23.09.2013 Views

Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

utredningar:<br />

presenterade<br />

kobran, <strong>nallen</strong> <strong>och</strong> <strong>majjen</strong><br />

Framväxten av relativa betyg<br />

Fritz Wigforss blev således den som i mer systematiserad form lade grunden<br />

<strong>för</strong> det svenska relativa betygssystemet. Via ganska omfattande studier lade<br />

han grunden <strong>för</strong> det som brukar kallas <strong>för</strong> en jäm<strong>för</strong>bar betygsättning, i<br />

vilken traditionell betygsättning kombineras med standardiserade prov. Det<br />

tog ungefär ett halvt sekel <strong>för</strong> Wigforss inledande idéer att vinna gehör, <strong>och</strong><br />

1962 in<strong>för</strong>des det relativa betygssystemet i den svenska grundskolan. Några<br />

år därefter fastställdes samma sak <strong>för</strong> den svenska gymnasieskolan.<br />

Processen att etablera ett relativt betygsystem har sin grund i en ökad<br />

tillströmning av elever till vidare studier efter folkskolan <strong>och</strong> var bl.a. nära<br />

<strong>för</strong>knippat med frågan om kravet på ökad jäm<strong>för</strong>barhet. Grunden <strong>för</strong> detta<br />

är bl.a. att betyg satta på basis av allmänt formulerade mål lätt, <strong>för</strong> att inte<br />

säga mycket lätt, leder till stora brister i jäm<strong>för</strong>barhet. Det insåg Wigforss<br />

<strong>och</strong> <strong>för</strong>eslog att betygen också skulle ha sin grund i gemensamma prov <strong>för</strong><br />

alla elever som läste samma kurs. Med hjälp av provresultaten kunde så<br />

den enskilde läraren göra rimliga korrigeringar av preliminärt satta betyg.<br />

Att sedan denna skala blev normal<strong>för</strong>delad ligger egentligen utan<strong>för</strong><br />

det pedagogiska resonemanget, men har sin grund i att en betydande del<br />

av mänskligt beteende <strong>för</strong> en stor grupp av människor tenderar att vara<br />

approximativt normal<strong>för</strong>delad. Tyvärr, kan man kanske säga, kom vissa<br />

lärare <strong>och</strong> skolor att tillämpa normal<strong>för</strong>delningen också i den enskilda<br />

klassen, ett »brott« mot tillämpningen av det relativa betygsystemet. En<br />

annan svårighet med det relativa betygsystemet var det faktum att centralt<br />

utarbetade prov endast fanns i vissa ämnen. Vid betygsättningen kom då<br />

viss information från andra ämnen än det som skulle betygsättas att nyttjas.<br />

Idag tillämpas nationella målrelaterade prov, men nu inte med relativa<br />

kriterier utan med fastställda kravgränser <strong>och</strong> med en något oklar roll<br />

mellan provresultat <strong>och</strong> betyg.<br />

En del av utvecklingen av relativa betyg hade sin utgångspunkt i det som<br />

skett sedan sedan Binét <strong>och</strong> Simon lade den explicita grunden <strong>för</strong> möjligheterna<br />

att nå framgång med s.k. intelligenstest. Denna utveckling fick sedan<br />

stora effekter också på sättet att se på mätningen av kunskaper <strong>och</strong> färdigheter<br />

i skolan. För den intresserade kan nämnas att fram till »genombrottet«<br />

1905 med Binet <strong>och</strong> Simons intelligenstest, undersökte man systema-<br />

Skolöverstyrelsens utredning om<br />

Betygsättning i grundskola <strong>och</strong><br />

gymnasieskola<br />

310<br />

1970<br />

Tabell 1. Statliga utredningar angående betygsättning i det svenska skolsystemet<br />

1973 års betygsutredning 1976 års gymnasieutredning<br />

1977 1981

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!