Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

tillväxt, sortering och fördelning
Filter- eller sorteringsmodeller har fått ett visst genomslag i svensk
utbildningsekonomisk forskning, även om det dröjde fram till mitten av
1980 -talet innan den första mer omfattande studien publicerades. I den
användes sorteringsmodeller som analytiskt redskap för att närmare diskutera
betydelsen av demografiska förändringar. Kortfattat visar studien
att stora demografiska påfrestningar som »fyrtiotalisterna« innebar troligen
bidrog till en utbildningsinflation i Sverige under 1950 - och 1960 -
talen (dvs. att utbildningssystemet expanderade betydligt mer än vad som
motiverades av demografisk och ekonomisk förändring). För man in genusperspektiv
i analysen kompliceras den emellertid. Sorteringsmekanismerna
tycks helt enkelt varit annorlunda för flickor och för pojkar.
Utbildning och inkomstfördelning
I svensk utbildningsforskning har frågan om utbildningens roll för inkomstfördelningen
varit viktig. Redan i samband med den s.k. U68 – utredningen,
gällande en omfattande reformering av universitets- och högskoleutbildning,
gjordes en omfattande undersökning av lönsamheten av olika akademiska
utbildningar. Det handlade då alltså inte om inkomstfördelning
mellan t.ex. låg- och högutbildade utan inom gruppen högutbildade. Undersökningen
gällde förhållanden i slutet av 1960 -talet. Ungefär 20 år senare
gjordes en motsvarande undersökning av Eskil Wadensjö. De båda undersökningarna
stämmer anmärkningsvärt väl överens när det gäller huvudresultaten.
Vid båda tillfällena var läkarexamen den ekonomiskt mest lönsamma
och därefter kom en grupp som omfattade ingenjörer, ekonomer
och jurister. På motsvarade sätt fanns religionsvetare, socionomer och
humanister längst ner på skalan vid båda tillfällena. Föga överraskande var
högre utbildning ekonomiskt mindre lönsam för kvinnor än för män. Det
förklaras delvis av att kvinnor var överrepresenterade i utbildningar/yrken
som inte var speciellt ekonomiskt lönsamma, delvis av att lönsamheten var
sämre för kvinnor också inom respektive utbildningsgrupp.
325