Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

att avskaffa klassrummet
Att avskaffa klassrummet
Om skolans föränderliga arkitektur
Patrick Bjurström
Den svenska skolan betraktas ofta som »förändringsobenägen«.
Ulf P Lundgren, tidigare generaldirektör för Skolverket,
har sagt att »den svenska skolan är bra på framför
allt två områden; att bevara vårt kulturarv samt att motstå
påtryckningar«. Folk som arbetar i skolan och med skolan
vet naturligtvis vad de talar om. Men som arkitekt och arkitekturforskare
med uppdrag inom skolans område har jag svårt att gå med på den där
bilden av förändringsobenägenhet. Mellan min tid som förstaklassare på
1950 -talet och som förälder i skolan 30 år senare hann skolans miljö förändras
kraftigt och förändringen av den svenska skolbyggnaden fortsätter.
Arkitektens uppdrag förefaller mig ständigt nytt i skolan. Förr skulle
vi rita klassrum, men inte nu längre.
Arkitekten Lena Dranger betecknar den typ av skolor som byggdes från
1940 -talet och en bit in på 1960 -talet som »folkhemsskolor« och den typ
av skolor som byggdes från mitten av 60 -talet och under 70 -talet som
»systemskolor«. Under samma period byggdes samtidigt en mängd skolor
av paviljongtyp, som ofta var avsedda som provisorier men inte alltid blev
det. Under 1980 -talet byggdes få nya skolor i Sverige. Men sedan dess har
en hel del nya skolor byggts, samtidigt som äldre skolor har byggts om
och byggts till efter nya idéer. Jag har ingen samlingsbeteckning för dessa
skolor, som man möjligen skulle kunna kalla »postmoderna« eller »post-
En utbildning på Verkstadsskolan vid Öresundsvarvet gav
yrkesstolthet och ett säkert jobb
37