Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

tillväxt, sortering och fördelning
under 1990 -talets första hälft och antalet platser på högskolan expanderade
kraftigt från mitten av årtiondet. Dessutom infördes i praktiken ett
extra obligatoriskt skolår i slutet av 1990 -talet med det successiva införandet
av förskoleverksamhet för sexåringar. Dessa och andra utbyggnader
följdes emellertid inte av motsvarande ekonomiska satsningar, med den
aktuella debatten om brister i utbildningssystemets kvalitet som följd.
Pendelrörelser i utbildningsekonomisk forskning
Det har gjorts många försök under tidernas gång att diskutera samband
mellan utbildning och ekonomisk tillväxt, men en sammanhållen teori,
humankapitalteorin, formulerades först åren kring 1960. Den banbrytande
namnen är främst Theodore Schultz och Gary Becker, men även
den svenske OECD-ekonomen Ingvar Svennilson gav tidiga bidrag till
den teoretiska utvecklingen. Svennilson var emellertid även verksam som
utbildningsplanerare och han påverkade kraftigt den svenska utbildningspolitiken
från mitten av 1950 -talet och ett årtionde framåt.
I humankapitalteorin ses utbildning, i vid bemärkelse, som en process
där kunskaper och färdigheter skapar och formar individens humankapital.
Mängden (och i vissa teorivarianter kvaliteten) humankapital påverkar i sin
tur individens produktionsförmåga. Denna enkla utgångspunkt visade sig
mycket fruktbar både för teoriutveckling och som bas för utbildningspolitik.
Satsningar på utbildning skulle, genom sin produktivitetshöjande förmåga,
gynna den ekonomiska tillväxten samtidigt som de fick positiva återverkningar
på inkomstfördelningen. Utbildningssatsningar som kom stora
grupper till del, helst hela befolkningen, skulle också verka utjämnande på
produktivitetsskillnader och därmed bidra till inkomstutjämning.
Utbildning och ekonomisk tillväxt
Utbildningens roll för ekonomisk tillväxt var central under det utvecklingsoptimistiska
1950 -talet och under början av 1960 -talet, men detta
satte inte så många spår i den svenska forskningen som inom den politiska
retoriken och inom utredningsväsendet. I själva verket förefaller denna
sats blivit accepterad så snabbt och allmänt att den knappast ifrågasattes.
Mer eller mindre uttalat godtogs Svennilsons slutsats att investeringar i
fysiskt kapital och mänskligt kapital kompletterade varandra.
Med undantag av ett par bidrag i statliga utredningar under 1960 - och
början av 1970 -talet – nog så viktiga för den utbildningspolitiska diskussionen
– publicerades inte så många utbildningsekonomiska forskningsresultat
i landet förrän framemot slutet av 1970 -talet. I den internationella
321