Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

tillväxt, sortering och fördelning
Tillväxt, sortering och
fördelning
Utbildningspolitikens dilemma
Anders Nilsson
Den här artikeln kommer att diskutera och lyfta fram några
centrala förändringar i utbildningspolitik och utbildningsekonomisk
forskning i Sverige från slutet av 1950 -talet och
fram till idag. Skälet till den här sammankopplingen är att
stora delar av utbildningsforskningen i Sverige – inte bara den
ekonomiska – har varit och är nära förbunden med utbildningspolitik.
I många fall har det rört sig om uppdragsforskning, t.ex. som underlag
för statliga utredningar, i andra fall forskning för att kritiskt granska den
förda politiken.
Med stora förenklingar vill jag hävda att förändringar inom forskning
och politik kan sammanfattas i en stor pendelrörelse. Under 1950 - och
1960 -talen fanns det stora förhoppningar att utbildningssatsningar skulle
bidra mycket till ett rikare eller t.o.m. nytt samhälle. Sådana förväntningar
var betydligt lägre under 1970 - och 1980 -talen, men från början eller
mitten av 1990 -talet har det åter blivit en »etablerad sanning« att satsningar
på utbildning är nödvändigt om den svenska ekonomin ska utvecklas
positivt. Frågor som kan ställas är om, när och hur den utbildningsekonomiska
teoriutvecklingen påverkat utbildningspolitiken – eller om
orsakskedjan kanske gått i omvänd riktning? Andra är i vilken utsträckning
de utbildningspolitiska ambitionerna, särskilt under »utbildningsoptimistiska«
perioder fick genomslag i verkligheten.
Nya befolkningsgrupper anländer till en av landets största flyktingmottagningar
319