Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

från skallmätning till vg - om skolans betyg
tiskt möjligheterna att finna former för mentala och kognitiva mätningar
via fysiska attribut som skallmätningar eller svettutsöndring m.m.
Sammanfattningsvis kan man säga att det relativa betygsystemet,
via nationella prov, ger en möjlighet till ökade jämförelser mellan elever
med olika lärare. I det målrelaterade systemet är likvärdigheten mer eller
mindre bestämd av hur läraren tolkar innehållet i kursen. Därför erbjuder
detta senare betygsystem redan i förväg stora problem med likvärdighetsfrågan,
om man inte väljer att detaljprecisera kurs- och läroplaner.
Det gick inte särskilt många år innan systemet med relativa betyg, på allvar
ifrågasattes och Skolöverstyrelsen genomförde en tämligen omfattande
utredning av betygsättningen på såväl grund- som gymnasieskolan. Det
ledde senare fram till en mångfald av utredningar (se tabell 1). Från 1970
fram till genomförandet av dagens målrelaterade betygsystem i början på
1990 -talet sjönk tilltron till det relativa betygssystemet i en ganska jämn
takt, och flertalet skolintressenter förespråkade ett målrelaterat betygssystem.
Någon enkel lösning på urvalsproblemet (dvs. det problem som låg till
grund för införandet av det relativa betygssystemet) fann man inte, och till
slut bortsåg man från det problemet och införde målrelaterade betyg för
det allmänna skolväsendet.
Ett försök att lösa dilemmat med relativa betyg blev framväxten av den
s.k. undervisningsteknologin under 60 -talet. Med det som utgångspunkt
startade också MUT-projektet (Mål och Utvärdering). I MUT-projektet var
syftet att precisera målen för de olika ämnena på skolschemat, och många
arbetsgrupper runt om i Sverige deltog i arbetet. När det så småningom
stod klart att detta arbete skulle resultera i en rad besvärande pedagogiska
omständigheter, t.ex. att lärarens egen frihet att skapa gynnsamma omständigheter
för inlärningen mer eller mindre skulle gå förlorad, lades arbetet
med MUT-projektet ned. Kvar stod man med relativa betyg och inget bra
dokument för att finna rättvisa i ett urval med målrelaterade betyg.
Knappt hade systemet alltså börjat sätta sig förrän utredningsväsendet
tog vid igen, med den grundläggande tanken att finna ett bättre system
och gärna ett målrelaterat sådant. Det finns anledning att fråga sig varför
det blev på detta sätt. En bärande tanke är att man egentligen hela tiden
Tillträdesutredningen Arbetsgruppen för översyn av
den gymnasiala yrkesutbildningen
Många utredningar
Expertgruppen för analys av
betygens betydelse
311
Ett nytt betygssytem
1985 1986 1990 1992