Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kobran, <strong>nallen</strong> <strong>och</strong> <strong>majjen</strong><br />
strävat efter ett målrelaterat system men inte funnit former <strong>för</strong> att nå rättvisa<br />
i urvalet, samtidigt som man velat över<strong>för</strong>a underlaget <strong>för</strong> urval till<br />
vidare studier till den avlämnande skolan. 1973 års betygsberedning landade<br />
i <strong>för</strong>delar med ett kursrelaterat betygssystem, men i övrigt var man<br />
tämligen oklar i hur det hela skulle skötas. Tankarna om betygsättningen<br />
på gymnasiet överlämnades till 1976 års gymnasieutredning.<br />
Utredningen redovisade sina <strong>för</strong>slag 1981 med ungefär samma slutsats,<br />
nämligen att ersätta det relativa betygssystemet med någon form av målrelaterad<br />
betygsättning. Politisk vann emellertid inte heller detta <strong>för</strong>slag<br />
gehör bl.a. där<strong>för</strong> att urvalsproblemet <strong>för</strong> vidare studier fortfarande var<br />
olöst. För att illustrera denna situation väljer jag att citera utbildningsministern<br />
i ett svar till Birgitta Rydle angående betygssystemet i skolan:<br />
312<br />
Ur pedagogisk synpunkt skulle det kanske vara motiverat att i <strong>för</strong>sta hand<br />
jäm<strong>för</strong>a eleven med hans eller hennes tidigare prestationer, eller att ha betyg<br />
i form av intyg över genomgångna kurser ungefär som vi nu har i högskolan.<br />
Men betygen skall också kunna användas <strong>för</strong> urval. Det innebär att<br />
eleverna måste kunna jäm<strong>för</strong>as med varandra <strong>och</strong> rangordnas. Betyg från<br />
olika skolor måste vara jäm<strong>för</strong>bara. Hur olika uppfattningarna är om vad<br />
som är »rättvisa« betyg, är ändå alla överens om att det inte bör vara lättare<br />
att få bra betyg i vissa skolor än i andra. Alla utredningar <strong>och</strong> all forskning<br />
som hittills har gjorts om betygen tyder på att relativa betygsystem är överlägsna<br />
andra när det gäller att klara betygens urvalsfunktion <strong>och</strong> uppnå<br />
jäm<strong>för</strong>barhet mellan betyg från olika skolor. När man har <strong>för</strong>eslagit andra<br />
typer av system, t.ex. målrelaterade eller kursrelaterade betyg, har man i<br />
allmänhet varit medveten om att detta skulle minska jäm<strong>för</strong>barheten.<br />
(Interpellation Nr. 1986/87:158. s. 3–4)<br />
Här finns, kan man notera, en partipolitisk enighet. Olika slag av regeringar<br />
hade under 70 - talet <strong>och</strong> i inledningen av 80 -talet tillsatt utredningar,<br />
<strong>och</strong> man fann samma sak, nämligen brister i de målrelaterade<br />
betygens roll i ett urvalsskede. Man kan också notera att man politiskt<br />
var helt eniga om att där urval <strong>för</strong>ekommer, ska också betyg användas.<br />
Annars kunde man ju tänka sig att avstå från likvärdighetsproblemet vid<br />
betyg <strong>och</strong> ersätta urvalet med någon form av prov.<br />
Två mycket olika utredningar tillkom efter 1976 års gymnasieutredning,<br />
dels »Tillträdesutredningen« <strong>och</strong> dels »Arbetsgruppen <strong>för</strong> översyn<br />
av den gymnasiala yrkesutbildningen«. Båda blev på sitt sätt viktiga i den<br />
svenska betygsdebatten. Tillträdesutredningen <strong>för</strong>eslog att högskoleprovet<br />
skulle utgöra en andra chans <strong>för</strong> eleverna på gymnasieskolan, <strong>och</strong> återgick<br />
med detta till ett av huvudargumenten under 60 -talet, då provet <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta<br />
gången <strong>för</strong>des fram som ett alternativ till urval enbart på grund av betyg.<br />
Detta minskar trycket på betygen (rättvisa eller ej), där<strong>för</strong> att det då finns<br />
andra möjligheter att vinna inträde till högre studier. Så blev också fallet,<br />
<strong>och</strong> i dagens system grundas urvalet till högre studier huvudsakligen på<br />
betyg <strong>och</strong> högskoleprov. Numera <strong>för</strong>ekommer också möjligheterna till<br />
egna konstruerade urvalsinstrument som intervjuer.
Change language