s.k. integrerade gymnasieskolan
hade börjat genomföras. Det fanns inte så starka behov av argument för
ytterligare utbyggnad på de här nivåerna. Utredningsresultat som pekade
på behov av åtgärder för att förbättra den ekonomiska situationen för universitetsstuderande
var i tidens politiska läge heller inte särskilt gångbara.
Men framförallt bottnade troligen bristen på tillit till utbildningsekonomiska
studier i att utvecklingen inte längre följde 1960 -talets optimistiska
spår. 1974 bröts en lång period av oavbruten ekonomisk tillväxt och
man började komma till insikt om att sambanden mellan utbildning och
ekonomi kunde vara ganska komplicerade.
Internationellt fick filter- och sorteringsteorier ett genomslag under
1970 -talet och detta observerades givetvis även i Sverige. Det är emellertid
tveksamt om de fått något genomslag i den förda utbildningspolitiken med
ett betydelsefullt undantag: de har troligen medfört att politiker och planerare
blivit mer uppmärksamma på att demografiska förändringar kan ha
komplicerade följder när det gäller ungdomars val av utbildning. Av speciellt
intresse var observationen att stora ungdomskullar tenderar att efterfråga
mycket utbildning för att kvalificera sig för gynnsamma ingångspositioner
i arbetslivet. Det kan då uppstå tendenser till »utbildningsinflation«
under dessa perioder. I gengäld tenderar små ungdomskullar att efterfråga
lite utbildning (»utbildningsdeflation«) eftersom arbetsmarknadsutsikterna
är mycket bättre för dem.
327